Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

270 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens samband med utmattningssyndrom, och sömnen har avgörande betydelse för att anabolismen ska fungera bra. De här undersökningarna är inte entydiga men den sammanlagda bilden tyder ändå på att långvarigt spänt och dåligt belönat arbete på ett negativt sätt påverkar regleringen av energi och anabolism. Kroppsliga sjukdomar och arbetsstress Som man kan förstå av ovanstående beskrivning av stressreaktionerna engagerar stress inte bara psyket utan hela kroppen. Man har visat i epidemiologiska undersökningar i Sverige och i andra länder (20, 21) att risken för hjärtinfarkt ökar i arbetssituationer som präglas av höga krav och samtidigt litet handlingsutrymme/beslutsutrymme (spänt arbete). Sambandet mellan denna typ av arbetssituation och hög risk för hjärt-kärlsjukdom har konstaterats i finska, svenska, amerikanska och brittiska studier i vilka man följt personer som till att börja med inte haft någon hjärtsjukdom men sedan utvecklat sådan under uppföljningen. Sambanden har visat sig hålla även när man tagit hänsyn till ålder, socialgrupp och en rad kända riskfaktorer såsom högt blodtryck, rökning och blodfetter. I en dansk och i ett par svenska studier har man visat att kanske 10 procent av hjärtinfarkterna hos arbetande män i åldrarna upp till 55 år och hos yrkesarbetande kvinnor skulle kunna förhindras. Detta vore möjligt om man kunde förbättra arbetsförhållandena hos de personer som tillhör den sämsta fjärdedelen när det gäller spänt arbete så att de i detta avseende blir åtminstone lika bra som de övriga. För män över 55 år hade spänt arbete mindre betydelse. Även ansträngnings-belöningsmodellen har i svenska och brittiska undersökningar visat sig kunna förutsäga risk för hjärtinfarkt. Intressant nog verkar det som om användningen av båda modellerna tillsammans ger ett bättre bidrag till riskuppskattningen för hjärt-kärlsjukdom än var och en separat. I en svensk undersökning av hjärtinfarkt hos stockholmare kunde man visa att risken för hjärtinfarkt i åldrarna upp till 65 år var mer än fördubblad hos personer (både män och kvinnor) som hade både bristande balans mellan ansträngning och belöning och höga krav i förening med litet beslutsutrymme, jämfört med sådana som hade varken det ena eller det andra. Hos män var det de yttre kraven i förening med bristande belöning i förening med spänt arbete som ökade hjärtinfarktfallen, medan stressmekanismer och sjukskrivning 271 hos kvinnor höga inre krav i förening med spänt arbete utgjorde den farliga riskkonstellationen (22). Skiftarbete med inslag av nattarbete har också visat sig vara en oberoende riskfaktor för hjärtinfarkt. Man har också visat att risken att utveckla funktionella magbesvär (gastrit och colon irritabile) ökar vid spänt arbete och när arbetet ger dåligt stöd (23). Risken för muskuloskeletala besvär har också studerats i relation till arbetsmiljöfaktorer. I en stor svensk undersökning (24) har man bland annat visat att nattarbete ökar risken för sådan sjukdom. När det gäller spänt arbete och dåligt stöd varierar resultaten i olika undersökningar. I den nämnda svenska undersökningen ökade ett ostimulerande arbete risken (att söka hjälp) både för ländryggsbesvär och nack-skulderbesvär hos män – även när man tagit hänsyn till fysisk belastning. Hos kvinnor hade spänt arbete samband med risken (att söka hjälp) för nack-skulderbesvär, men en noggrann analys visade att dessa samband är sammanflätade med en rad andra resultat. Det viktigaste resultatet i denna stora svenska undersökning var dock att kombinationer av fysiska och psykosociala belastningsfaktorer ökade risken kraftigt. Exempelvis var sannolikheten för kvinnor som hade både spänt arbete och hög fysisk belastning 3,6 gånger högre att söka för nyinsjuknanden i ländryggsbesvär än för andra kvinnor. Relevans för långtidssjukskrivning Hur kan dessa resonemang ha betydelse för den ökade långtidssjukskrivningen i Sverige i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet? Exemplet hjärtinfarkt har fått mycket plats i framställningen eftersom det finns en omfattande forskning både nationellt och internationellt som visar att långvarig stress i arbetet (som det definierats enligt krav-kontrollmodellen och ansträngnings-belöningsmodellen) kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och i synnerhet hjärtinfarkt. Dessutom är hjärtinfarktinsjuknandet tydligt på det sättet att sjukdomen inte kommer smygande utan har en tidsmässigt avgränsad debut. Det är därför möjligt att avgränsa en sjukdomsfri period som föregår insjuknandet, vilket gör det det möjligt att analysera orsakssamband. Detta är ofta svårare när det gäller muskuloskeletala sjukdomar eftersom till exempel ett akut insjuknande i ryggsmärtor ofta har föregåtts av flera smärre insjuknanden. Likaså kan ett insjuknande i en
