Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH ARBETSLÖSHET Tomas Hemmingsson Inledning, bakgrund och frågeställningar Efterfrågan på arbetskraft varierar med konjunkturen. Samtidigt varierar tillgången på lämplig arbetskraft med förändringar i de demografiska förhållandena och också med förändringar i befolkningens utbildningsnivå, hälsoförhållanden och annat som kan påverka arbetskraftens kompetens och attraktivitet. Under goda ekonomiska år kan efterfrågan på arbetskraft vara så stor att människor, som annars inte skulle få en anställning, ändå blir anställda. Under dåliga tider kan arbetsgivaren få helt andra möjligheter att ställa krav på arbetskraften, eftersom fler konkurrerar om samma anställning. Olika brister i arbetsförmågan får då rimligtvis större betydelse. Det ligger därför nära till hands att tänka sig att sysselsättningsmöjligheten för den som inte har optimal arbetsförmåga varierar en hel del över tid. Samtidigt syftar arbetslagstiftningen till att skapa en större likformighet i anställningsmöjligheten och en större trygghet för olika arbetstagare i olika skeenden i livet. Lagen om anställningsskydd (LAS) ger till exempel regler för hur avskedanden får gå till. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren upprätta turordningskretsar och strikt följa turordningsregler. Arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist ska också ha företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Vilka effekter som regelverket i praktiken får på sysselsättningsmöjligheterna är dock inte självklara. Sannolikt finns flera olika möjligheter att tolka regelverkets skrivningar och också att kringgå desamma. Regelverket
156 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens kan dämpa fluktuationer i sysselsättningsmöjligheterna, men sannolikt inte sudda ut skillnaderna helt. Hypoteser I detta kapitel fokuseras på flöden in i och ut ur arbetskraften och hur dessa flöden varierar över tid, som följd av förändringar i den ekonomiska konjunkturen, men också som följd av förändringar i arbetskraftens sammansättning i termer av ålder och sjuklighet. • Vi formulerar en utflödeshypotes, som säger att personer med olika begränsningar (exempelvis i form av viss sjuklighet) ställs utanför arbetskraften under dåliga tider. Ett första steg i en sådan process kan vara att man blir arbetslös, vilket påverkar arbetskraftens sammansättning. • Vi formulerar en inflödeshypotes som säger att personer med olika begränsningar i stor utsträckning tenderar att återfå sysselsättning under goda tider. • Vi formulerar en åldershypotes, som säger att andelen personer med viss sjuklighet ökat under senare år som följd av ålderspuckeln i befolkningspyramiden. De stora barnkullarna under 1940-talet har nu närmat sig slutet av sin yrkesverksamma tid, och kommit att utgöra ett betydande inslag i den sysselsatta befolkningen. Sjukskrivningarna har ökat kraftigt under senare delen av 1990-talet och framåt. Ökningen har skett samtidigt som den ekonomiska konjunkturen förbättrats med påföljande ökning av efterfrågan på arbetskraft. En vanlig förklaring är att vid en hög sysselsättningsnivå får även personer med sämre hälsa tillträde till arbetsmarknaden (Vogel et al., 1992). Dessa individer antas då bidra med en betydligt högre sjukfrånvaro än de som har tillgång till arbetsmarknaden oavsett konjunktur. Det har föreslagits att de ökade sjukskrivningarna under senare delen av 1990-talet och framåt till en del kan förklaras av att individer med ökad risk för sjukskrivning, och särskilt långtidssjukskrivning, som tidigare stod utanför arbetslivet under högkonjunkturen rekryterats in på arbetsmarknaden (Vogel & Theorell, DN 23/4 2003). Hypotesen är att när sysselsättningen ökar, så ökar också inslaget av sjukliga och frånvarobenägna individer i arbetskraften. Det är detta vi kallar inflödeshypotesen. Under lågkonjunkturen 1991–1996 sjönk samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet 157 sjuktalet kraftigt. Enligt hypotesen skulle den låga sjukfrånvaron under denna period delvis kunna förklaras av att personer med nedsatt hälsa då ställdes utanför arbetsmarknaden. Det är detta vi kallar utflödeshypotesen. En alternativ, och förmodligen oftare framförd, förklaring till de statistiska sambanden mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet är att de som är i arbete under en lågkonjunktur drar sig för att sjukskriva sig då det skulle öka deras risk att senare bli utan arbete, den så kallade disciplineringseffekten. Båda effekterna skulle kunna gälla samtidigt, men om det skulle visa sig att den effekt som sammanhänger med in- och utflödeshypotesen är svag skulle detta indirekt innebära att disciplineringseffekten är den som är starkare, och vice versa. Det är känt att det bland de arbetslösa finns fler med nedsatt hälsa än bland dem som är i arbete. Arbetslösa har sämre självrapporterad hälsa, mer psykisk ohälsa, oftare långvarig sjukdom som påverkar arbetsförmågan och i större utsträckning självmordstankar än de som befinner sig i arbete. Samband mellan arbetslöshet och ohälsa har i de flesta fall studerats i tvärsnittsmaterial vilket försvårar tolkningar av sambandets riktning. Frågan är om arbetslöshet leder till ohälsa eller ohälsa till arbetslöshet. Utflödeshypotesen innebär att personer med hälsoproblem i större utsträckning drabbades av arbetslöshet under 1990-talets första år än de utan sådana problem. Detta bidrog med största sannolikhet av flera skäl också till den kraftiga nedgången i sjuktalen. Arbetslöshet kan komma att påskynda en process mot förtidspension. Det kan dessutom för stora grupper betyda en minskning av arbetsrelaterade belastningar som kan leda till perioder av sjukskrivning. En del av individerna med längre sjukskrivningar kan fortsätta att vara sjukskrivna även som arbetslösa. Just dessa tenderar dock så småningom att fortsätta vidare till förtidspension. Det är däremot inte klarlagt om det kraftigt ökade antalet långtidssjukskrivna sedan slutet av 1990-talet i större utsträckning består av personer som nyligen rekryterats till arbetsmarknaden. De demografiska förutsättningarna har bidragit till ett ökat antal personer i åldersgruppen mellan 55 och 64 år under de senaste åren. Förvärvsfrekvensen (andel av befolkningen i arbetsför ålder som faktiskt är i arbete) har ökat något i gruppen under de senaste åren, men antalet personer mellan 55 och 64 år som inte är förvärvsarbetande har också ökat kraftigt. Ålder sammanhänger med risk för ohälsa, långtidssjukskrivning och utslagning
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35: 60 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 135 and 136:
250 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?