Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

292 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
Tabell 7. Dödsorsak bland män och kvinnor 20–64 år samt i de två socioekonomiska grupperna
under perioden 1981–1991 samt 1992–2000. Procent (antal)
Hjärt- Skador, förgiftning, Tumör- Övriga
kärlsjukdom våld och psykisk sjukdom sjukdomar
% (n) sjukdom % (n) % (n) % (n)
1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992–
1991 2000 1991 2000 1991 2000 1991 2000
Män 41,6 (156) 29,2 (66) 11,5 (43) 7,5 (17) 26,9 (101) 34,5 (78) 20,0 (75) 28,8 (65)
Kvinnor 16,6 (31) 18,3 (22) 9,6 (18) 1,7 (2) 52,9 (99) 53,3 (64) 20,9 (39) 26,7 (32)
Arbetare 33,1 (110) 23,9 (44) 11,1 (37) 5,5 (10) 33,4 (111) 40,2 (74) 22,3 (74) 30,4 (56)
Tjänstemän 34,4 (72) 27,8 (40) 9,6 (20) 5,6 (8) 39,2 (82) 44,4 (64) 16,7 (35) 22,2 (32)
Källa: ULF 1981–2000 samt dödsorsaksregistret.
Drygt 40 procent av dödsorsakerna bland män i arbetsför ålder utgjordes
av hjärt-kärlsjukdomar 1981–1991. Bland kvinnorna utgjorde dessa sjukdomar
17 procent av dödsorsakerna. Tumörsjukdomar orsakar hälften av
dödligheten bland kvinnor i båda tidsperioderna. Ökningen i dessa sjukdomar
återfinns bland män. Tumörsjukdomar utgjorde 27 procent av dödsorsakerna
1981–1991 och 35 procent 1992–2000. Skillnaden i dödsorsaker
är större mellan män och kvinnor än mellan socioekonomiska
grupper med undantag av ”Övriga sjukdomar”.
En andra fråga är om variationerna i dödlighet mellan olika längd på
sjukskrivning förklaras av skillnader i dödsorsakerna. I tabell 8 visas de två
största sjukdomsgrupperna, hjärt-kärlsjukdomar och tumörer, som dödsorsak
bland individer med olika långa sjukskrivningsperioder. Resultatet
måste tolkas med försiktighet då antalet är litet och säkerheten därför låg.
Med fet stil har de två sjukskrivningstider markerats vilka har högst andel
avlidna i sjukdomen.
Tabell 8. Hjärt-kärlsjukdom respektive tumörer som dödsorsak bland män och kvinnor med olika
sjukskrivningstider perioderna1981–1991 respektive 1992–2000. Procent
Hjärt- Hjärt- Tumörer Tumörer
kärlsjukdom kärlsjukdom män kvinnor
män kvinnor
1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992–
1991 2000 1991 2000 1991 2000 1991 2000
n = 156 n = 66 n = 31 n = 22 n = 101 n = 78 n = 99 n = 64
Totalt
Sjukskrivningstid
42 % 29 % 17 % 18 % 27 % 35 % 53 % 53 %
0 sjukdagar 48 32 13 24 2835 61 60
1–89 dagar 34 22 18 12 23 33 53 47
90–180 dagar 22 27 13 0 33 47 63 82
181–366 dagar 21 11 7 0 58 50 73 75
Förtidspension 50 35 29 28 19 27 26 32
Källa: ULF 1981–2000 samt dödsorsaksregistret.
dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 293
Högst andel individer med hjärt-kärlsjukdomar som dödsorsak finns bland
individer utan sjukskrivning och bland förtidspensionärer med undantag
för kvinnor 1981–1991. Av dessa fanns den högsta andelen hjärtkärlsjukdom
som dödsorsak bland individer som varit sjukskrivna 1–89
dagar. Det finns även en kraftig minskning bland män i antal och andel förtidspensionärer
avlidna i hjärt-kärlsjukdom. Resultatet indikerar en
ökning av dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar bland kvinnor utan sjukskrivning
men minskning för kvinnor i övriga grupper. Antalet är dock så litet
att det får bedömas som mycket osäkert. Individer sjukskrivna 90–180 och
181–365 dagar har högst andel tumörsjukdomar som dödsorsak. I kategorin
90–180 sjukskrivningsdagar har tumörer som dödsorsak ökat både
bland män och bland kvinnor. För kvinnor är dödsorsakerna relativt lika
över åren, medan hjärt-kärlsjukdom som dödsorsak bland män kraftigt
minskat samtidigt som tumörer ökat som dödsorsak 1992–2000.
Hur skiljer sig sjukskrivna från sysselsatta utan sjukpenningdagar?
Givetvis är det så att sjukskrivna och förtidspensionärer i högre grad lider
av sjukdom som kan leda till förtidig död än personer utan någon
sjukskrivning. Detta borde också vara den viktigaste orsaken till högre
dödlighet i dessa grupper. Det kan också finnas andra skillnader som gör
att dödligheten är högre. Om andelen rökare är högre bland sjukskrivna
och förtidspensionärer kan det vara en bidragande orsak. I tabellerna