GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

materiella tinget, det är kshethran.
”Krishna!” frågade Arjuna: ”Vad är det för nytta med att känna till dessa två enheter,
kshethra och kshethrajna ?” Krishna skrattade: Han sade: ”Vilken dum fråga (att ställa )!
Genom att utforska och lära känna indivdens (kshethrajnans) väsen utplånas ens sorg. Genom
att känna till individens väsen, kan sällheten (anandan) vinnas. Denna sällhet benämns också
befrielse (moksha).”
Sedan försjönk Krishna åter i tystnad. Men Arjuna som är hela mänsklighetens
representant på slagfältet mellan de högre och de lägre impulserna, eggade Honom vidare.
”Krishna! Vilka är de som upplever detta, utplånandet av sorgen och uppnåendet av
sällheten? Är det individen (jivin) eller kroppen (dehan)? Skulle Du vilja belysa detta?”
Krishna svarade:”Arjuna! Kshethran eller kroppen är förenad med gunorna eller
egenskaperna, thamas, rajas och sathwa¸ därför inbillar sig individen när den är i kontakt
med kroppen och när den identifierar sig med den, att den upplever sorg och glädje som är
konsekvenserna av dessa gunor. Purushan eller kshethrajnan har ingen verklig relation med
gunorna, han är bara ett vittne. När järnet är i kontakt med elden har det förmågan att bränna;
men det är inte järnet som bränner, det är elden. Genom kontakt med prakrithi, framträder
purusha som den som agerar och upplever.
Därför är det inte riktigt att dra slutsatsen att individen upplever sorg och glädje på grund
av själva det faktum att den bebor kroppen som är gunornas redskap. Jorden uppehåller och
hjälper fröet att gro till ett träd eller att tyna bort. Det är jordens guna som orsakar detta. På
samma sätt, individprincipens frö ( jeevahtathwams) växer och utvecklas till den gudomliga
essensen (brahmathathwam) i kroppen, som är jordens princip. Precis som gödning och
vatten är nödvändiga för att trädet ska blomma och bära frukt, är sanning, jämnmod, kontroll
av sinnena och begären (sathyam, saantham, samam och damam) nödvändiga för andens
utveckling till atmisk visdom. Naturens (prakrithis) egenskaper (gunor) gör att den antar
mångskiftande former.
”Tänk på denna enda detalj, då kommer hela problemet att klarna. Människan är lycklig en
gång, olycklig en annan, hon är rädd ett ögonblick och modig ett annat.Varför? Eftersom hon
är skapad så av gunorna. Säger du nej? Hur kan du då förklara dessa förändringar? Endast
gunorna kan på det här sättet omvandla människan från ett stadium till ett annat.
”Om de tre gunorna, sathwa, rajas och thamas är i jämvikt, då kommer det inte att ske
någon förändring hos henne. Detta kommer aldrig att hända; det är alltid obalans. När en
dominerar och de andra sover, då får naturen (prakrithi) henne att anta många roller. De tre
gunorna representerar den mänskliga naturens tre aspekter. Rajogunan är bundenheten som
åstadkommer önskningar och begär och skapar lust att njuta av den materiella världen som
’ses’, den ger upphov till begär efter fysisk och himmelsk glädje. Thamogunan kan inte fatta
verkligheten; därför missförstår den lätt och tar det falska för att vara det sanna. Den får
människor att bli försumliga och göra misstag. Den binder istället för att befria. Satwagunan
råder över orsaken till sorgen och bedrövelsen; uppmuntrar människorna att följa den verkliga
lyckans och glädjens väg. Att vara målinriktad och opåverkad av dessa tre är grunden för
renhet och ståndaktighet.”
Håll lampglaset rent; då kommer lampan att lysa klart. Om ni har ett lampglas som är
flerfärgat; kommer dess ljus att fördunklas. Om å andra sidan lampan förvaras inuti en
92