Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

daler banko under 1800­talets första decennier, före stämpelskattens införande
tillkom porto. Detta kan jämföras med löner och priser på andra varor.
Dagligt Allehanda kostade två riksdaler 1804, lika mycket som nio
dagslöner för en hantlangare i stockholm. Carlscrona Weckoblad kostade
lika mycket 1810, motsvarande priset på 48 skålpund ost. år 1815 kostade
Allmänna Journalen fyra riksdaler per år, detsamma som en dräng betalades
för tio dagsverken.
ett landsortsblad kunde fortleva år efter år med en upplaga under 200
och betraktas som en klar framgång om siffran istället närmade sig 500.
en framgångsrik stockholmstidning som Argus kom under glansåren på
1820­talet ut i ett par tusen exemplar. Dessa siffror säger något om såväl
tidningarnas sociala räckvidd som produktionstekniken, vilken i stort var
densamma som under gutenbergs tid. Det mesta gjordes fortfarande för
hand. flera av de anmälningar – uppmaningar att prenumerera – som
tagits med här visar vem som gav ut tidningar och vad de hade för prioriteringar.
”Med lika stilar, nummer och arktal, som hittills skett, är underteckad
sinnad att fortsätta denna tidning för detta och nästkommande
år”, heter det i lundatidningen Nytt och Gammalt 1802. Det tidiga 1800talets
tidning gavs i de flesta fall ut och redigerades av en tryckare. Mycket
förblev sig därmed ganska likt jämfört med 1700­talet.
antalet tidningsorter kom å andra sidan att nära nog fördubblas under
de tre första decennierna av seklet, och till fabriksstaden norrköping, som
haft tidning sedan mitten av 1700­talet och som utmärkte sig också genom
sin relativa storlek, sällade sig nu även andra och betydligt mindre orter
utan vare sig biskopssäte eller residens. inte bara antalet förändrades.
nyssnämnda Argus var den tydligaste exponenten för ett nytt slags politiskt
opinionsbildande tidning, och dess redaktörer intog en ny roll i offentligheten:
publicistens, experten på det allmänna. också i retrospektiv – här i ett
exempel från 1828 – framstod perioden som en avgjord brytpunkt: ”tidningarne
antogo nu en annan caracter.” och i ett exempel från 1810 antyds
också en bredare flora av tidskrifter för nöjes skull, låt vara att just dessa planer
på en modetidskrift med handkolorerade planscher aldrig realiserades.
en detaljerad genomgång av tryckarens, utgivarens och redaktörens olika
roller återfinns i texten från Carlcrona Weckoblad från 1822.
starkt bidragande till expansionen liksom till nya ideal och praktiker var
den nya tryckfrihetsförordningen och överhuvudtaget den nya konstitutionen,
resultaten av den oblodiga revolutionen 1809. tryckfrihetsförordning­
22 | från Pressarkivet