Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

Ur Ny Illustrerad Tidning 5/2 1881, s. 56.
1882
Det är snart sexton år sedan gasen tändes en afton på Operakällarn och
det är ändå som det skulle ha varit i går. Toddygubbarne hade brutit upp
klockan sju tröttnande på att vänta Posttidningen som aldrig ville komma
ut denna kväll; första akten höll på att gå där uppe; det är tyst i källarsalen;
det är för tidigt att äta och för sent att dricka toddy; en och annan
ung man, blek om nosen, som kanske nu först lyckats anskaffa vad
han borde ha haft mitt på dagen försöker i det längsta göra troligt att
han äter kväll klockan sju. Första akten har gått; det gläntar och glappar
i dörrarne, disken belägras, atmosfären doftar öl, brännvin och cigaretttobak.
Ingen Posttidning! Det ringer och belägringen upphäves; luften
lättar igen och gaslågorna susa.
En ung man som är äldre än han ser ut träder in med en ljudlös gång,
avtager sin rock med en resignerad min som om han avklädde den gamla
människan, skjuter av sina lädergaloscher som om han avskuddade sig
allt jordens eländiga stoft, frågar med en andeviskning den hälsande
överkyparen om Posttidningen har kommit, erhåller ett ödmjukt nej,
ber om ett glas Malaga och sätter sig vid ett bord mitt på golvet i stora
1875–1899 | 189