Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

nya tidningarna startades på orter som växt fram i industrialismens spår,
i sågverkssamhällena i norrland och där järnvägen drogs fram. Det var i
ett sådant samhälle – Mjölby – som framtidens tidningsdrakar skulle ges
ut, enligt Claës lundins science fiction­roman Oxygen och Aromasia (1878).
kommunikationsteknologier som järnväg och telegraf fortsatte att fascinera
under denna period, men nu tillkom även telefon, fonograf och kinematograf.
Det var också nya kommunikationer – de stora atlantångarna
– som många av de hundratusentals svenskar begagnade då de valde att
emigrera. i amerika följde de händelserna i sitt gamla hemland i de
svenskspråkiga tidningarna (se exemplen från 1883 och 1886). tidningar
och andra kommunikationer innebar, som en skribent i Förr och Nu 1879
påpekade, att ”hvar och en hänger med osynliga trådar tillsammans med
det stora hela”. nya kommunikationer innebar också att man kunde föreställa
sig en framtid då ingen längre behövde tidningar, ”endast telefon
och fonograf” (1892).
i slutet av 1800­talet expanderade även bokmarknaden. böcker som
tidigare sålts i några hundra eller tusen exemplar kunde på 1880­ och
1890­talen komma upp i tio tusen exemplar eller mer. storsäljare var
bland annat Zacharias topelius Fältskärns berättelser och reseskildringar
av sven hedin och henry Morton stanley. Ännu större upplagor hade
emellertid Läsebok för folkskolan och olika religiösa skrifter. berättelser och
visor om aktuella händelser spreds också genom skillingtryck och muntliga
framställningar på marknader.
Politiskt präglades 1800­talets slut av bland annat tullfrågan, rösträttsfrågan,
unionen med norge och arbetarrörelsens radikalisering. Många
tidningar fungerade som politiska språkrör och pressen var därmed i hög
grad drivande i de diskussioner som fördes. Utöver partipolitiska sammanslutningar
gav också frikyrko­ och nykterhetsrörelsen ut egna tidningar.
kvinnosaken hade sina förespråkare i Dagny och Framåt. Det var emellertid
de socialdemokratiska tidningarna som uppfattades som mest hotfulla.
år 1889 stiftades en lag för att förhindra propaganda som uppmanade
till lagbrott och ohörsamhet mot ordningsmakten, den så kallade
munkorgslagen. till redaktörerna som dömdes till fängelse hörde axel
Danielsson på Arbetet och hjalmar branting på Social-Demokraten.
sekelslutets tidningsredaktioner var i allmänhet större än redaktionerna
under tidigare perioder. arbetsordningen från Östgötens redaktion visar
att tidningen hade fyra anställda 1893, fotografiet från Göteborgs Handels-
1875–1899 | 1 1