Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
184 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
uppdelning av sjukdomsbegreppet i tre olika dimensioner: ”illness”, som<br />
är de subjektivt upplevda symtomen, ”disease”, vilket innebär den<br />
medicinska diagnosen, samt ”sickness”, den sociala roll en person som har<br />
någon form av ohälsa tar eller ges i ett samhälle (2). Till skillnad från korttidsfrånvaron,<br />
där den enskilde arbetstagaren själv avgör sin frånvaro utan<br />
krav på läkarintyg, bör långtidssjukskrivning i större utsträckning betraktas<br />
som ”ofrivillig” (27) och kan därför också anses ha ett starkare samband<br />
med sjukdom, både i termer av illness och disease (28).<br />
Att kvinnor på många punkter har en sämre hälsa och upplever en relativt<br />
män negativ utveckling visar exempelvis Utredningen om Analys av<br />
Hälsa och Arbetes (AHA) analyser av Undersökning om Levnadsförhållanden<br />
(ULF) 1980–2000 (29). <strong>Den</strong>na sämre upplevda hälsa kan tyckas vara<br />
en självklar förklaring till kvinnors högre och ökande sjukfrånvaro över<br />
tid. Det är dock inte tillräckligt att enbart konstatera att kvinnor har sämre<br />
hälsa. I stället bör man undersöka skillnader i ohälsa mellan män och kvinnor<br />
liksom sambandet mellan ohälsa och sjukfrånvaro. Ohälsa är som<br />
nämnts varken ett nödvändigt eller tillräckligt skäl för sjukfrånvaro. Vid en<br />
given hälsonivå kan det dessutom fortfarande finnas könsskillnader i sjukskrivning<br />
– samma diagnos kan beroende på yrke och arbetsplatsens sjukflexibilitet<br />
(närvarokrav och anpassningsmöjligheter i arbetet) ge mycket<br />
olika konsekvenser (26). Som Alexanderson påpekar (2) behöver en persons<br />
nedsatta prestationsförmåga inte nödvändigtvis manifestera sig som<br />
sjukfrånvaro, utan kan innebära att man drar ner på hemarbetet – möjligheten<br />
att göra detta kan med tanke på den ojämlika uppdelningen av det<br />
obetalda arbetet tänkas skilja sig mellan könen. Även det egna beteendet<br />
vid sjukdom (illness behaviour) samt försäkringskassans och sjukvårdens<br />
bemötande är av betydelse. En rad faktorer är alltså länkar i sambandet<br />
mellan ohälsa och sjukfrånvaro.<br />
Att kvinnor har högre sjuklighet (detta stämmer inte för alla länder eller<br />
i alla studier (30, 31)), och män en högre dödlighet brukar ofta ses som en<br />
paradox, och att inkludera sjukfrånvaro i ekvationen medför ytterligare en<br />
komplikation, då ju sjukfrånvaro inte är ett rent hälsomått. Om vi undersöker<br />
vilka dödsorsaker som står för den manliga överdödligheten samt<br />
vilka diagnosgrupper som dominerar bland sjukskrivningsfallen kan vi få<br />
en större förståelse. I åldrarna 15–44 år, där män har en cirka 2 gånger<br />
högre risk att dö, dominerar självmord, olyckor (i synnerhet trafikolyckor)<br />
samt alkoholrelaterade dödsorsaker (32). Efter 45 års ålder kommer hjärtkärlsjukdomar<br />
in som den viktigaste dödsorsaken bland män och bidrar<br />
mest till mäns lägre medellivslängd. De sjukdomar som leder till långa sjukskrivningar<br />
behöver dock inte vara de med den högsta dödligheten. För<br />
både män och kvinnor kan vi se att de dominerande diagnoserna är rörelseorganens<br />
sjukdomar samt psykiska sjukdomar. En skillnad mellan könen<br />
är att det är något vanligare bland männen med psykoser eller psykosliknande<br />
sjukdomar (mer allvarliga tillstånd med förmodligen starkare<br />
samband med självmord) och bland kvinnorna något vanligare med neuroser<br />
och stressrelaterade sjukdomar (33). Samtidigt står skador och cirkulationsorganens<br />
sjukdomar för en liten del av de totala sjukfallen. Dessa<br />
diagnoser är dock vanligare bland män liksom de är vad gäller dödlighet.<br />
Litteraturöversikten<br />
varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 185<br />
Sociologisk och organisationspsykologisk forskning har främst behandlat<br />
korttidsfrånvaro, som på ett annat sätt än långtidsfrånvaro kan analyseras<br />
som en intentionell handling. En forskningsinriktning talar till exempel om<br />
en arbetsplats ”frånvarokultur”, och aspekter som arbetstillfredsställelse<br />
ses som centrala för valet att frånvara (27). Bland sociologer och ekonomer<br />
har man uppmärksammat olika ”push”- och ”pull”-faktorer beroende på<br />
försäkringssystemet och arbetsmarknaden. Medan ekonomer fokuserat på<br />
försäkringssystemets utformning och ekonomiska incitament för sjukskrivning/förtidspension<br />
(pull-faktorer) har sociologer främst undersökt<br />
utstötningsmekanismer (push-faktorer) i arbetssituationen som leder till<br />
sjukfrånvaro, liksom arbetsmarknadsfaktorer som innebär att personer<br />
med hälsoproblem inte längre får plats i det moderna arbetslivet (34). Korttidsfrånvaron<br />
är ett större problem för arbetsgivaren då den innebär svårigheter<br />
att planera det dagliga arbetet. Långtidssjukskrivning är dock av<br />
större vikt för individen samt i ett folkhälsoperspektiv (7). I denna översikt<br />
ingår i första hand studier med långtidssjukskrivning som utfall.<br />
De flesta studier har inte könsskillnader som fokus. De analyserar män<br />
och kvinnor separat vilket innebär att vi kan jämföra förklaringsfaktorer<br />
mellan könen. Att rutinmässigt separera män och kvinnor kan dock lätt<br />
innebära att eventuella skillnader enbart konstateras utan att analyseras