Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

lografin, en tryckteknik som baserades på trästick. att också fotografiet
fick stor spridning under samma tid syntes bara indirekt i tidningarna.
tekniken tillät inte att fotografier reproducerades, men det var ibland
fotografier som låg till grund för de teckningar som trycktes med xylografins
hjälp. till att börja med förekom illustrationer främst i tidningarnas
expanderande annonsavdelningar där industrins produkter marknadsfördes,
men också i folk­ och skämttidningar som Folkets Röst och Kapten
Puff, och i veckoblad som Illustrerad Tidning. Den senare hänvisade redan
i sin anmälan – här återgiven från 1855 – till de nya tekniker som gjort det
både lättare och billigare att trycka bilder. Många tidningar var emellertid
även fortsättningsvis mycket bildfattiga och i dagstidningarna förekom
bilder mycket sällan på redaktionell plats.
i flertalet storstadstidningar hade frakturstilen ersatts av antikvan,
men i landsorten begagnades frakturen även under 1800­talets andra halva.
Övergången gick långsamt och i flera steg. Det var inte ovanligt att olika
stiltyper användes i samma tidning. längst höll sig frakturen kvar i folkliga
och religiösa tryck och tidskrifter.
industrialiseringen och handeln underlättades av liberalare regler på
marknaderna. tullar togs bort eller sänktes och passtvånget slopades. en
förordning om generell näringsfrihet antogs 1864. Under denna period
diskuterades också formerna för den politiska representationen. beslutet
om en tvåkammarriksdag 1865 hade föregåtts av en intensiv debatt i pressen,
och som ledande reformförespråkare framträdde flera tidningsmän. andra
frågor och händelser som engagerade var bland annat skandinavismen,
friskytterörelsen och fransk­tyska kriget 1870–71. liberala tidningar
som Aftonbladet tonade under 1850­talet ner sin radikalism till förmån för
en försiktigare ”harmoniliberalism”. som frispråkiga radikaler framträdde
istället folktidningar som Folkets Röst och Fäderneslandet.
Pressens spridning och det ökade tidningsläsandet, vad som var lämplig
läsning och inte, kommenteras och diskuteras i flera av de texter som
här samlats. att allt fler tog del av vad tidningarna hade att meddela sågs
av vissa som mycket positivt. andra var mer tveksamma och menade att
man skulle gå försiktigt fram. kritik fick bland annat de tidigare nämnda
folktidningarna som anklagades för att smutskasta namngivna personer
ur samhällets övre skikt. frågan om hur pressen skulle regleras diskuterades
exempelvis i sven lorens theorells återgivna inlägg från 1850, där han
föreslog att den som fått orättvis kritik i spalterna skulle ha rätt att få sitt
120 | från Pressarkivet