Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

överföras till vaxholm utbröt våldsamma upplopp i huvudstaden med ett
par döda och ett okänt antal sårade. Men vägen hade också gått över gemensamma
intressen tvärs över politiska meningsskiljaktigheter inom
landsortspressen då denna ifrågasatte huvudstadspressens dominans
och arrogans. från början rörde det sig om en konservativ kritik som så
småningom förenades med och omsider togs över av starka liberala
landsortsredaktörer. (se till exempel 1835 och 1839.) huvudstadspressen
skulle fortsätta att dominera, men de debatter som fördes hade fått en
mer nationell förankring och förgrening.
tidningspressen som maktfaktor, alltså. samtidigt måste detta nyanseras
och relateras till andra medieformer. Det kan göras genom att uppmärksamma
att till denna period också hör uppkomsten av en rad ”frågor”,
enkannerligen nykterhetsfrågan, fattigvårdsfrågan och den sociala
frågan. Dessa backades upp av mer eller mindre organiserade rörelser –
detta är associationernas tidevarv – vars själva huvudsyfte var en mediering
av budskapet, med alla upptänkliga till buds stående medier. tidningarna
utgjorde här bara en kanal jämte tal, böcker, möten, stadgor,
broschyrer, riksdagsanföranden, sånger, böner, formulär, årsberättelser,
pamfletter, processioner, predikningar, affischer, brev, byggnader. och i
dessa strävanden framkommer också då och då en typ av mediekritik som
varit fortsatt aktuell: ett professionellt kontrollerat medium begränsar per
definition medborgarnas inflytande och insyn.
1825–1849 | 63