Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

3. Michael bromley & tom o’Malley (red.), A journalism reader (london: rout­
ledge, 1997); andrew king & John Plunkett (red.), Victorian print media (oxford:
oxford University Press, 2005); albert kümmel & Petra löffler (red.), Medienthe-
orie 1888–1933: Texte und Kommentare (frankfurt am Main: suhrkamp­taschen­
buch, 2002).
4. Aftonbladets första nummer kom ut den 6 december 1830 och dess första sida är
tveklöst den mest reproducerade svenska tidningssidan. för att antyda något: ett
miniatyrexemplar av numret ingick i vart och ett av de 150 kuverten på grand hotel
i stockholm då Publicistklubben den 23 januari 1901 uppmärksammade grundaren
lars hiertas hundraårsdag; hela numret i originalstorlek återgavs i faksimil i hen­
rik schücks och karl Warburgs illustrerade litteraturhistoria från 1915; dess första­
sida finns reproducerad i gunnar bjurmans bok Den tredje statsmakten från 1935,
liksom i en rad presshistoriska och kulturhistoriska översiktsverk från de senaste
decennierna. i Patrik lundells bidrag till Signums kulturhistoria (2008) finns den
rentav med mot författarens uttryckliga önskemål. sedan några år tillbaka finns
tidningens förstanummer även som pdf på runeberg.org. sannolikt är det dock så
att denna tidningssida är betydelsefullare som bild och symbol än som text.
5. anders ekström, solveig Jülich & Pelle snickars (red.), 1897: Mediehistorier kring
Stockholmsutställningen (stockholm: statens ljud­ och bildarkiv, 2006); solveig Jü­
lich, Patrik lundell & Pelle snickars (red.), Mediernas kulturhistoria (stockholm:
statens ljud­ och bildarkiv, 2008); Jonas harvard & Patrik lundell (red.), 1800-
talets mediesystem (stockholm: kungliga biblioteket, 2010). bredare mediehisto­
riska perspektiv har också visat sig fruktbara i våra grannländer norge och Dan­
mark. i henrik g. bastiansen & hans fredrik Dahl, Norsk mediehistorie (oslo: Uni­
versitetsforlaget, 2003) försöker författarna visa hur de enskilda medierna hänger
samman och korsar varandra ekonomiskt, politiskt, yrkesmässigt, innehållsligt
och genremässigt. Press, film radio och datorer står i centrum, men de lyfter även
fram bland annat telegraf, telefon, fonograf och fotografi. i klaus bruhn Jensen
(red.), Dansk mediehistorie, i–iv (köpenhamn: samleren, 1996–1997; frederiks­
berg: samfundslitteratur, 2003), uppmärksammas på ett motsvarande sätt medi­
erna som ett kommunikationssystem mellan individer och institutioner i samhäl­
let, samt relationen mellan olika medier. i fokus står tidningar, tidskrifter, böcker,
film, radio, teve och datormedier, men dessa sätts också in i ett vidare medieland­
skap bestående av bland annat telegraf, panorama, fotografi, visitkort, telefon,
affischer och grammofoner. några av de mest betydelsefulla internationella arbe­
tena för denna typ av mediehistoria är Jay David bolter & richard grusin, Reme-
diation: Understanding new media (Cambridge, Mass.: Mit Press, 1999), lisa gitel­
18 | från Pressarkivet