01.10.2013 Views

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

170 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />

inom den privata sektor än inom offentliga sektorn och då <strong>sjukfrånvaron</strong><br />

ökade igen i slutet av decenniet var ökningen kraftigare inom offentlig<br />

sektor. Risken för att bli långtidssjukskriven ökar med ålder. Enligt beräkningar<br />

som redovisas i Sjukförsäkringsutredningen (SOU 2000:121)<br />

förklarades skillnaden i sjukfrånvaro mellan privat och offentlig sektor i<br />

stor utsträckning av att åldersstrukturen förändrats inom sektorerna under<br />

1990-talet med fler äldre inom offentlig sektor. År 1993 var i riket 42,7<br />

procent av de landstingsanställda 45 år eller äldre och år 2001 var 55,4<br />

procent av de landstingsanställda 45 år eller äldre. En sådan utveckling har<br />

till exempel varit extra påtaglig inom Stockholms läns landsting. År 1989<br />

var 44 procent av de anställda över 40 år, medan motsvarande siffra 1999<br />

var 64 procent.<br />

Vi finner i vår studie baserad på LOUISE-Sthlm att risken att bli arbetslös<br />

under lågkonjunkturen under 1990-talets första år inom olika åldersgrupper<br />

skiljer sig kraftigt åt mellan arbetsmarknadssektorer (tabell 6). För<br />

kvinnor inom den kommunala sektorn var risken att bli arbetslös ungefär<br />

sju gånger högre för dem som tillhörde den yngsta åldersgruppen jämfört<br />

med dem som tillhörde den äldsta åldersgruppen. Om spelreglerna på<br />

arbetsmarknaden (sist in – först ut) följs, bör yngre ha en betydligt högre<br />

risk att bli arbetslösa än äldre. Inom privat sektor ser vi en betydligt svagare<br />

effekt av ålder, vilket måste tolkas som att man där i stor utsträckning frångått<br />

reglerna om anställningsskydd för de med längre anställningar.<br />

Hög ålder, vilket på gruppnivå antas vara relaterat till en längre anställningstid,<br />

var endast i ringa omfattning en skyddande faktor mot arbetslöshet.<br />

Mycket talar alltså för att utvecklingen för den äldre arbetskraften<br />

var olika inom privat och offentlig sektor. Inom offentlig verksamhet<br />

behölls i stor utsträckning den äldre arbetskraften. Inom privat sektor har<br />

arbetsstyrkan under samma tid blivit i genomsnitt yngre. Inom det privata<br />

näringslivet var risken att ställas utanför arbetsmarknaden i samband med<br />

hög ålder alltså större. Risken för att bli långtidssjukskriven ökar med<br />

ålder. De omfattande åldersförskjutningarna i befolkningen, och inte minst<br />

inom vissa sektorer, har med största säkerhet haft betydelse för det ökande<br />

antalet långtidssjukskrivningar.<br />

Tabell 6. <strong>Den</strong> relativa risken (RR) att bli arbetslös under 1992–1993 inom olika sektorer bland<br />

kvinnor i LOUISE-Sthlm i sju åldersgrupper<br />

Kvinnor<br />

Statlig sektor Kommunal sektor Privat sektor<br />

Antal 37 509 121 809 141 569<br />

Andel 12,5 % 40,4 % 47,1 %<br />

Andel arbetslösa 4,3 % 5,9 % 11,0 %<br />

Åldersgrupp 1990 RR RR RR<br />

25–29 2,2 7,12,0<br />

30–34 1,7 5,4 1,8<br />

35–39 1,4 3,9 1,6<br />

40–44 0,9* 3,0 1,4<br />

45–49 0,7 2,11,2<br />

50–54 0,7 1,5 1,1<br />

55–59 (referens) 1,0 1,0 1,0<br />

* Ej signifikant skilt från 1,0. Konfidensintervallet omfattar 1,0.<br />

Varför ökar sjukskrivningarna?<br />

samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet 171<br />

Sjuktalen ökade kontinuerligt från 1983 till början på 1990-talet. I samband<br />

med den kraftiga lågkonjunkturen efter 1991 sjönk sjuktalen drastiskt<br />

under en rad år. Kostnaderna för sjukförsäkringen omfördelades delvis<br />

från och med 1992 då arbetsgivarna tog över kostnaden under de två<br />

första veckorna för varje sjukskrivningsperiod. I det här kapitlet har fokus<br />

varit inriktat mot en kombinerad effekt av konjunkturella och demografiska<br />

förändringar som förklaring till de kraftigt ökade sjukskrivningarna<br />

under de senaste åren. De minskade sjuktalen fram till 1996–1997<br />

kan delvis förklaras av att ”sjuka” och äldre ställdes utanför arbetslivet.<br />

<strong>Den</strong> äldre arbetskraften försvann i större utsträckning från den privata<br />

sektorn än från den offentliga sektorn. En del av dem som ställdes utanför<br />

arbetsmarknaden, i första hand de äldre, blev förtidspensionerade. Antalet<br />

förtidspensionärer ökade kraftigt under lågkonjunkturens första år. Efter<br />

1997 ökade åter efterfrågan på arbetskraft. Det förefaller vara så att endast<br />

få av dem med erfarenhet av långa perioder av arbetslöshet kom tillbaka i<br />

arbete. Det har föreslagits att en del av de ökade sjuktalen från och med<br />

1997 skulle kunna förklaras av att personer med sämre hälsa åter gavs

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!