Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
306 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
utsträckning uppbyggd på ett 1960-talskoncept, utgör den bästa förutsättningen<br />
för en hållbar utveckling av en arbetsmarknads förebyggande,<br />
hälsofrämjande och rehabiliterande funktioner. En annan och lika central<br />
fråga gäller hur FHV på bästa sätt ska kunna tjäna flera uppdragsgivare –<br />
företagen, de anställda och det omgivande samhället – och samtidigt överleva<br />
som verksamhet bedriven på kommersiell basis. I en diskussion om<br />
FHV som aktör i frågor som gäller sjukfrånvaro i arbetet är det viktigt att<br />
vara medveten om FHV:s existentiella villkor.<br />
Bakgrund<br />
Svensk företagshälsovård är i ett internationellt perspektiv en stor organisation.<br />
Det finns drygt 660 FHV-enheter av olika storlek. Personalens sammantagna<br />
numerär är 5 100–5 500, utgörande 50 procent medicinsk personal,<br />
20–25 procent beteendevetare, arbetsmiljöingenjörer och friskvårdskonsulenter<br />
med mera och 20–25 procent administrativ personal. Täckningsgraden<br />
varierar från 90 procent (kommuner), 85 procent (stora privata företag),<br />
80 procent (landsting och statliga organ), 70–75 procent (medelstora företag)<br />
till 25–30 procent (små företag). Sammanlagd ekonomisk årsomsättning<br />
var år 1999 cirka 3 miljarder kronor. Årsavgiften per anställd vid anslutna<br />
företag varierar avsevärt. Privata företag betalar i genomsnitt 1 800 kronor<br />
och medelstora företag i genomsnitt 1 850 kronor per anställd och år.<br />
Kommunerna har ett genomsnitt på cirka 800 kronor med en lägsta notering<br />
på 130 kronor (Danderyds kommun) och en högsta notering på 1 400<br />
kronor (Gällivare). Inom privat företagsamhet finns företag som betalar<br />
3 000 kronor eller däröver. Arbetsförutsättningarna för FHV kan alltså<br />
variera avsevärt, se vidare Statskontorets kartläggning 2001 (1).<br />
FHV har sedan slutet av 1980-talet genomgått omfattande förändringar.<br />
Schematiskt kan detta beskrivas som att FHV gått från ett fokus på<br />
implementering av regelverk till ett kundorienterat arbetssätt utgående<br />
från en marknadssituation. Vidare har man eftersträvat att gå från ett<br />
individorienterat arbetssätt till att mer fokusera på organisationen. På en<br />
del håll tycks detta tills vidare vara mer retorik än praktik, men den generella<br />
tendensen är omisskännlig. FHV har också bytt samarbetspartner,<br />
från ett nära samarbete med de fackliga organisationerna och den lokala<br />
kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 307<br />
skyddsorganisationen över till fokus på kontakterna med företagens ledningsnivåer/arbetsgivarens<br />
företrädare. Sedan år 1992 har FHV därutöver<br />
genomgått en omfattande strukturomvandling. FHV-enheter har tenderat,<br />
genom sammanslagningar och uppköp, att bli större, samtidigt som gränserna<br />
mellan olika typer av FHV lösts upp. En bidragande orsak till detta<br />
har varit att de centrala avtal som tidigare styrde kundföretagen mot vissa<br />
branschorgan för FHV har upphört att gälla, till exempel det avtal som<br />
tidigare kollektivt anslöt byggbranschens arbetstagare till den dåvarande<br />
Bygghälsan. Samtidigt har FHV blivit praktiskt taget helt marknadsberoende<br />
efter indragningen av det tidigare statliga finansiella stödet, motsvarande<br />
cirka 25 procent av årsomsättningen. Det kollektiva arbetsmiljöavtalet<br />
LO-SAF-PTK sades upp 1992 och FHV förlorade därmed det stöd<br />
och existensvillkor som detta avtal utgjorde. En viktig ny faktor är konkurrens<br />
på hälsomarknaden, vilket innebär att FHV-organisationer ställs mot<br />
varandra i tävlan om goda (= betalningsvilliga) kundföretag.<br />
Omvärlden har också ändrats under denna tid. Sedan 1997 har sjuktalen<br />
dramatiskt ökat i Sverige, se figur 1 (2). Detta har lett till nya förväntningar<br />
på att FHV nu träder fram som en problemlösare. I utredningsrapporten<br />
Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, SOU 2002:5 (3)<br />
återfinns en rad förslag syftande till en stärkning av FHV:s arbetsförutsättningar.<br />
I korthet föreslås skärpning av arbetsgivarens skyldighet att svara<br />
för att FHV finns att tillgå, obligatorisk certifiering av FHV, registrering av<br />
FHV-organisationer hos Arbetsmiljöverket, utökning av vårdavtalen<br />
syftande till samarbete mellan landsting och FHV och en hel del därtill.<br />
Förslagen vilar fortfarande i avvaktan på ställningstaganden på politisk<br />
nivå. Under hösten 2003 har en ny offentlig utredning tillsatts med uppdrag<br />
att överväga frågor om lagstiftat obligatorium för arbetsgivare att<br />
anlita FHV, hithörande frågor om FHV:s kvalitet, utbildning och personalförsörjning.<br />
Utredningsarbetet förutses ta hela år 2004 i anspråk.