GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

”Tänk på Mig; bli hängiven Mig, tillbed Mig; hylla Mig och du ska nå Mig. Den
sanningen förkunnar Jag för dig; för du är Mig kär. Detta är Min undervisning, Min nåd.”
”Detta är vägen att komma till Mig. Ge upp alla förpliktelser (dharma); överlämna dig till
mig; sörj inte; Jag ska befria Dig från följderna av alla dina handlingar.”
(Manmanaa bhava madbhakatho mad yajee maam namaskuru.
Maamevaishyasi sathyam the,prathijaane priyo si me.
Sarva dharmaaan parithyajya maamekam saranam vraja
Aham thwaam sarva paapebhyo mokshayaishyami maa suchah.)
Lägg märke till dessa två strofers innebörd och betydelse. Är inte denna handling att
överlämna sig nog för att rädda och befria er från kretsloppet att komma till – stanna i – och
lämna den här världen? Det är att se Honom i varje varelse, att vara medveten om Honom i
livets alla ögonblick, att vara uppfylld av denna medvetenhets salighet. Det är att gå upp i
relationen orsakad av en djup hängivenhet och kärlek till Honom (thadbhaktha); att tillägna
Honom, Krishna, alla handlingar, stora och små (önskningar, vilja, attityder, aktiviteter,
resultat, konsekvenser) allting från början till slut (that-yali), att ge upp all bundenhet till
självet och att utföra alla handlingar i en anda av vördnadsfullt oberoende. Detta är vad
Herren begär av er.
Det är naturligtvis svårt att åstadkomma detta fullständiga överlämnande. Men om
människan bara gör den minsta ansträngning för att nå dit kommer Herren själv att ge modet
att fullfölja det till slutet. Han kommer att gå med henne och hjälpa henne som en vän; Han
kommer att visa vägen; Han kommer att bevara henne från ondska och frestelser; Han
kommer att bli hennes stöd och hjälp. Han har sagt: ”Detta handlingssätt, även om det bara
följs i ringa grad, kommer att rädda henne från förlamande rädsla.” ”Swalpamapyasya
Dharmasya thrayathe mahatho bhayaath”). Att följa dharma är i sig en källa till glädje; det
är den minst hindersamma vägen. Detta är Herrens undervisning.
”Du ska komma Mig nära, du ska närma dig Mig;” (Maamevaishyasi) det vill säga, du ska
förstå Mitt mysterium, du ska uppgå i Mig, du ska förvärva Min natur. I dessa ord
`Förvärvande av gudomlig natur´ (saadrisya), `Varande i Gud´ (saalokya), ges uttryck för
`Enhet med Gud´ (sayujya). När man har nått det stadium då man ser det gudomliga i varje
varelse, när varje kunskapsmedel framkallar upplevelsen av denna gudomlighet, när man
endast ser den, hör, smakar och förnimmer lukten och beröringen av denna gudomlighet, blir
människan otvivelaktigt en del av Guds kropp och lever i och med Honom. När ni tar denna
uppgift att utveckla er själva på allvar kommer ni omedelbart att få ny styrka; ni kommer att
gripas av en ny och renare glädje; ni kommer att smaka sällhetens fullhet; ni kommer att
vederkvickas av en ny helighet.
Denna dharma har inte föreskrivits eller rekommenderats de framstående (extraordinary)
bland människorna. Den är inom räckhåll för alla, alla har hungern efter Gud, alla har
urskillningsförmåga att upptäcka att det finns något grundläggande bakom all denna
förändring. Även den mest avskyvärde syndare kan på ett ögonblick rena sitt hjärta och bli
hel genom att med djup ånger överlämna sig till Herren.
Därför är Herrens befallning att var och en ska följa den speciella dharma som bestämts
för honom eller henne; varje människa bör planera sitt liv enligt sin kulturs andliga
5