Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

334 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens förvänta prestationer som har någon väsentlig betydelse i ett folkhälsoperspektiv, eller för ett fullföljande av lagens intentioner för egen maskin, vore att gå för långt. Marknaden efterfrågar sådana insatser endast i liten utsträckning och i den mån de förekommer dokumenteras de inte på ett sådant sätt att de låter sig utvärderas. Om man däremot anser det vara angeläget att utforma arbeten så att skador undviks och hälsa och livskvalitet främjas, är det viktigt att ha väl utbildade yrkesföreträdare som kan bistå företag och organisationer att arbeta för sådana syften. Nästa steg är då att diskutera strategier för att anvisa vägar för att nå sådana mål. Den första elementära strategin är att utbilda personer som väljer att ägna sig åt arbetshälsa som ett yrke. Att verka i FHV-branschen i dag förutsätter solid, aktuell och professionell kompetens kring svåra och ofta sammansatta problembilder. Vi stannar vid konstaterandet att här finns mycket att göra. En lika viktig strategi är att inrätta utvecklingsenheter med offentligt/statligt avlönade tjänster för forskning och utveckling (FoU) inom FHV. Man kan exempelvis i ett första steg och på försök inrätta 3–4 sådana enheter i landet med lämplig regional spridning. Det är enligt vår uppfattning av absolut grundläggande betydelse att komma till rätta med den kunskapsbrist som för närvarande råder om FHV:s funktioner som system i samhällets tjänst. Den bristen kommer att kvarstå om inte åtgärder vidtas för att etablera utvecklingscenter som kan utveckla branschen. Det finländska exemplet utgör här ett föredöme. Om statsmakterna inte medverkar i den nödvändiga investeringen i etablering av FoU-center för utveckling, är alternativet att lämna ansvaret åt stora och motiverade företag som Stora Enso och Statoil. Detta innebär dock också att dessa företag kan välja att tala om vad de gör då de finner detta lämpligt för egna syften. Det finns inget att invända mot en sådan rationalitet från företagens sida. En uppenbar nackdel är dock att mindre välbeställda företag och FHV-organisationer inte får samma möjligheter att utvecklas till rimlig ekonomisk insats som när branschen har egna utvecklingsenheter. En annan strategi är att, genom en kännbar minskning av arbetsgivaravgiften, premiera företags anlitande av FHV som levererar tjänster av en erkänt hög kvalitet. Tillvägagångssättet grundas i sådant fall på ett auktoriseringsförfarande, där FHV-enheter prövas med avseende på tjänsternas innehåll, kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 335 organisationens samlade kompetens och dokumentation av levererad service. Det bör här poängteras att med detta avses inte det certifieringssystem för kvalitet som FHV för närvarande tillämpar på basis av en kvalitetsmanual godkänd av Sveriges officiella ackrediteringsmyndighet SWEDAC. Detta kvalitetssystem, innefattande den procedur som leder fram till en kvalitetscertifiering, är för närvarande utformad för FHV som en marknadsaktör. Med denna utgångspunkt är systemet väl fungerande. Det innehåller dock ingen precisering av exempelvis innebörden i den oberoende expertfunktionen, kvalitetskriterier för rehabiliteringsarbetet och principerna för FHV:s bedömningar av sambanden miljö-hälsa-produktivitet. Vi menar att det är svårt att förstå statens strategi i frågan om företagshälsovårdens roll i arbetsmiljöarbetet. Hur ska till exempel de motstridiga signalerna om ansvar för folkhälsan, indragna statsbidrag och marknadisering av verksamheten sättas i förhållande till ambitioner om professionell kunskaps betydelse för att hantera svåra och sammansatta risker på dagens arbetsplatser? Samtidigt finns det uppenbart skäl att ifrågasätta fromma förhoppningar om att blotta förekomsten av företagshälsovård utgör en lösning på ohälsotalen utan att det samtidigt finns instrument för dokumentation, kontroll av tillämpning, systematisk kunskapsåterföring i form av uppföljning/utvärdering och utvecklingsarbete. FHV kan inte förväntas uppträda som ett samhällssystem, eftersom det helt enkelt inte är uppbyggt för att vara ett sådant. Vår uppfattning är att det i diskussionen om FHV:s framtid finns skäl att problematisera utgångspunkten att organisationers eller lagars tillblivelse per definition hanterar avsedda problem. Ingen, allra minst vi, ifrågasätter lagars och offentliga programs betydelse. Vi menar dock att statsmaktens möjligheter inte kan bygga enbart på reglerande utfästelser och banderollsfraser i en lagstiftning. De måste följas upp i strategier som tar hänsyn till viktiga framgångs- och misslyckandefaktorer som avgör om ett samhällsprogram blir framgångsrikt eller ej. Detta kan uttryckas som att möjligheterna att uppnå målsättningar i dagens samhälle mindre är en fråga om offentlig maktutövning och mer en fråga om att skapa förutsättningar för ett nytt sätt att styra samhället, där alla goda krafter förenas runt ett gemensamt mål – en ”good governance”. Governance, eller på svenska närmast förvaltningspolitik, kan begreppsmässigt förstås som en ”konsekvent styrning av beslut på samhällelig hög nivå”. Den handlar om strate
