Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

356 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens arbetsmiljön uppfattas vara sämre i Sverige än genomsnittet för EU-länderna och att den har försämrats under 1990-talet, i synnerhet inom områdena vård, skola och omsorg. Allt fler säger också att de inte själva kan styra över sin arbetstakt. Att inte kunna styra över arbetstakten är ett av flera exempel på bristande handlingsutrymme som redovisas i statistiken. Det tycks också vara så att människor med begränsat handlingsutrymme påverkas mer av de ökande kraven än andra. De misströstar i högre grad och får allt större svårigheter allteftersom. Det är också i dessa grupper man främst hittar den ökande sjukfrånvaron. Det förefaller som det framför allt är människor med bristande handlingsutrymme, som har svårt att hantera det som nu händer med arbetslivet. Studier från RFV har visat att det i vår nuvarande svenska arbetssituation finns ett tydligt samband mellan höga krav å ena sidan och höga sjuktal å den andra. Däremot är det enbart när kontrollmöjligheterna är små som höga psykiska krav leder till ökad risk för långtidssjukskrivning. Det är uppenbart att små möjligheter för en arbetstagare att påverka arbetet leder till svårigheter i rehabiliteringsprocessen. Om arbetet inte kan anpassas och ändras blir det svårt för arbetstagaren att återvända. Om det finns goda kontrollmöjligheter behöver en period av sjukdom inte leda till långvarig sjukskrivning. Vi vet inte hur utmattning och andra tillstånd som är relaterade till långvarig stress hanteras i sjukskrivningsprocessen. Den ökande kunskapen hos läkare och allmänhet om utmattningens farlighet har förmodligen lett till förändrade mönster. Att denna ökade kunskap skulle kunna leda till ökande sjukskrivning vid stressrelaterade utmattningstillstånd är då adekvat – både allmänhet och läkare vet att utmattningen kan vara biologiskt farlig. Effekten på samhällsnivå av detta förstärks av att spänt arbete ökat framför allt under slutet av 1990-talet. Tyvärr är kunskapen om och resurserna för en aktiv rehabilitering vid utmattning otillräckliga i systemet, även om kontrollerade utvärderingar av rehabilitering vid utmattningssyndrom börjar publiceras. Att sjukskriva under lång tid utan att vidta andra åtgärder kan motverka sitt syfte och förlänga lidandet. Det har under de senaste åren skett ett betydande flöde ut ur arbetslivet genom ökande långtidssjukskrivning och förtidspensioneringar. Samtidigt har det skett en mer permanent utsortering ur arbetslivet av många människor med krämpor och besvär. Allt detta kan få oss att misstänka att det mest centrala som nu händer inte är att människor blir allt sjukare av varför är sjukfrånvaron så hög? slutsatser och kunskapsbehov 357 arbetet, utan att människor med krämpor och besvär (kanske ibland ganska begränsade) får allt svårare att hålla sig kvar i arbetslivet. Arbetslivet tycks anpassas allt mindre till deras förutsättningar. De tycks också ha mindre möjligheter att göra sina röster hörda och tycks lättare bli utkonkurrerade av andra. Sammanfattningsvis kan konstateras att samband mellan sämre arbetsmiljö och sjukfrånvaron har kartlagts i ett flertal vetenskapliga studier. Den fysiska arbetsmiljön har förändrats positivt under det senaste decenniet, men det har skett främst på mansdominerade arbetsplatser inom den privata sektorn. Statistiken kring den psykosociala arbetsmiljön tyder på att det finns betydande organisationsproblem på många arbetsplatser i Sverige och att dessa är mer framträdande inom den offentliga sektorn. Svenskt arbetsliv har blivit mycket effektivare under 1990-talet mätt med konventionella ekonomiska produktivitetsmått. Produktiviteten har ökat i högre grad än i de flesta andra jämförbara länder. Priset tycks ha blivit att många arbetstagare nu inte längre hittat en plats i arbetslivet. Deras försörjning får ordnas på annat sätt. Arbetslöshet och sjukskrivning som väg ut ur arbetslivet Arbetslösa har i genomsnitt längre sjukfall än anställda. Medianvärdet av de arbetslösas sjukfall var 56 dagar 1999 jämfört med 38 dagar för andra. Skillnaden var ännu mer dramatiskt 2001 då medianlängden för de arbetslösa hade ökat med i stort sett en hel månad, samtidigt som medianlängden för anställda (och egenföretagare) hade ökat med ”enbart” nio dagar. Varför är de arbetslösa sjukskrivna mycket längre än andra, det vill säga anställda och egenföretagare? Två hypoteser har framförts. Den ena är att fler har nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa bland dem som är arbetslösa. Den andra hypotesen är att arbetslösa är sjukskrivna längre som följd av hur reglerna för arbetslöshets- och sjukpenningförsäkringen är konstruerade. En studie har visat att de arbetslösa som vinner ekonomiskt på sjukskrivning är sjukskrivna i större utsträckning än andra arbetslösa (ändrade regler 2003 har eliminerat skillnaderna i dagersättning från de bägge systemen). En annan studie har visat att arbetslöshet, att vara ensamstående och ha en missbruksdiagnos eller psykisk diagnos ofta uppträder tillsammans och minskar sannolikheten för friskskrivning. Båda hypoteserna har således stöd och effekterna samverkar. De sjukskrivna