272 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens psykisk sjukdom ha föregåtts av en lång period av tilltagande psykiska symtom, och då kan det vara svårt att veta vad som kommer först, stressen på arbetet eller sjukdomen. Det finns en nyligen genomförd stor dansk undersökning som visar att personer (såväl män som kvinnor) som har symtom på utmattningssyndrom (vital exhaustion) har förhöjd risk att insjukna i hjärtinfarkt oavsett andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (25). Varför har då inte hjärtinfarktrisken ökat i Sverige under den aktuella perioden när stressen har ökat? Det kan bero på att tobaksrökningen minskat i Sverige och eftersom tobaksrökning är den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt kan en sådan påtaglig förändring göra att en effekt av ökad stress i arbetet kan ha maskerats. De ökande långtidssjukskrivningarna kan inte förklaras av effekter av arbetsstress på hjärtinfarktrisken. När det gäller muskuloskeletala sjukdomar är sambanden mindre tydliga, men forskarna verkar vara överens om att en stressande arbetsmiljö (i den mening som vi har diskuterat här) försvårar rehabiliteringen när man väl har insjuknat i en muskuloskeletal sjukdom. Det går kanske inte att förklara den ökande långtidssjukfrånvaron med sambandet mellan de här stressmekanismerna och de gamla kända kroppsliga sjukdomarna. Vi vet också att långvarig utmattning med sömnrubbningar har samband dels med arbetsstress som kännetecknas av höga krav, bristande kontrollmöjligheter och dålig balans mellan ansträngning och belöning, dels med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom såsom högt blodtryck och rubbningar i blodfetterna. I andra kapitel i denna bok ser vi att de psykiska arbetskraven ökade under 1990-talet. I slutet av 1990-talet (då den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ökade och långtidssjukskrivningarna började öka) minskade de upplevda kontrollmöjligheterna särskilt bland kvinnor som var anställda i landsting och kommuner, det vill säga just de branscher i vilka långtidssjukskrivningen ökade mest. Om vi använder krav-kontrollmodellen kan vi förutsäga att den stressrelaterade sjukligheten ska öka just som en konsekvens av dessa förändringar. Att kombinationen av höga krav och små kontrollmöjligheter har samband både med sjukskrivning i stort och med långtidssjukskrivning finns nyligen visat i ett par studier som Riksförsäkringsverket genomfört (26, 27). Intressant nog hade både aktivt och spänt arbete samband med stor risk för sjukskrivning i största allmänhet (oddskvot för aktivt arbete 2,2 för stressmekanismer och sjukskrivning 273 kvinnor och 2,9 för män och oddskvot för spänt arbete 1,8 för kvinnor och 3,3 för män) medan det var det spända arbetet som hade störst betydelse för långtidssjukskrivningen (oddskvoterna för långtidssjukskrivning när det gäller aktivt arbete var 1,4 för kvinnorna och 1,0 för männen medan motsvarande tal för spänt arbete var 1,9 för kvinnorna och 2,0 för männen). Jämförelsegrupp har i alla dessa jämförelser varit de arbetstagare som rapporterar låga (rimliga) krav och bra beslutsutrymme (den så kallade avspända kvadranten). Detta kan illustrera att vi i den situation som beskrivits ovan (med ökande psykiska krav som gör att vissa grupper med mycket höga krav men bra beslutsutrymme inte kan utnyttja detta) har hög sjukfrånvaro. I den situationen kan personerna klara sig från långtidssjukfrånvaron kanske just därför att de i rehabiliteringsprocessen har möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Det finns också undersökningar som indirekt pekar på samband mellan krav-kontrollmodellen och psykisk hälsa, till exempel att det finns samband mellan spänt arbete och läkemedelskonsumtion (bland annat 15) Kunskaperna om konsekvenserna av långvarig arbetsstress har också ökat på andra sätt. Bland annat har vi börjat få en ny forskning kring hur hjärnan påverkas. Det kan vara så att vi under senare år har börjat ta konsekvenserna av stress på större allvar. I många sådana fall kan en långvarig sjukskrivning vara en helt adekvat åtgärd – under förutsättning att ett aktivt rehabiliteringsprogram startar under sjukskrivningstiden. I ett annat kapitel i denna bok redovisar vi en undersökning som tyder på att yrkesarbetande kvinnor med förhöjd risk att utveckla hjärtkärlsjukdom tycks minska sin sjukskrivning under perioder av nedskärning. Man kan fråga sig om ett sådant underutnyttjande kan medföra ökad risk för långtidssjukdom.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99: 180 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?