Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket
Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket
Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
örjan af debatten såg det nästan ut som om publicistmötet skulle komma<br />
att gå ännu längre i reaktionärt ifrande än de klagande handtverksmästarmötena.<br />
Redaktör Jeurling talade som en gammal bekymrad skråmästare,<br />
hvilken ser det kära yrket upplösas genom nya arbetssätt och tillströmning<br />
af arbetskraft från andra yrken. <strong>En</strong>ligt hans mening skulle alla andra<br />
slag af yrkesmän än den ”utlärde” journalisten betraktas såsom icke<br />
hemmahörande i prässen, icke ens literatörerna, mot hvilka en tidningsförläggare<br />
ofta hyser en afgjord motvilja, troligtvis därför, att de vilja<br />
göra yrket till konst. Till de fyra kategorier herr J. ville bönhasa lade en<br />
annan skråjournalist ännu två, nämligen notisjägarne och juristerna i<br />
embetsverken, hvarefter det inte fans många kvar af de äkta tidningsmännen.<br />
Sedan emellertid Jörgen erinrat om, att de värdefullaste artiklarne<br />
i pressen ofta skrifvas af fackmän inom andra yrken, och Henrik<br />
Hedlund erinrat om pressens uppgift att eftersträfva alt intimare beröring<br />
med allmänheten samt Isidor Kjellberg med sina amerikanska erfarenheter<br />
varnat mot ett journalistiskt skråsystem, afslogs utskottets<br />
hemställan, och man fattade det visliga beslutet att låta bero vid den förda<br />
diskussionen. Hade man slagit in på den yrkesprotektionistiska vägen,<br />
skulle man komprometterat sig mycket, och mötet hade lagt i dagen<br />
en vida större naivitet och oerfarenhet än den blygsammaste fackförening<br />
inom det socialdemokratiska partiet.<br />
(Marat, ”Intryck från publicistmötet”, Arbetet 2/8 1892.)<br />
———<br />
<strong>En</strong> blick på Sveriges tidningspress<br />
Skapare af vår större, självständiga dagspress med politiskt inflytande<br />
är, som bekant, Lars Johan Hierta, Aftonbladets grundläggare. Redan<br />
dessförinnan hade naturligtvis länge funnits tidningar i vårt land, men<br />
ingen, som förmått uppnå ett inflytande, motsvarande det, som Aftonbladet<br />
inom kort tillvann sig under sin skapares skickliga och energiska<br />
ledning. Det dröjde emellertid icke länge, förrän vid Aftonbladets sida<br />
funnos – dels nya, dels äldre, rekonstruerade – tidningar, hvilka täflade<br />
med densamma i politiskt inflytande och makt.<br />
220 | från Pressarkivet
Change language