14.09.2013 Views

GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

sammansmälta med ditt eget Själv. <strong>Av</strong>lägsna ditt sinne <strong>från</strong> kategorierna hörsel, känsel, syn,<br />

smak och lukt (sabda, sparsa, roopa, rasa och gandha) och de fem elementen. Då blir du en<br />

sthithaprajna,” sade Krishna. I detta 2:a kapitel belyste Han (i den 11:e till och med den 30:e<br />

versen) atmans verklighet (atma-thathwa) i en enkel och lättförståelig stil.<br />

Från den 39:e till och med den 75:e versen undervisade Han sedan om förhållningssättet<br />

dharma-karma som är viktigt för att nå det gudomliga. Ett förhållningsätt som baseras på<br />

Karma Yoga, vilken innefattas i samatha-buddhi som redan beskrivits.<br />

KAPITEL VI<br />

I 17 verser, <strong>från</strong> den 56:e till den 72:e, beskriver Krishna i 2:a kapitlet sthithaprajnas<br />

utmärkande drag, och detta stadiums oöverträfflighet. Då, i det Han säger att Han har skapat<br />

kunskapens yoga (jnanayogan) för dem som vill lära känna sig själva (sankhyorna) och<br />

handlingens yoga (karma yoga) för yogierna som medel att nå befrielse, talade Han om<br />

karmas betydelse.<br />

Alla måste böja sig för naturens krav och engagera sig i handlingar; det är oundvikligt.<br />

Därför sade Krishna: ”Utför de handlingar som är din ovillkorliga skyldighet (karthavya<br />

karma). Att vara engagerad i handling är att föredra framför att inte vara engagerad på det<br />

sättet. Om du avstår <strong>från</strong> att handla blir livsuppgiften svår, nej, omöjlig.<br />

”De handlingar (karma) som inte binder på grund av sina konsekvenser är de som<br />

benämns offer (yajna). Alla de övriga är sådana som åstadkommer bundenhet. Därför, O<br />

Arjuna, ge upp all bundenhet och engagera dig i handlingar som om de var och en var ett<br />

offer ( yajna)<br />

tillägnat Herren.” Krishna lärde Arjuna karmas ursprung, rötterna <strong>från</strong> vilka driften att<br />

handla skjuter skott och växer; Han undervisade om detta så klart att Arjunas hjärta verkligen<br />

rördes och förändrades. ”Vedaskrifterna utgick <strong>från</strong> Gud; handlingarna (karmana) hade sitt<br />

ursprung i Vedaskrifterna, på grund av handlingarna skapades offret (yajna), genom offret<br />

skapades regnet; tack vare regnet växte födan; <strong>från</strong> födan kom alla levande varelser. Detta är<br />

den cykel som måste accepteras och vördas.”<br />

”Begrunda detta, O Arjuna, Jag har inget behov av att utföra några handlingar; nej,<br />

ingenstans i de tre världarna. Jag står inte under något tvång. Ändå engagerar Jag Mig i<br />

handling (karma). Tänk på detta. Om Jag låter bli skulle världen upphöra att finnas till. Ha en<br />

fast tro på atman; tillägna sedan Mig alla dina handlingar, utan något begär efter resultatet<br />

därav, utan egoism och utan någon ägandekänsla eller stolthet, och engagera dig i striden,”<br />

sade Krishna.<br />

Om skapelsens hjul ska röra sig friktionsfritt, måste alla fortsätta att utföra karma. Vem<br />

han än är, kan han inte undgå denna förpliktelse. Även den som nått den högsta jnanan<br />

(kunskapen) måste iaktta denna regel. Att äta och dricka, andas in och ut – detta är också<br />

karma. Vem kan existera utan dessa handlingar?<br />

21

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!