336 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens gier och skapandet av nya förutsättningar för organisering och styrning av samhället. För begreppsanalys se Stoker, 1998 (47) och den nyligen i Sverige utkomna forskningsöversikten om ”Governance” av Björk, Bostedt och Johansson (48). Dess giltighet för Sverige kan enkelt exemplifieras av de ökande problem med koordinering inom staten och mellan offentliga och privata intressen som vi i dag upplever och som beskrivits av Pierre och Peters, 2000 (49). En koordinering som syftar till att försöka få offentliga och privata aktörer att sträva åt samma håll. Svensk företagshälsovård utgör ett nästan övertydligt exempel på just detta. Så även arbetsmiljöområdet i allmänhet, mycket väl exemplifierat av den kraftiga ökning vi i dag upplever i sjukfrånvaron och dess samhälleliga kostnader (för staten, företagen och individerna). Statens policymässiga hållning till svensk företagshälsovård över tiden kan närmast beskrivas som motsatsen till idén om ”good governance”. Skälet till detta är, menar vi, frånvaron av en grundsyn på företagshälsovården som endera en renodlad marknadsaktör eller som en strategi eller del av samhällets programmatiska insatser för en god folkhälsa. Behovet att problematisera möjligheterna att nå resultat genom regler, program och auktoritativa uttalanden, samt att påstå att programs utformning måste bygga på erfarenheter om organisationers effektivitet för att uppnå mål, kan enkelt exemplifieras med Arbetsmiljölagstiftningen. Om Arbetsmiljölagen ensam var tillräcklig för att nå en god arbetsmiljö, hade vi haft den bästa av arbetsmiljöer i Sverige i dag, särskilt med tanke på vår arbetsmiljölagstiftnings långa historik, med start i slutet av 1800-talet. Som alla vet kräver dock program och lagar anpassning till med- och motsträviga verkligheter för att lyckas (policyimplementering). Som tidigare påvisats finns få manifesta belägg för att en i grunden fri, men av staten fastskriven, marknadsaktör som företagshälsovården är en funktionell lösning för de ohälsotal och de sjukskrivningsvolymer vi idag upplever. För att samhället skall kunna sätta sin tillit till att företagshälsovården kan hantera dagens sjukskrivningar och ohälsotal krävs samtidigt belägg (inte minst för företagshälsovården själv) att det finns kausala samband mellan förekomst av företagshälsovård och dess sätt att arbeta och minskade ohälsotal. Vidare, om ett sådant kausalt förhållande existerar, har då svensk FHV organisatorisk styrka, instrumenten, legitimiteten och nödvändigt beslutsutrymme för att svara upp mot utmaningen? kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 337 Vad svensk företagshälsovård i dag behöver, givet de förväntningar som läggs på denna organisation och där verksamma professionella, är vad som ovan har kallats en situation av ”good governance”. Minogue et al. (50) menar att även om staten i samarbete med marknaden ofta hanterar kraven på effektiva lösningar, är det inte tillräckligt. Det krävs också en form av ansvarighet mellan staten och dess medborgare. Är det möjligt att identifiera en nationell modell för effektivitet och ansvarighet för FHV med relevans för frågan om sjukfrånvaro? Om så är fallet, hur skulle en sådan modell kunna se ut? I denna artikel har vi pekat på tre alternativa handlingsvägar vad avser användandet av instrumentet företagshälsovård. För att nå effektivitet i problemlösning och ansvarighet mot de anställda krävs, menar vi, att man reflekterar över möjligheterna att a) utbilda personer som väljer att ägna sig åt arbetshälsa som ett yrke, och/eller b) inrätta utvecklingsenheter med offentligt/statligt avlönade tjänster för forskning och utveckling (FoU) inom FHV, och/eller c) premiera företags anlitande av FHV genom en kännbar minskning av arbetsgivaravgiften. Detta i syfte att nå en situation av rationell professionell åtgärdshantering av de arbetsmiljöproblem som i dag utgör utmaningarna för framtiden. Arbetsmiljöproblem är ofta karaktäriserade av att vara av sammansatt natur (det vill säga de kräver samordning av specialiserad kompetens), visar sig efter en längre tids påverkan (till skillnad från olycksfallen), kräver lång rehabiliteringstid och förutsätter minst lika stora förändringar i arbetsorganisation och arbetsprocesser som i individens beteende för att åtgärdas effektivt och långsiktigt. Staten bör nu inta en tydlig hållning i frågan om FHV är en privat marknadsaktör verksam på en oreglerad marknad eller är ett instrument för ett arbetsplatsbaserat proaktivt folkhälsoarbete. Om det förra fallet är giltigt bör staten överlämna ansvaret för branschens vidare utveckling till den pris- och kvalitetskonkurrens som möjliggörs genom marknaden. Den frågan är då inte en uppgift för samhället och dess organ. Branschens egna pålagda begränsningar, till exempel vad avser sjukvård, måste dock i sådant fall ifrågasättas. Om det senare gäller bör ambitionerna fastställas, reglering innefattande tillsyn och insyn tydliggöras, kvalitetskriterier utvecklas och kunskapsproduktionen inom området garanteras. Vi menar att historien visat att en statlig ambition om proaktivt folkhälsoarbete i detta fall inte kan åstadkommas genom överlämnande av hela FHV-frågan
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130: 238 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 179: 332 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?