GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

är alltid bekymrad över kampen för välstånd, makt, jaget, ägodelar, efterkommande, etc. Han
är artha-arthin. En tredje längtar efter förverkligandet av atman, läser skrifterna och (andra)
heliga texter, vistas alltid bland andliga sökare, handlar enligt de föreskrifter som fastställts av
de vise som gott uppförande, och drivs alltid av begäret att vara i Herrens närhet. Han är
jijnaasun. Den fjärde är jnanin. Han har helt fördjupat sig i den formlösa verkligheten
(brahmathathwam).
”Den första, aarthan, tillber Mig bara när han är i svårigheter och lider av sorg eller
smärta. När han ber till Mig, hör Jag det och tillfredställer honom bara i relation till denna
speciella sorg eller smärta. På samma sätt, när artha-arthin ber om rikedomar, anställning,
makt eller hög status, lyssnar Jag och ger honom bara den speciella sak han ber om. Jijnaasun
välsignas med möjligheter att handla utan tanke på resultatet (nishkaama-karma), med en
riktig guru som vägvisare, med ett intellekt som är skarpt nog att skilja mellan atma och
icke-atma, och hjälps sålunda att nå målet. Jag välsignar honom så att han undgår att
distraheras och hjälper honom att koncentrera sig på det enda målet, befrielse.
”Jag är lik det önskeuppfyllande trädet (kalpavriksha). Min uppgift är att ge var och en
vad den ber om. Jag har inga fördomar och inget gunstlingssystem. Inte minsta antydan till
grymhet finns hos Mig. Inget fel kan tillskrivas Mig. Solens strålar faller lika på alla som
kommer direkt i deras väg; men om någonting skyms av någonting annat,( inne i ett stängt
rum t.ex.,) hur kan det då belysas av solen? Uppamma en längtan efter något högre och du får
ta emot det högre stadiet. Felet ligger hos sökaren och i hans strävan, inte i Herrens
inställning.
”Arjuna! Människan slutar att vörda och söka Mig, som är hennes sanna själv. Så dåraktigt
av henne! Hon är inte angelägen att nå Mig; däremot jagar hon efter att uppnå sådant som är
kortvarigt, falskt och förgängligt. Jag ska säga dig orsaken till detta underliga och enfaldiga
beteende. Tillbedjan genom handling (karmopasana) ger snabba resultat; människan söker
bara vad som är åtkomligt här och nu; i en konkret form, möjlig för hennes sinne att fatta.
Människan finner i allmänhet verkligheten för svår att nå; därför attraheras hon av ytliga
nöjen, och dras bort från den fullständiga glädje man upplever genom att gå bortom sinnena.
”Uppnåendet av kunskap (jnana) är den inre segern, den vinns efter lång och mödosam
kamp. Människor har i regel inte det erforderliga tålamodet; dessutom fäster de större vikt vid
själva kroppen (sthula sarira). Kroppen kan bara bli lycklig med ting som tillfredställer
sinnena därför söker inte människor kunskap, som skulle föra dem på vägar där sinnena är
oönskade. De strävar efter förmågan att handla (karmasiddhi), inte efter kunskapens styrka
(jnanasiddhi). De som fångas av intellektets drivkrafter är färre än de som fångas av sinnena
och deras begär. De sinnliga attraheras av det uppenbara, det tillgängliga, det fattbara och det
materiella. De få som är andligt sinnade strävar efter den ofattbara, osynliga saligheten att
uppgå i det Universella Fullkomliga. Deras väg är den rätta. Tillbedjan genom handling är
den felaktiga vägen. Min uppgift är att klargöra för alla värdet av rättfärdiga handlingar
(dharma-karma), vilka man måste engagera sig i sedan man vederbörligen har använt sin
urskillningsförmåga.
”Men Arjuna, det finns en metod att återuppväcka dharma, uppgiften för vilken Jag har
kommit. Det är organiserandet av de fyra kasterna baserat på folkets handlingar och
egenskaper (karma och guna). Kastsystemet (varna systemet)) är avgörande för hur livet
fungerar. Dess betydelse är inte så lätt att förstå. En del missuppfattar det genom att tro att det
31