358 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens arbetslösa utgörs i större utsträckning av personer med flera svaga egenskaper och de arbetslösas hälsa påverkas av arbetslöshet. I Sverige är det en minoritet av befolkningen som arbetar fram till 65 års ålder. De flesta slutar arbeta tidigare och får då i allmänhet sin försörjning från andra källor än den allmänna ålderspensionen fram till 65 års ålder. De inkomstkällor som ersätter förvärvsinkomsterna då en individ lämnar arbetslivet kan användas för att identifiera olika ”vägar” ut ur arbetslivet. Det visar sig att sjukpenningen i Sverige spelar en stor roll i detta sammanhang, både genom att ofta vara inkörsporten i en process som leder till ett definitivt utträde ur arbetslivet och genom att de berörda individerna ofta får sin försörjning genom sjukpenning under lång tid. Den dominerande utträdesvägen för dem som börjar med sjukpenning eller arbetslöshetsersättning är att gå vidare till förtidspension före 65 års ålder, antingen direkt eller via perioder med omväxlande sjukpenning och arbetslöshetsersättning (och eventuellt andra inkomstkällor). För individer som följer denna utträdesväg var det genomsnittliga antalet år mellan utträdet och övergången till förtidspension 2,8 år för dem som lämnade arbetslivet i åldrarna 50–55 år, 2,4 år i åldrarna 55–60 år och 1,6 år för dem som lämnade i åldern 60–64 år. År 2003 översteg för första gången antalet förtidspensionärer en halv miljon. Antalet förväntas fortsätta öka kraftigt under kommande år. Övergången till förtidspension från sjukförsäkringen sker med högre frekvens i lägre åldrar än tidigare – och i större utsträckning för kvinnor än för män. Sålunda kommer sjukskrivningsstatistiken att se bättre ut under kommande år bland annat till följd av att kostnaderna för ohälsan flyttas från ett konto till ett annat – sjukpenningkontot förbättras genom att överföra ännu flera till förtidspensionering (som döptes om till ”sjukersättning” från och med 2003). Men de negativa effekterna för individen av att vara utanför yrkeslivet och för samhället av att ha potentiellt mindre produktion förblir i stort sett oförändrade. Är sjukskrivning och förtidspensionering att föredra framför arbetslöshet? Om man inte klarar av ett visst arbete av hälsoskäl men för övrigt har en god förmåga att klara av många andra jobb, kanske först med en period av utbildning och/eller träning av något slag, bör en sådan utveckling förverkligas. Så gör dessbättre de flesta, eftersom långtidssjukskrivning kan innebära passivisering och social isolering. Men sjukskrivning kan i varför är sjukfrånvaron så hög? slutsatser och kunskapsbehov 359 vissa fall av individen ses som det bästa försörjningsalternativet, eftersom det ger försörjning under en obegränsad tidsperiod medan arbetslöshetsersättning i princip utgår under en begränsad tid och kräver jobbsökaraktiviteter eller till och med byte av bostadsort. Då kan försäkringen fungera som en fälla. En ”kultur” som uppmuntrar sjukskrivning i en situation då arbetslöshet och omskolning snarare är den riktiga vägen skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden och kan leda till permanent utslagning för den enskilde i onödan. Kan de regionala skillnaderna i arbetsmarknadssituationen och invandrartäthet förklara den stora ökningen i sjukfrånvaro, som ju också varierar regionalt? Till stor del har invandrare kommit till storstadsområdena och statistiska analyser visar att anställda invandrare inte skiljer sig från infödda svenskar vad beträffar sjukskrivningslängd, åtminstone inte under senare år. Däremot har de senaste årens placeringar av flyktingar i tillgängliga bostäder i glesbygden, bland annat i Norrland, lett till en klar försämring av nya invandrares möjligheter att skaffa arbete och försörja sig själva. Denna politik har sannolikt bidragit till att arbetslösa bytt ersättningsform till sjukpenning vid sjukdom i stället för socialbidrag. Detta i sig kan dock inte ha lett till någon nämnvärd effekt för sjukförsäkringen. Norrlandskommunerna har länge legat högst i all statistik kring sjukskrivning och pensionering i förtid med sjukersättning och varit Smålands motsats. Ändå är det varken Norrland eller Småland som är avgörande för landets resultat. Eftersom tyngden i Sveriges befolkning ligger inom storstadsområdena spelar de stora regionala skillnader som finns liten roll för utfallet för landets totala statistik. Sjukskrivningen har i själva verket ökat proportionellt i samtliga kommuner i Sverige, även inom de friskaste kommunerna. Det hindrar inte att det likafullt kan finnas värdefulla lärdomar att dra från kommuner som lyckats begränsa sjukfrånvaroökningen mer än andra.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142: 260 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 191: 354 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?