Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

296 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Tabell 10a. Förekomst av olika riskfaktorer uppdelat på sjukskrivningstider. Män perioden 1992–2000. Andelar i procent 1992–2000 Sjuk- Sjuk- Sjuk- Sjuk- Förtids Män penning- penning- penning- penning- pension dagar dagar dagar dagar 0 1–89 90–180 181–366 Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Arbetare 45,4 62,1 63,9 63,2 75,6 Daglig rökare 19,5 26,9 33,8 32,6 35,7 Ekonomisk kris 13,5 23,1 21,6 22,1 18,9 Socialt isolerad 1,3 1,2 2,3 1,8 5,1 Ensamstående 27,5 30,4 31,9 27,7 36,1 Psykiska sjukdomar 1,0 2,8 10,8 8,6 13,9 Muskuloskeletala sjukdomar Olycksfall, våld, 10,8 24,5 36,4 43,0 50,1 förgiftning m.m. Cirkulationsorganens 0,8 2,3 5,6 4,7 3,1 sjukdomar 6,0 11,0 20,1 26,7 34,4 Tumörsjukdomar 0,1 0,5 3,4 4,2 1,8 Övriga sjukdomar Källa: ULF 1992–2000. 13,8 18,0 15,2 18,9 13,8 Tabell 10b. Förekomst av olika riskfaktorer uppdelat på sjukskrivningstider. Kvinnor perioden 1992–2000. Andelar i procent 1992–2000 Sjuk- Sjuk- Sjuk- Sjuk- Förtids Kvinnor penning- penning- penning- penning- pension dagar dagar dagar dagar 0 1–89 90–180 181–366 Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Arbetare 40,4 54,8 54,0 56,9 70,0 Daglig rökare 24,6 29,7 30,2 35,2 34,4 Ekonomisk kris 14,8 23,2 26,1 26,3 21,8 Socialt isolerad 0,8 0,6 1,0 1,0 2,7 Ensamstående 24,4 24,0 24,6 29,0 35,9 Psykiska sjukdomar 1,2 3,9 6,1 14,9 13,7 Muskuloskeletala sjukdomar Olycksfall, våld, 11,5 23,9 40,1 56,7 62,0 förgiftning m.m. Cirkulationsorganens 0,6 1,1 2,4 3,6 1,2 sjukdomar 5,1 7,2 11,9 15,9 26,0 Tumörsjukdomar 0,5 1,2 4,4 4,8 3,5 Övriga sjukdomar Källa: ULF 1992–2000. 14,9 16,8 20,7 14,7 13,3 dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 297 Som framgår av tabell 10a och 10b jämfört med 9a och 9b finns det vissa skillnader mellan tidsperioderna. Andelen dagligrökare har gått ned både för män och för kvinnor i de redovisade kategorierna. Andelen arbetare minskar också över perioderna. Det är generellt en högre andel som rapporterar muskuloskeletala sjukdomar och psykiska sjukdomar under den senare perioden. Det indikerar, som vi tidigare nämnt, att andelen sjukskrivna i icke dödliga sjukdomar har ökat under senare tid. De faktorer som redovisas i ovanstående tabeller visar att de sjukskrivna är mer utsatta och att utsattheten ökar med längden på sjukskrivningen. Kan då detta förklara den överdödlighet som de sjukskrivna uppvisar gentemot dem utan någon sjukskrivning? För att försöka belysa detta har vi genomfört analyser av dödligheten som redovisas i följande avsnitt. Vilka faktorer påverkar risken att avlida före 65 års ålder? Risken att avlida före 65 års ålder för sjukskrivna och förtidspensionärer illustreras i figur 1. För att beräkna vilka faktorer som ökar eller minskar denna risk skapades ett antal regressionsmodeller med en faktor i varje samt modeller där flera faktorer inkluderats (se Datamaterial och studiedesign). Här visas sex modeller som skattar risken för förtidig död. I modell 1 beräknas risken att avlida i de olika sjukskrivningskategorierna utan hänsyn till andra faktorers påverkan. I övriga modeller har hänsyn tagits till ålder (modell 2), ålder och socioekonomisk grupp (modell 3), ålder och självrapporterade sjukdomar i kategorier (modell 4), samt ålder, socioekonomisk grupp, daglig rökning, ekonomiska svårigheter, social isolering och civilstånd i modell 5. I modell 6 tas hänsyn till alla variabler i modell 5 samt självrapporterade sjukdomar i kategorier (psykiska, cirkulation, muskuloskeletala, yttre våld/förgiftningar, tumörer, övriga sjukdomar). En högre risk för förtidig död bland sjukskrivna jämfört med ej sjukskrivna finns i alla kategorier av sjukskrivningstider, lägst överrisk bland dem med sjukskrivning 1–90 dagar och högst bland förtidspensionärer, modell 1. Risken är högre bland sjukskrivna 91–180 dagar än bland sjukskrivna 181–366 dagar bland kvinnor i båda tidsperioderna. För män finns
