Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

het tio till tolv riksdaler per år, Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning dock
så mycket som 18 riksdaler. Under 1850­ och 1860­talen steg priserna successivt.
i början av 1860­talet kostade de större stockholmstidningarna
vanligen mellan 18 och 20 riksdaler. när Dagens Nyheter startade 1864 var
emellertid priset ett viktigt konkurrensmedel och prenumerationspriset
för ett år sattes så lågt som tio riksdaler, motsvarande drygt sex dagslöner
för en arbetare.
till pressens spridning och expansion bidrog flera faktorer. omkring
tre fjärdedelar av sveriges tre och en halv miljon invånare var vid seklets
mitt knutna till jordbruket. Jordbruket förblev den dominerande sektorn
under hela 1800­talet, men från och med 1850­talet ökade takten i industrialiseringen,
inte minst på landsbygden där råvarorna fanns. Den svenska
exporten ökade, bland annat som en följd av krimkriget. Järnvägsnätet
började byggas ut och telegraftrådar drogs.
Med järnväg fraktades råvaror och industriprodukter som papper och
tryckpressar, men också brev, tidningar och tidningsmän. telegrafen var
från början inte primärt en nyhetskanal i tidningarnas tjänst, men i den
här återgivna texten från Snäll-Posten framgår att man redan år 1863 hade
vant sig vid den snabbare nyhetsförmedling som telegrafen stod för. av
s.a. hedins anförande på tidningsmannamötet 1874 framgår emellertid
också att svenska telegrambyrån ibland hade svårt att leva upp till föreställningarna
om telegrafens hastighet.
en av de näringar som växte kraftigt var skogsindustrin. Det papper
som tidningar trycktes på tillverkades ännu under 1850­ och 1860­talen av
lump. lump var en kostbar resurs och papper ofta en bristvara; en skribent
i Lunds Weckoblad 1857 uttalade sig mycket kritiskt om hur pappersmarknaden
fungerade. bara några år senare inleddes emellertid försöken
att istället framställa papper av trämassa, och redan 1873 förklarades i
Svenska Familj-Journalen att papperet i de stora tidningarna numera framställdes
av trämassa. Detta innebar att formaten kunde utökas och priserna
sänkas. tidningspressens och pappersmasseindustrins expansion påverkade
varandra.
Ökade upplagor och större format krävde ny tryckteknik, samtidigt
som den nya tekniken krävde ökade upplagor som kunde finansiera investeringarna.
Under 1850­ och 1860­talen var snällpressen inte längre någon
ny uppfinning, men det var nu som många svenska tidningar investerade
i tekniken. i mitten av seklet blev illustrationer allt vanligare tack vare xy­
1850–1874 | 119