Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

56 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens annorlunda när de arbetslösas sjukfall inte är med, vilket redan diskuterats. När man tar hänsyn till den anställdes sektorstillhörighet (privat, kommun, landsting, staten eller annat) visar det sig att fallängderna för kommunanställda tenderar att vara kortare. Detta kan vara ett tecken på att de är sjukskrivna med lättare åkommor, men det kan också betyda att det är lättare att återkomma till dessa arbetsplatser. Slutligen kan det noteras att såväl under 1999–2001 som under 1986–1991 (se tabell 4 i avsnittet om sjukskrivna arbetslösa nedan) finns en tendens för fallängderna att öka. Tidsmässigt sammanhänger utvecklingen mot längre fall med uppåtgående konjunkturer. Det är emellertid inte klarlagt varför sjukfallslängderna ökar under ekonomiska uppgångar. Sammanfattningsvis visar dessa resultat att skillnaden i fallängder mellan män och kvinnor förklaras av att kvinnor i större utsträckning använder sig av deltidssjukskrivning. När deltidssjukskrivning ingår som en variabel bland många finns sålunda ingen signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors sjukskrivning. Dessutom förkortar deltidssjukskrivning fall som pågår över 60 dagar, medan fall med deltidssjukskrivning avvecklas i långsammare takt i det kortare förloppet. För övrigt förklarar ungefär samma faktorer sjukskrivningslängder såväl under perioden 1985–1991 som 1999–2001. Emellertid spelar det en stor roll för den uppskattade effekten av arbetslöshet på sjukskrivningen om de sjukskrivna arbetslösa är med i dataunderlaget eller inte. När de arbetslösa inkluderas får man resultatet att arbetslösheten förlänger sjukfallet. När de exkluderas förkortar högre arbetslöshet längden på fallen. Detta tyder på att arbetslöshet har en disciplinerande effekt för personer med anställning. Överlevnadsfunktion 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 15 45 75 105 135 165 195 225 255 285 315 345 375 Sjukfallsduration (i dagar) sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 57 Sjukskrivningsgrad B: HEL och S: HEL B: PARTIELL och S: HEL B: HEL och S: PARTIELL B: PARTIELL och S: PARTIELL Figur 3. Sjukfallens varaktighet för sjukfall som börjar (B) och slutar (S) som hela respektive partiella. Sjukfall som pågått minst 15 dagar 2001. Sjukskrivningens konjunkturberoende Källa: Andrén, Palmer (2004). Sjukskrivning i Sverige visar en klar tendens att gå ner under perioder med låg tillväxt och stigande arbetslöshet och att gå upp under perioder med högre tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Svenska forskare har framfört två möjliga hypoteser om detta fenomen. 20 En hypotes är att det är en dragspelseffekt, i form av att de svaga går in i arbetskraften under högkonjunktur och rationaliseras bort under lågkonjunktur. En annan hypotes är att lågkonjunktur utgör en disciplinerande effekt på de anställda. Den första hypotesen är sålunda att arbetskraft med en svagare förankring på arbetsmarknaden och med eventuellt högre sjukdomsrisker får anställning under en konjunkturuppgång, men är de första att ”skickas ut” från arbetskraften i en nedåtgående konjunktur (Bäckman, 1998). Enligt denna hypotes fungerar de ”svaga” som dragspel i sjukskrivningsstatistiken. Vad som talar emot denna hypotes är att man inte hamnar utanför arbetskraften när man blir arbetslös och att man har rätt att sjukskriva sig när man är arbetslös. Om de ”svaga” pendlar mellan arbetslöshet och arbete har samma personer anledning att även sjukskriva sig under perioder 20 Sambandet mellan utvecklingen av BNP och sjukfrånvaron från arbete förekommer i litteraturen redan tidigt på 1980-talet.
