GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

More documents

Recommendations

Info

att du är i allt och känslan av enhet att allt är i dig. Då kan du ägna dig åt och lyckas i alla formerna av yoga. Då är du fri från alla distinktioner (allt särskiljande) som t.ex. ’jag’ och ’andra’, eller ’atma och paramatma’. Andras sorg- och glädjeämnen kommer då att bli lika mycket dina. Du kan då aldrig skada andra; då alla kan älskas och dyrkas i medvetenheten om att de är Sarveswara (skapelsens Herre).” Herren Krishna förklarade att de som har vunnit denna klarsyn är de yppersta yogierna. Under tiden är Arjuna ansatt av tvivel och han ber om några förtydliganden och förklaringar så att han kan bli övertygad. ”Krishna! Allt du har berättat för mig är mycket angenämt att höra och jag kan lätt föreställa mig att det måste vara en sällhetens (anandas) källa för dem som vinner framgång. Men det är så svårt, (så) utom räckhåll för alla. Den yoga i vilken man måste inse att allting har samma värde (samathwam) är full av hinder även för den fullkomligt utrustade sadhakan; vad ska jag då säga om människor som jag, som är vanliga sökare? Är det någonsin möjligt för oss? Krishna! Är sinnet så lätt att kontrollera? Tyvärr! Inte ens en elefant kan dra som det gör; det är i sinnet nyckfullheten odlas; dess envishet är också mycket stor; det är en förskräcklig furie. Det kan aldrig fångas; det kan aldrig stanna på en plats. Försöket att fånga sinnet och tämja det, är som att fånga vinden eller bygga med vatten. Hur kan någon börja med yoga med ett sådant sinne? Det ena förefaller lika svårt som det andra: den dubbla uppgiften att kontrollera sinnet och praktisera yoga. Krishna, du råder till en omöjlig uppgift, bortom någons förmåga. Herren log när Han hörde dessa ord. ”Arjuna! Du har beskrivit sinnet och känner dess natur mycket bra. Men det är inte en omöjlig uppgift; sinnet kan behärskas, hur svår uppgiften än må vara. Genom systematisk träning (abhyasa) och obeveklig utforskning (vichara) och obundenhet (vairagya) - kan sinnet kontrolleras. Det finns ingen uppgift som inte kan utföras genom trägen övning. Ha tillit till Herren och öva med den förvissningen att du har styrkan och nåden – och alla uppgifter blir lätta. ”Därför kommer vem som än med beslutsamhet börjar dessa andliga övningar (sadhana) att nå det högsta målet, endast tillgängligt för själar som omvandlats genom flera liv. Kom ihåg, den person som har nått yoga är överlägsen den som är mästare i rituell karma; därför, o Arjuna, sträva efter att bli en yogi, att nå denna höga och heliga ställning. Men detta är inte det enda du har att göra. Det finns en tillstånd som är högre än till och med detta. Var och en som fäster hela sin uppmärksamhet på Mig, den som allvarligt mediterar på Mig, och utestänger allting annat, han är överlägsen alla, han är en maha-yogi (stor yogi). ”Meditationens yoga (dhyana yoga) och kunskapens yoga (jnana yoga) är båda två inre discipliner; de är baserade på andliga övningar (sadhana) och hängivenhet (bhakthi). Utan detta är de ouppnåeliga, strävan är i sig förgäves. En sadhaka utan hängivenhet, som inte praktiserar andliga övningar är som en trädocka, livlös, omedveten om målet. Det grundläggande kravet är en djupt rotad kärlek till Herren. Hur kan du få det? Genom att lära känna härligheten, storslagenheten, Herrens väsen och egenskaper, Hans swabhava (grundläggande egenskap) och swarupa (form). Det är därför Jag nu instruerar dig om detta. Jag delger dig skrifternas (sastranas) visdom helt och hållet, kompletterad med den inre erfarenhetens visdom. Inse att det inte är någonting mer du behöver veta. Av de tusentals sökarna är det bara få som strävar efter att vinna denna kunskap (jnana); och av dessa bara någon enstaka individ som når framgång. Alla som börjar når inte målet. ”Arjuna! Lägg märke till att det inte finns någonting som är högre än Jag i världen. Allt är 44
trätt på Mig som blommorna på en tråd. De fem elementen, sinnet (manas), intellektet (buddi) och egot (ahamkaram)…dessa åtta varianter av skapelsen (prakrithi) har frambringat det materiella och det odefinierbara (subtila)(sthula-sukshma prapancha) i den. Denna skapelse kallas a-paraa prakrithi. Det finns en annan skild från den. Den är känd som paraaprakrithi. Den är varken materiell (sthula) eller odefinierbar (sukshma); den är medvetandet (chaithanya) som finns i individen, den skapade världen är dess längtan. ”Herren skapade först den materiella världen och sedan trädde Han in i den som individ och gav den medvetenhet (chit), genom Sitt medvetande (chaithanya). Detta förklaras tydligt i Vedaböckerna. Du måste betrakta a-paraa prakiti som den högste Gudens (Parameswaras) grundläggande egenskap (swabhava) och paraa-prakiti som Hans form (swarupa). Dröj vid betydelsen av dessa ord och förstå den väl. Det materiella är bundet av diktaten från medvetandet (chaithanya), som är fullkomlig härskare, alltid fri. . ”Jivi” betyder det som lägger beslag på livskraften (prana), jivin (individen) håller kvar livskraften genom sin skicklighet och intelligens. Den är det inre medvetandet (antharyamin, atman), som har trängt in i och upprätthåller allting. Därför är paraaprakrithi just paramaatman själv. Allt som har blivit uppenbarat med samma medvetande måste uppfattas som ett. ”Den döda materien (jada) och medvetandet (chaitanya) är de två grundförutsättningarna för hela skapelsen. De är det samma som världen, Gud (prakrithi, purusha). När medvetandet (chaithanya sakthi) hyser tanken på nöjen (bhoga) ger det uttryck för världen utifrån dess egen karma (swakarma). Den materiella världen (jada) antar kroppens (dehas) form. Båda är Min natur. Kom ihåg att Gud (Eswara), som genom dem åstadkommit skapelse, bibehållande och upplösning är Jag Själv. Det finns ingen annan substans än Jag; det finns ingen annan verklighet än Jag. Jag är den första orsaken, den första materian. ’Jag är en; låt Mig bli många’: sålunda beslöt Jag Mig för denna expansion till mångfald kallad skapelsen (srishti). Detta beslut påverkade och utgjorde skäl för den ande som hänför (mayasakthi) och så skapades kosmos (mahath-thathwa). Det var första steget i världens (prakritis) utveckling. ”Om ett frö planteras i jorden och vattnas, kommer det att suga upp fukten och svälla inom ett par dagar. Det har ännu inte börjat gro, men detta är den första förändringen. Kosmos uppstår på det sättet. Härnäst, enligt Herrens vilja, sticker en grodd upp. Denna kallas mahadahamkaram (?). Från den slår fem löv ut, de fem elementens subtila principer. Hela världen (jagat) är en kombination av dessa åtta beståndsdelar; universell energi (prakrithi sakthi), kosmos (mahath-thathwasm), egot (ahamkaram) och de fem elementen eller panchabhutana.” KAPITEL XII ”Kom ihåg att min sanna natur (A-paraa Prakrithi), om vilken Jag talar är bara en manifestation av Min kraft (sakthi), Min härlighet. Ytligt sett, med det vanliga (gross?) seendet (sthuladristhi), kan universum förefalla vara en mångfald; men det är fel. Där finns inte alls många. Det inre medvetandets (anthah-karanas) strävan, är mot den Ende; det är den rätta synen (drishti). När den inre synen är genomsyrad av kunskap (jnana), kommer skapelsen (jagath) att ses som Brahman och ingenting annat. Därför måste det inre 45
Page 1 and 2: GEETHA VAHINI Flödet från Gitan E
Page 3 and 4: ordet. Det sista, artonde, kapitlet
Page 5 and 6: ”Tänk på Mig; bli hängiven Mig
Page 7 and 8: Hur lycklig var inte Arjuna! Till o
Page 9 and 10: ”Mitt krigarblod svallar i protes
Page 11 and 12: Arjuna analyserat sina egna fel och
Page 13 and 14: av hela detta värdelösa ego? Herr
Page 15 and 16: de synder som egoismen ger upphov t
Page 17 and 18: När man med full intellektuell med
Page 19 and 20: gudshängivenhet. Odlingen av gröd
Page 21 and 22: sammansmälta med ditt eget Själv.
Page 23 and 24: om att han faktiskt är ingenting m
Page 25 and 26: när hon frisk och lycklig. Men sor
Page 27 and 28: Vad betyder det när människor sä
Page 29 and 30: också. Nej, karmajanma är din lot
Page 31 and 32: är alltid bekymrad över kampen f
Page 33 and 34: allra första kadern, har lämnat v
Page 35 and 36: eformatorer, som strävar efter vä
Page 37 and 38: personen som är omedveten om princ
Page 39 and 40: människor (som försöker nå kuns
Page 41 and 42: och hat, lust och högmod upp sina
Page 43: påverka dig, för du är inte den
Page 47 and 48: (prabha); Jag är Om (pranava) i ve
Page 49 and 50: ”Några former av styrka når hö
Page 51 and 52: kanske undrar varför den är så s
Page 53 and 54: delar inte upp människorna så. Om
Page 55 and 56: dess fred och välstånd. Krishna s
Page 57 and 58: över meningen med brahman, adhyaat
Page 59 and 60: Vad är orsaken till denna önskan?
Page 61 and 62: ”Min klädnad, som Jag med Min vi
Page 63 and 64: söker bara göra framsteg. Skulle
Page 65 and 66: ”Och ordet anusaasitha?” ”Obe
Page 67 and 68: Krishna. Här bör läsarna fästa
Page 69 and 70: mot denna oförlikneliga hängivenh
Page 71 and 72: efrielse, uppmärksamma på befriel
Page 73 and 74: KAPITEL XVIII ”Eftersom Uttarayan
Page 75 and 76: hemlighet. ”Att utföra alla akti
Page 77 and 78: tillämpar inte ens i dag dess prin
Page 79 and 80: vilken man kan tända kunskapens el
Page 81 and 82: ehöver inte sysselsätta sig med f
Page 83 and 84: efter att få höra det från dig o
Page 85 and 86: inte att finnas den minsta ’ident
Page 87 and 88: olyckligtvis förekommande bland m
Page 89 and 90: KAPITEL XXII Arjuna frågade vidare
Page 91 and 92: inte tillfredställer en önskan, o
Page 93 and 94: lerkruka kommer det att förbli mö
Page 95 and 96:
”Sedan har vi fördragsamhet (ksh
Page 97 and 98:
mat. Hängivenheten är inte en til
Page 99 and 100:
egenskaper utom lukt; elden har bar
Page 101 and 102:
säga, du förklarade att du var de
Page 103 and 104:
Avlägsna varenda rot; då kan trä
Page 105 and 106:
fördärvliga vägar och till att b
Page 107 and 108:
någon som är för svag att gå up
Page 109:
Lämna resten åt Honom: frukten, k
show all

GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?