GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

orsakar oro och skiljer människor från varandra. Om man resonerar igenom problemet
kommer den verkliga sanningen att klargöras. Att dra slutsatsen att kastsystemet inte är
fördelaktigt visar bara okunnighet. En sådan bedömning skapar förvirring. Jag har etablerat
denna organisation för att främja välfärden på jorden, d.v.s.lokakshema. Kasterna hjälper
människan att engagera sig i handlingar som hon finner ändamålsenliga och att fullkomna sig
själv. Utan dem kan inte människan uppnå ens ett ögonblicks lycka.
”För den lyckosamma handlingen är kasten livsavgörande. De som begåvats med
sathwagunan, som har förstått den formlösa verkligheten (brahmathathwam), som utvecklar
ett andligt, moraliskt och framåtsträvande levnadssätt, som hjälper andra att förtjäna den
salighet det innebär att förstå sin verkliga natur, är brahminen. De som stödjer och övervakar
ett sunt politiskt system, lag och rättvisa, liksom landets välfärd och lycka, samt de
moralregler som är fastställda för folket; och som håller de onda och omoraliska under
kontroll och kommer till de svagas och betrycktas räddning- det är krigarna (kshatriyerna).
”De som lagrar och inom rimliga gränser förser folket i stort med uppehället för ett
lyckligt materiellt liv är köpmännen (vaisyerna). De som lägger grunden för mänsklig välfärd
genom tjänande aktiviteter och står för kraft och styrka är arbetarna (sudrorna). På detta sätt
har jag utformat dessa fyra kaster. Om de utför sina anvisade plikter, kommer mänskligheten
att få framgång inom alla områden. Som ett resultat av detta system, åstadkommer man en
fördelning av tjänandet, individen lever ett lyckligt och harmoniskt socialt liv, utan sorg eller
fruktan. Detta kastsystem är ett exempel på den nåd Gud har förlänat Indien.
”Indiens folk är verkligen välsignat, eftersom det endast betraktar varje handling som ett
utförande av Hans befallning och som leder till Hans nåd. Detta måste tas i beaktande. Det är
en viktig fråga. Den gudomliga befallningen riskerar nu att helt åsidosättas. Om reglerna
förändrar formen för detta kastsystem, kommer inte världen att få det välstånd som
eftersträvas. Många människor argumenterar och lär ut att Indien har kommit till detta
sorgliga tillstånd endast på grund av detta kastsystem? Men dessa människor bör i lugn och ro
tänka över frågan: ’Har landet överlevt som ett resultat av detta system? Eller har det kommit
till detta sorgliga tillstånd för att systemet har försvagats?’ Sedan kan de, till följd av sin
slutsats, ge rådet att kastsystemet bör avskaffas. När människor finner fel på det utan sådan
opartisk undersökning, kan inte deras åsikt respekteras.
”Naturligtvis är det ett faktum att systemet har styrt av från den rätta vägen och börjat röra
sig i fel riktningar; detta har uppmärksammats av många stora män. Men detta kan inte vara
ett tillräckligt skäl för att kasta det överbord. För att benet gör handens arbete, och för att
huvudet utför fötternas funktion, är det inte tillrådligt att hugga av händer och fötter. Man
måste försöka komma tillrätta med felaktigheterna, snarare än förstöra själva systemet.”
”Kastsystemet är inte orsaken till all denna förvirring och oro. Felet ligger snarare i det
slumpmässiga sätt på vilket det har utvecklats. Det blev en leksak i händerna på alla slags
människor; därför har det förlorat sin ursprungliga symmetri och harmoni. Systemet är
viktigt, inte bara för Indien, utan också för världen. I länder utanför Indien saknas inte detta
system. Namnet kan vara ett annat; men verkningssättet är det samma. Där finns också fyra
klasser – (The Sikshaka Varga, the Rakshaka Varga, the Vanig Varga and the Sramika
Varga?) Men i Indien bestäms kasterna efter härkomst; i andra delar av världen bestäms de av
karma, arbetet var och en ägnar sig åt. Det är skillnaden.”
”Nu kan man finna att många bland brahminerna, som har ärats genom att etableras i den
32