Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

30 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
var 90 procent fram till mars 1991, då ersättningen sänktes till 65 procent
för de första tre dagarna och sedan till 80 procent från dag 4 till dag 90.
Från mars 1992 har det funnits en sjuklöneperiod som under större delen
av tiden har varit två veckor. Figuren innehåller också en uppskattning av
arbetsgivarnas utgifter för denna period. 4
Socialförsäkringens del av den totala kostnaden, det vill säga de totala
kostnaderna minus kostnaden för sjuklöneperioden, uppgick till cirka 110
miljarder kronor 2002. Delat med antalet personer i arbetskraften blir det
cirka 26 000 kronor per person, eller drygt 17 000 per person om man räknar
med att inkomstskatten på utbetalda ersättningar är i genomsnitt 33
procent. I praktiken är den totala kostnaden cirka 10 procent högre, eftersom
de flesta också har ersättning från en avtalsförsäkring.
Oavsett hur man vänder och vrider på det är det en stor del av befolkningen
i arbetsför ålder som delvis eller helt står utanför arbetsmarknaden
och är försörjda med ersättning från sjukförsäkringssystemen. Sjukförsäkringssystemen
finns för att försörja de vars arbetskapacitet är nedsatt på
grund av sjukdom. Det borde vara viktigt för ett rikt samhälle att tillhandahålla
en sjukförsäkring som ger god inkomsttrygghet vid sjukdom eller
skada. Samtidigt är det viktigt för människor att ha ett arbete, en arbetsgemenskap
och en möjlighet att försörja sig själva. För de flesta har arbete
ett egenvärde. Välfärdsförlusten av att vara utanför är sålunda större än det
produktionsbortfall som sammanhänger med sjukfrånvaron.
En del sjukfrånvaro är naturligtvis oundviklig, men de flesta är överens
om att en betydande del skulle kunna förebyggas. Därför är det viktigt att
förstå de mekanismer som ligger bakom utvecklingen.
4 Sjuklöneperioden var 28 dagar från januari 1997 till och med slutet av mars 1998. Från 1 juli
2003 är sjuklöneperioden 21 dagar.
Miljarder kronor i 2002 års priser
140
120
100
80
60
40
20
0
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 31
1996
Figur 1. Utvecklingen av kostnaderna för sjukpenning och förtidspensionering, 1985–2002.
Anm. Sjuklöneperioden infördes 1992. De uppgifter för sjuklöneperioden som förts in i tabellen
har räknats fram på Riksförsäkringsverket med hjälp av befintligt underlag från 1994. Sålunda
finns ingen uppskattning för 1992–1993 framräknat i detta sammanhang. Enligt tidigare källor
utgjorde sjukskrivningen upp till två veckor cirka 40 procent av de totala kostnaderna 1991, vilket
tyder på en kraftig minskning i korttidssjukfrånvaron därefter. Uppskattningen av kostnaderna
under sjuklöneperioden borde sålunda betraktas som osäkra.
Generellt sett har det inte skett någon försämring av befolkningens hälsa i
Sverige under de senaste decennierna och det har inte heller skett någon
radikal försämring under de senaste åren. I själva verket pekar alla indikatorer
på en trendmässig förbättring i hälsan för befolkningen i arbetsför
ålder. Tydligast är utvecklingen mot en allt högre medellivslängd, som
beror på förbättringar i medicinsk teknologi, bättre kost och motionsvanor
och låga konsumtionsnivåer på alkohol och tobak. 5 Det är inte heller troligt
att hälsan varierar konjunkturellt som figur 1 skulle kunna antyda.
I stället finns det andra förklaringar till den cykliska utvecklingen av ersatta
dagar som kommer att diskuteras i ett särskilt avsnitt.
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Sjuklön
Sjukpenning
Förtidspension
5 Å andra sidan ökade fetma under 1990-talet i den yngre befolkningen och under senare delen av
1990-talet har per capitakonsumtionen av alkohol ökat. Emellertid är det för tidigt att koppla de
förändringar som inträffat under senare delen av 1990-talet och utvecklingen av sjukskrivning
under samma period.