58 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens med arbetslöshet när de är sjuka – men då kan inte denna hypotes gälla. För att den ska vara vederhäftig måste de ”svaga” helt lämna arbetskraften under lågkonjunkturer och träda in igen under högkonjunkturer. Den andra förklaringen är att dåliga tider med stigande arbetslöshet har en disciplinerande effekt på de anställda. När efterfrågan på arbetskraften är hög och det är gott om arbetstillfällen anser människor att de har ”råd” att vara borta från arbetet, men under kärva tider är människor försiktigare (Lantto och Lindblom, 1987). I princip kan båda effekter bidra till konjunkturmönstret i sjukfrånvaron. Hemmingssons resultat, som presenteras i kapitel 5 denna volym, visar att den första hypotesen får enbart svagt stöd av statistiken under 1990talet. Den kan främst gälla för en liten del av arbetskraften, nämligen de som kan använda sig av etablerade vägar ut ur arbetskraften och gör så i högre rad under lågkonjunktur. När man tittar på utvecklingen under den uppåtgående konjunkturen i slutet av 1990-talet, finner man att uppgången i de anställdas sjukfrånvaro sker inom alla åldersgrupper, men att uppgången är starkast bland den äldre arbetskraften (Bergendorff et al., 2002). Konjunkturmönstret för sjukskrivningen bland de äldsta i arbetskraften kan förklaras av en tendens för äldre arbetare att i högre utsträckning lämna arbetskraften genom avtals- och förtidspension vid en konjunkturnedgång (Palmer, 2003). Sedan i den efterföljande konjunkturuppgången blir en stigande andel äldre anställda kvar – fram till nästa nedgång, då de tenderar att lämna arbetskraften i större utsträckning, genom förtidspensionering inom ramen för sjukförsäkringen eller inom ramen för olika kollektiva avtal. Sålunda bidrar den äldre arbetskraften mer till sjukskrivningen under högkonjunktur och mindre under lågkonjunkturer. Den äldre arbetskraften, med högre sjukrisk, kan sålunda sägas utgöra en sorts marginell arbetskraft. Men marginell arbetskraft i denna bemärkelse utgör bara en mycket liten del av samtliga anställda och kan inte vara en huvudsaklig förklaring till Sveriges konjunkturvarierande sjukskrivning. Avslutningsvis bidrar den äldsta arbetskraften som minskar vid lågkonjunktur och ökar vid högkonjunktur till konjunkturmönstret i sjukfrånvaron. Dessutom ger nya forskningsresultat som presenteras i ett annat kapitel i denna volym svagt stöd till dragspelshypotesen. Samtidigt framgår i det föregående avsnittet om sjukskrivningslängder att sjukskrivningslängden för anställda blir kortare vid hög arbetslöshet – i enlighet med hypotesen att hög arbetslöshet utövar en disciplinerande effekt. Vad som är troligt är att samtliga effekter tillsammans bidrar till att skapa Sveriges starkt konjunkturberoende sjukskrivningsmönster. Det faktum att Nederländerna och Norge uppvisar samma fenomen kan beror på att dessa tre länder har generösa ersättningssystem och slappa försäkringsadministrationer gemensamt. Denna hypotes, som framförts av Palmer (2003), skulle kunna förklara varför sjukfallen ”tillåter sig” att bli långa under perioder med hög ekonomisk tillväxt. Sjukskrivna arbetslösa 21 sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 59 Riksförsäkringsverkets RFV-LS-databas, som år 1999 består av ett urval av 5 000 personer som blev sjukskrivna under de första två veckorna i februari 1999, är den enda källa som ger en bild av förhållanden mellan arbetslösa och andra – främst anställda – personer som ersätts med sjukpenning från sjukförsäkringen. Urvalet 1999 är det enda RFV-LS-urvalet som bestod av samtliga sjukskrivna, inklusive arbetslösa, egenföretagare och studenter som var sjukskrivna mindre än 15 dagar, det vill säga enbart under sjuklöneperioden. Därför ger den en bra bild av vilken roll de sjukskrivna arbetslösa spelar i riksstatistiken. Enligt denna utgjorde de arbetslösa omkring 12 procent av samtliga personer som blev sjukskrivna under en period på minst två veckor. Den genomsnittliga längden för fall för arbetslösa som pågick mindre än 15 dagar (motsvarande sjuklöneperioden) var lite mer än sex dagar. Dessa svarade för bara en liten del – cirka 1 procent – av samtliga sjukdagar för samtliga personer som ingick i urvalet. Med andra ord är inte arbetslösa som är kortvarigt sjukskrivna av någon större betydelse för de totala kostnaderna. Bilden är mycket annorlunda för de arbetslösa som var sjukskrivna minst 15 dagar. Cirka 9 procent av RFV-LS urvalet 1999 bestod av arbetslösa vars fall pågick längre än 14 dagar. Samtliga personer i urvalet följdes under ett år från första sjukskrivningsdagen. Bland samtliga fall som pågick minst 15 dagar stod dessa 9 procent arbetslösa för drygt 15 procent av samtliga ersatta dagar under ett år från första sjukskrivningsdagen. Med 21 Data i detta avsnitt har framräknats inom ett pågående forskningsprojekt som bedrivs av Andrén och Palmer.
Page 1 and 2: År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6: Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13 and 14: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15: 24 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
158 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?