298 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens en skillnad mellan tidsperioderna. I den första tidsperioden, 1981–1991, ökar risken för tidig död med sjukskrivningens längd och risken är högst bland förtidspensionärer. Detta mönster följs även när hänsyn tagits till andra påverkansfaktorer. I den senare perioden, 1992–2000, har mönstret för män förändrats till samma mönster som för kvinnor; lägst risk bland sjukskrivna 1–89 dagar, därefter 181–366 dagar, 90–180 dagar och högst risk bland förtidspensionärer. HR 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 HR 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Män 1981–1991 Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Kvinnor 1981–1991 1–90 dgr 91–180 dgr 181–366 dgr Förtidspension 1–90 dgr 91–180 dgr 181–366 dgr Förtidspension Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Figur 1. Risken för död före 65 års ålder med hänsyn tagen till olika påverkansfaktorer bland män och kvinnor med olika längd på sjukskrivning, 1981–1991 och 1992–2000. Modell 1 – risken (HR) att dö före 65 års ålder bland sjukskrivna och förtidspensionärer jämfört med gruppen utan sjukpenningdagar, modell 2 + ålder, modell 3 + ålder och socioekonomisk grupp, modell 4 + ålder och självrapporterade sjukdomar, modell 5 + ålder, socioekonomisk grupp, daglig rökning, ekonomiska svårigheter, social isolering, civilstånd, modell 6 + modell 5 samt självrapporterade sjukdomar. HR 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 HR 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Män 1992–2000 1–90 dgr 91–180 dgr 181–366 dgr Förtidspension Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Kvinnor 1992–2002 1–90 dgr 91–180 dgr 181–366 dgr Förtidspension Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 299 Det är bland förtidspensionärer som den största minskningen av risken sker efter att hänsyn tagits till ålder, modell 2. Ålder visar sig vara den faktor som har störst betydelse för död före 65 års ålder bland sjukskrivna. För män 1981–1991 ökar risken för förtidig död efter kontroll av socioekonomisk grupp, modell 3. Den ökningen finns inte bland kvinnor och inte heller bland män perioden 1992–2000. I den första tidsperioden – men inte under den senare – har tjänstemän högre risk än arbetare att avlida före 65 års ålder. I modell 4 togs hänsyn till självrapporterade sjukdomar. De självrapporterade sjukdomarna skiljer sig delvis från dödsorsakerna. Sjukdom förklarade en del av den ökade risken för förtidig död bland sjukskrivna 180–366 dagar samt bland förtidspensionärer men mindre bland övriga sjukskrivna. Det finns en betydande överrisk kvar att förklara efter kontroll av de självrapporterade sjukdomarna, minst vid kortare sjukskrivning. Sociala faktorer, som kan påverka risken för förtidig död, lades in i modell 5; daglig rökning, ekonomiska svårigheter, social isolering och civilstånd. Risken att avlida bland sjukskrivna och förtidspensionerade män påverkades betydligt mer än bland kvinnor. Risken påverkades mer av de sociala faktorerna än av åldern. Dessa sociala faktorer förklarade mindre av risken bland kvinnor. De påverkade mest risken för död bland förtidspensionärer både bland män och bland kvinnor i båda tidsperioderna. Efter tillägget med självrapporterad sjukdom till modell 5 skedde inte några större förändringar, modell 6. I den andra tidsperioden minskade risken att avlida bland män sjukskrivna 91–180 dagar. De självrapporterade sjukdomarna påverkade överrisken bland kvinnorna men inte bland männen. Vad finns då kvar av den risk för död, förutom ålder, som modell 2 visar där inga andra faktorer togs hänsyn till?
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116: 212 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?