Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

1800–1824
tidningstext i början av 1800­talet var som regel satt i fraktur (den tyska
stilen); den stil vi är vana vid, antikvan, användes nästan bara om en
skrift var vetenskaplig eller av andra skäl riktade sig till en exklusivare publik.
en tidningssida från den här tiden kan lätt förväxlas med en ur en
bok. formatet var för det mesta fyrsidig kvarto (det vill säga ett ark, cirka
50 gånger 70 centimeter, vikt två gånger), texten var satt i en spalt, bilder
förekom i stort sett aldrig, rubriker var långtifrån en självklarhet och en annons
utmärkte sig inte grafiskt utan bestod ofta av en till några anspråkslösa
rader. en artikel kunde avbrytas utan annan hänsyn än till utrymmet
för att fortsättas i något följande nummer. Det var också vanligt att årgångar
samlades och bands in, inte sällan med ett register. anspelningen
i vårt exempel från 1821 – att det grova och slitstarka lumppapperet användes
för att slå in matvaror i – är ett ganska ovanligt fynd.
i början av 1800­talet utgavs tidningar i nitton svenska städer, huvudstaden
inräknad. Dessa var samtliga, med undantaget norrköping, stifts­ och
residensstäder, från lund i söder till gävle i norr. Upplagorna är många
gånger okända, men möjligheterna att få ganska hyggliga bestämningar
ökar markant från år 1824 då den så kallade stämpelskatten infördes. Detta
innebar att allt tidningspapper beskattades och försågs med en stämpel.
skatten medförde ökade kostnader för utgivarna, men också portofrihet; en
stämplad tidning skickades med posten utan extra avgift.
Prenumerationspriset per år för en tidning var omkring två till fyra riks­
1800–1824 | 21