GEETHA VAHINI, Flödet från Gitan. Av Sathya Sai Baba. 109 sidor ...

att du är i allt och känslan av enhet att allt är i dig. Då kan du ägna dig åt och lyckas i alla
formerna av yoga. Då är du fri från alla distinktioner (allt särskiljande) som t.ex. ’jag’ och
’andra’, eller ’atma och paramatma’. Andras sorg- och glädjeämnen kommer då att bli lika
mycket dina. Du kan då aldrig skada andra; då alla kan älskas och dyrkas i medvetenheten om
att de är Sarveswara (skapelsens Herre).” Herren Krishna förklarade att de som har vunnit
denna klarsyn är de yppersta yogierna.
Under tiden är Arjuna ansatt av tvivel och han ber om några förtydliganden och
förklaringar så att han kan bli övertygad. ”Krishna! Allt du har berättat för mig är mycket
angenämt att höra och jag kan lätt föreställa mig att det måste vara en sällhetens (anandas)
källa för dem som vinner framgång. Men det är så svårt, (så) utom räckhåll för alla. Den yoga
i vilken man måste inse att allting har samma värde (samathwam) är full av hinder även för
den fullkomligt utrustade sadhakan; vad ska jag då säga om människor som jag, som är
vanliga sökare? Är det någonsin möjligt för oss? Krishna! Är sinnet så lätt att kontrollera?
Tyvärr! Inte ens en elefant kan dra som det gör; det är i sinnet nyckfullheten odlas; dess
envishet är också mycket stor; det är en förskräcklig furie. Det kan aldrig fångas; det kan
aldrig stanna på en plats. Försöket att fånga sinnet och tämja det, är som att fånga vinden eller
bygga med vatten. Hur kan någon börja med yoga med ett sådant sinne? Det ena förefaller
lika svårt som det andra: den dubbla uppgiften att kontrollera sinnet och praktisera yoga.
Krishna, du råder till en omöjlig uppgift, bortom någons förmåga.
Herren log när Han hörde dessa ord. ”Arjuna! Du har beskrivit sinnet och känner dess
natur mycket bra. Men det är inte en omöjlig uppgift; sinnet kan behärskas, hur svår
uppgiften än må vara. Genom systematisk träning (abhyasa) och obeveklig utforskning
(vichara) och obundenhet (vairagya) - kan sinnet kontrolleras. Det finns ingen uppgift som
inte kan utföras genom trägen övning. Ha tillit till Herren och öva med den förvissningen att
du har styrkan och nåden – och alla uppgifter blir lätta.
”Därför kommer vem som än med beslutsamhet börjar dessa andliga övningar (sadhana)
att nå det högsta målet, endast tillgängligt för själar som omvandlats genom flera liv. Kom
ihåg, den person som har nått yoga är överlägsen den som är mästare i rituell karma; därför, o
Arjuna, sträva efter att bli en yogi, att nå denna höga och heliga ställning. Men detta är inte
det enda du har att göra. Det finns en tillstånd som är högre än till och med detta. Var och en
som fäster hela sin uppmärksamhet på Mig, den som allvarligt mediterar på Mig, och
utestänger allting annat, han är överlägsen alla, han är en maha-yogi (stor yogi).
”Meditationens yoga (dhyana yoga) och kunskapens yoga (jnana yoga) är båda två inre
discipliner; de är baserade på andliga övningar (sadhana) och hängivenhet (bhakthi). Utan
detta är de ouppnåeliga, strävan är i sig förgäves. En sadhaka utan hängivenhet, som inte
praktiserar andliga övningar är som en trädocka, livlös, omedveten om målet. Det
grundläggande kravet är en djupt rotad kärlek till Herren. Hur kan du få det? Genom att lära
känna härligheten, storslagenheten, Herrens väsen och egenskaper, Hans swabhava
(grundläggande egenskap) och swarupa (form). Det är därför Jag nu instruerar dig om detta.
Jag delger dig skrifternas (sastranas) visdom helt och hållet, kompletterad med den inre
erfarenhetens visdom. Inse att det inte är någonting mer du behöver veta. Av de tusentals
sökarna är det bara få som strävar efter att vinna denna kunskap (jnana); och av dessa bara
någon enstaka individ som når framgång. Alla som börjar når inte målet.
”Arjuna! Lägg märke till att det inte finns någonting som är högre än Jag i världen. Allt är
44