14.09.2013 Views

GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Arjuna lyssnade intensivt och med oförminskad uppmärksamhet till allt detta. Sedan<br />

frågade han: ”Madhava! Du sade att det är den inneboende egenskapen hos naturen som<br />

särskiljer dessa två. Vilka egenskaper ger upphov till demoniska (asuriska) och vilka till<br />

gudstillvända (daivitiska) egenskaper ? Skulle du vilja förtydliga detta?”<br />

Krishna svarade: ”Arjuna! Jag är alltid villig att förtydliga; Jag behöver bara lyssnare som<br />

hela tiden är intensivt uppmärksamma. Lyssna på detta med icke sviktande uppmärksamhet:<br />

(1) Oräddhet (2) Känslornas renhet (3) Medvetenhet om hela skapelsens enhet (4)<br />

Barmhärtighet (5) Kontroll av sinnena (6) Uppoffring (7) Studier (8) Askes/botgöring (9)<br />

Rättframhet (10) Icke-våld (11) Oberoende (12) Jämnmod, <strong>från</strong>varo av vrede eller motvilja<br />

(13) Obundnhet (14) Inre lugn (15) <strong>Av</strong>stående <strong>från</strong> skandalspridning och förtal av andra (16)<br />

Medkänsla (17) Frånvaro av girighet (18) Vänlighet och mildhet i talet (19) Fruktan för<br />

orättfärdiga (adharmiska) handlingar (20) Utan ombytlighet i sinnet. (21) Mod under<br />

katasrofer, tålamod och styrka (22) Orubblighet (23) Renhet (24) Oförarglighet (25)<br />

Ödmjukhet; dessa tjugofem heliga egenskaper är tecknen på det gudomliga anlaget<br />

(daivisampath).<br />

”Högmod, prakt, fåfänga, vrede, hårdhet och <strong>från</strong>varo av urskillningsförmåga är<br />

komponenterna i människans demoniska anlag. Personer som har dessa egenskaper är<br />

genomsyrade av den demoniska karaktären. Fastän de på grund av det yttre kan tyckas vara<br />

människor, förtjänar de inte det namnet. De som har de först nämnda tjugofem egenskaperna<br />

är kända som människor som delvis är gudomliga; de som har de demoniska egenskaperna är<br />

kända som demoniska människor (daanava-maanavor).<br />

”Några människor betraktar sig som delvis gudomliga, men har de alla egenskaper som<br />

bör karaktärisera dem; eller har de åtminstone medkänsla (daya), moral (dharma), vilja att<br />

tjäna andra (paropakaara) och jämnmod (santham)? Om de i alla fall har dessa i ringa grad ,<br />

kan de betraktas som gudomliga. Hur kan man ta deras förklaring för gott, om istället hela<br />

uppsättningen demonisk rekvesita är påtaglig hos dem? Det är ren fåfänga att låtsas det eller<br />

att vilja göra sådant gällande. Fåfänga och ståt kan aldrig klassas som gudomligt, det är<br />

otvivelaktigt demoniska egenskaper.<br />

”Var och en kan lätt analysera sig själv och bestämma till vilken klass han/hon hör.<br />

Klassen bestäms inte av fysiskt utseende, ägodelar, ställning eller auktoritet. Tänk t.ex. på<br />

Ravana. Han hade den mänskliga formen, han var kejsare, han var större än Kubera,<br />

rikedomens Herre; men kan han av de skälen anses som delvis gudomlig? Nej: Han är demonförklarad,<br />

på grund av de egenskaper (gunas) han hade.<br />

”Tre egenskaper bildar den väsentliga grunden för alla demoniska (aasuriska) naturer. De<br />

är lust, vrede och girighet (kama, krodha och lobha). De förstör Självet och gynnar demonen i<br />

människan. De måste överväldigas och övervinnas av de gudomliga egenskaperna<br />

obundenhet, jämnmod och självuppoffring (vairagyam, santham och thyagam). De är<br />

krigarna att lita på i den här striden. Gynna dessa krigare och de kommer att i en<br />

handvändning sopa bort det demoniska inflytandets krafter. Varje spår av fienderna lust,<br />

vrede och girighet, som lämnats obesegrade någonstans är en potentiell fara, därför måste de<br />

reduceras till aska. Detta leder till verklig framgång i kampen för målet.<br />

Begär och beroenden är som rötter till livets träd. När rötterna huggs av, dör trädet;<br />

hastigheten i nedbrytningen beror på snabbheten och effektiviteten i sönderhuggandet. Det<br />

kommer att skjuta skott även om en enda rot är oskadad. Det kommer inte att torka eller dö.<br />

102

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!