Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
170 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
inom den privata sektor än inom offentliga sektorn och då <strong>sjukfrånvaron</strong><br />
ökade igen i slutet av decenniet var ökningen kraftigare inom offentlig<br />
sektor. Risken för att bli långtidssjukskriven ökar med ålder. Enligt beräkningar<br />
som redovisas i Sjukförsäkringsutredningen (SOU 2000:121)<br />
förklarades skillnaden i sjukfrånvaro mellan privat och offentlig sektor i<br />
stor utsträckning av att åldersstrukturen förändrats inom sektorerna under<br />
1990-talet med fler äldre inom offentlig sektor. År 1993 var i riket 42,7<br />
procent av de landstingsanställda 45 år eller äldre och år 2001 var 55,4<br />
procent av de landstingsanställda 45 år eller äldre. En sådan utveckling har<br />
till exempel varit extra påtaglig inom Stockholms läns landsting. År 1989<br />
var 44 procent av de anställda över 40 år, medan motsvarande siffra 1999<br />
var 64 procent.<br />
Vi finner i vår studie baserad på LOUISE-Sthlm att risken att bli arbetslös<br />
under lågkonjunkturen under 1990-talets första år inom olika åldersgrupper<br />
skiljer sig kraftigt åt mellan arbetsmarknadssektorer (tabell 6). För<br />
kvinnor inom den kommunala sektorn var risken att bli arbetslös ungefär<br />
sju gånger högre för dem som tillhörde den yngsta åldersgruppen jämfört<br />
med dem som tillhörde den äldsta åldersgruppen. Om spelreglerna på<br />
arbetsmarknaden (sist in – först ut) följs, bör yngre ha en betydligt högre<br />
risk att bli arbetslösa än äldre. Inom privat sektor ser vi en betydligt svagare<br />
effekt av ålder, vilket måste tolkas som att man där i stor utsträckning frångått<br />
reglerna om anställningsskydd för de med längre anställningar.<br />
Hög ålder, vilket på gruppnivå antas vara relaterat till en längre anställningstid,<br />
var endast i ringa omfattning en skyddande faktor mot arbetslöshet.<br />
Mycket talar alltså för att utvecklingen för den äldre arbetskraften<br />
var olika inom privat och offentlig sektor. Inom offentlig verksamhet<br />
behölls i stor utsträckning den äldre arbetskraften. Inom privat sektor har<br />
arbetsstyrkan under samma tid blivit i genomsnitt yngre. Inom det privata<br />
näringslivet var risken att ställas utanför arbetsmarknaden i samband med<br />
hög ålder alltså större. Risken för att bli långtidssjukskriven ökar med<br />
ålder. De omfattande åldersförskjutningarna i befolkningen, och inte minst<br />
inom vissa sektorer, har med största säkerhet haft betydelse för det ökande<br />
antalet långtidssjukskrivningar.<br />
Tabell 6. <strong>Den</strong> relativa risken (RR) att bli arbetslös under 1992–1993 inom olika sektorer bland<br />
kvinnor i LOUISE-Sthlm i sju åldersgrupper<br />
Kvinnor<br />
Statlig sektor Kommunal sektor Privat sektor<br />
Antal 37 509 121 809 141 569<br />
Andel 12,5 % 40,4 % 47,1 %<br />
Andel arbetslösa 4,3 % 5,9 % 11,0 %<br />
Åldersgrupp 1990 RR RR RR<br />
25–29 2,2 7,12,0<br />
30–34 1,7 5,4 1,8<br />
35–39 1,4 3,9 1,6<br />
40–44 0,9* 3,0 1,4<br />
45–49 0,7 2,11,2<br />
50–54 0,7 1,5 1,1<br />
55–59 (referens) 1,0 1,0 1,0<br />
* Ej signifikant skilt från 1,0. Konfidensintervallet omfattar 1,0.<br />
Varför ökar sjukskrivningarna?<br />
samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet 171<br />
Sjuktalen ökade kontinuerligt från 1983 till början på 1990-talet. I samband<br />
med den kraftiga lågkonjunkturen efter 1991 sjönk sjuktalen drastiskt<br />
under en rad år. Kostnaderna för sjukförsäkringen omfördelades delvis<br />
från och med 1992 då arbetsgivarna tog över kostnaden under de två<br />
första veckorna för varje sjukskrivningsperiod. I det här kapitlet har fokus<br />
varit inriktat mot en kombinerad effekt av konjunkturella och demografiska<br />
förändringar som förklaring till de kraftigt ökade sjukskrivningarna<br />
under de senaste åren. De minskade sjuktalen fram till 1996–1997<br />
kan delvis förklaras av att ”sjuka” och äldre ställdes utanför arbetslivet.<br />
<strong>Den</strong> äldre arbetskraften försvann i större utsträckning från den privata<br />
sektorn än från den offentliga sektorn. En del av dem som ställdes utanför<br />
arbetsmarknaden, i första hand de äldre, blev förtidspensionerade. Antalet<br />
förtidspensionärer ökade kraftigt under lågkonjunkturens första år. Efter<br />
1997 ökade åter efterfrågan på arbetskraft. Det förefaller vara så att endast<br />
få av dem med erfarenhet av långa perioder av arbetslöshet kom tillbaka i<br />
arbete. Det har föreslagits att en del av de ökade sjuktalen från och med<br />
1997 skulle kunna förklaras av att personer med sämre hälsa åter gavs