Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
320 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
Sjukfrånvaro – en ”svår” variabel<br />
Några ord är på sin plats om vad vi vet om <strong>sjukfrånvaron</strong> som generellt<br />
fenomen. Man kan snabbt konstatera att detta forskningsområde kännetecknas<br />
av stora vetenskapliga kunskapsluckor. <strong>Statens</strong> beredning för<br />
medicinsk utvärdering (SBU) har i en nyligen publicerad rapport redovisat<br />
en omfattande litteraturgenomgång om sjukfrånvaro sedd som hälsobeteende.<br />
Rapporten ger en uttömmande bild av aktuell kunskap om den<br />
mångfald av individrelaterade och i vid mening miljörelaterade och kulturellt<br />
betingade förklaringsfaktorer som enskilt och i samverkan kan påverka<br />
sjukfrånvaro (18). Detta viktiga referensdokument med omfattande<br />
hänvisningar till litteraturkällor kommenteras inte vidare här. Det är emellertid<br />
viktigt att känna till de kunskapsmässiga förutsättningarna i överväganden<br />
om vad som är att göra åt problemet. Det finns således faktorer av<br />
generellt slag vilka FHV rimligen inte kan förväntas påverka.<br />
Betydelsen av förklaringsfaktorer till sjukfrånvaro och förtidspensioner<br />
som är hänförbara till socialförsäkringssystemets utformning har exempelvis<br />
framhållits i en nyligen, december 2003, av Socialdepartementet utgiven<br />
ESO-rapport (19). I den ges en genomgång av frågeställningarna och görs<br />
vissa jämförelser mellan Sverige och andra europeiska länder. Rapporten<br />
påtalar betydande skillnader i sjuktal och förtidspensioner som inte låter<br />
sig förklaras med skillnader i hälsa mellan befolkningarna i de jämförda<br />
länderna. Henrekson och Persson, 2004 (20) har, med utnyttjande av data<br />
från RFV och Svenskt Näringsliv, påvisat ett samband mellan sjukfrånvaro<br />
och ekonomisk ersättningsnivå i socialförsäkringen över åren 1955 till och<br />
med 1999. Studien utgick från synen på de talrika förändringarna av<br />
ersättningsnivåer som gjorts under denna tid som ett naturligt förekommande<br />
experiment. De gjorda iakttagelserna stöder författarnas hypotes<br />
att antalet årligen ersatta dagar samvarierar med ersättningsnivån. Även<br />
den danske hälso- och sjukvårdsforskaren Tage Kristensen har 1995 (21)<br />
erinrat om medborgarnas förhållningssätt som rationellt handlande individer<br />
till de socialförsäkringssystem som står för ekonomiskt stöd i livssituationer<br />
där sådant behov uppkommer. Casten von Otter har 2003 (22) erinrat<br />
om att de allra flesta sjukskrivna personer – med undantag för en<br />
mycket liten kategori försäkrade som medvetet går in för att ”lura” systemet<br />
– uppfattar sitt eget handlande som helt korrekt och lagenligt. Sådana<br />
kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 321<br />
faktorer ligger uppenbart utanför FHV:s räckvidd och man måste fråga sig<br />
om det finns anledning att förvänta sig, eller rent av ens önska, någon<br />
insats från FHV när det gäller dessa förhållanden.<br />
Företagshälsovård och sjukfrånvaro – empiri<br />
I en diskussion av frågan om FHV och dess möjlighet att påverka <strong>sjukfrånvaron</strong><br />
i svenskt arbetsliv konfronteras man med problemet att det endast<br />
finns ett fåtal publicerade vetenskapliga studier om detta ämne. Det är samtidigt<br />
viktigt att påminna om knappheten på publicerad empiri när det<br />
gäller sambanden mellan arbetsledning/arbetsorganisation och sjukfrånvaro,<br />
eller dess motpol arbetsnärvaro. Det finns en hel del litteratur som<br />
beskriver och analyserar interventioner inriktade mot antagna bestämningsfaktorer<br />
till sjukfrånvaro såsom stressbehandlingsprogram, rehabilitering<br />
av smärttillstånd i rörelseorgan, livsstilsfaktorer som kostmotion,<br />
rökning, alkoholanvändning med mera. Detta går vi inte in på<br />
närmare här, även om det ofta förekommer att FHV deltar i sådana aktiviteter.<br />
En samlad genomgång av hithörande dokumentation har utförts av<br />
bland annat Johns, 2001 (23). Beträffande arbetsplatsbaserade hälsofrämjande<br />
interventioner eller så kallat Workplace Health Promotion (fri översättning<br />
till svenska: Hälsofrämjande på arbetsplatsen) se Menckel och<br />
Österblom (24). I detta kapitel behandlar vi endast dokumentation om<br />
generella, av arbetsledning med eller utan samarbete med FHV, insatta<br />
åtgärder vilka gett effekten minskad sjukfrånvaro bland anställda.<br />
Spurgeon (25) utförde 2002 en granskning av publicerad empiri utgående<br />
från ett antal grundläggande frågor och följande definierade sökobjekt<br />
i litteraturbaser:<br />
• Program med definierade syften<br />
• Program med tveklös genomförbarhet<br />
• Effekterna av program i förhållande till i förväg uppställda syften.<br />
Följande litteraturdatabaser genomsöktes: CINAHC, CISDOC, EBSCO,<br />
HSELINE, MEDLINE, NIOSHIC, RICOSH, SSCI. Resultatet av sökningen<br />
blev 214 arbeten publicerade under åren 1970 till och med 2001, vilket<br />
vid granskning destillerades ned till 14 arbeten som bedömdes som godtagbara<br />
för att ingå i en kunskapsbas för bevisbaserad närvarokontroll eller