Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

48 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens heltidssjukfrånvaro från arbete inte skiljer sig så markant från männens i grannländerna Danmark och Finland – länder som i de flesta sammanhang anses vara jämförbara med Sverige. 14 Å andra sidan liknar Sverige och Norge varandra vad beträffar kvinnornas sjukskrivning. Det kan finnas andra förklaringar för kvinnornas höga sjukfrånvaro i Sverige som hittills inte berörts. Enligt forskningsresultat som publicerats av Johansson och Palme (1996, 2002) är en förklaring att kvinnor gör en mindre ekonomisk förlust än män när de är sjukskrivna. I ett hushåll med två inkomsttagare är den ekonomiska förlusten för familjenheten ännu mindre kännbar. De direkta ekonomiska skälen för att avbryta en sjukskrivning är då obetydliga. Samtidigt kan det vara så att kvinnor ofta har arbeten där frånvaron får mindre allvarliga konsekvenser för resultatet av den individuella prestationen, det vill säga där prestationen kan utföras ungefär lika väl av någon annan med samma träning och samma specifika arbetsplatskunskap. Då kan det räcka för arbetsgivaren att se till att det finns tillräckligt många anställda för att det arbete som ska utföras också utförs. Den ekonomiska effekten som träder fram i Johansson och Palmes studier kan förstärkas ytterligare av att mer än hälften av dem som är yrkesarbetande och sjukskrivna anser att arbetet helt eller till viss del ligger bakom deras sjukskrivning. I så fall finns det stor risk för att utfallet återspeglar att individerna har anpassat sig negativt till systemet. Det vill säga att trots att människors arbetsförmåga förbättras under sjukskrivningsförloppet är drivkraften att återgå till samma arbetssituation låg. På så sätt kan sjukskrivningar fortgå länge – och längre än vad nedsättningen i arbetsförmågan som beror på sjukdomen i sig påkallar. Detta argument gäller för båda män och kvinnor, men Johanssons och Palmers resultat tyder på att kvinnor har mindre anledning att avbryta en sjukskrivning. Slutligen kan könsskillnaderna delvis bero på den könsdiskriminerande arbetsmarknaden i sig. Alexanderson (2000) har funnit att sjukskrivningen är högre inom yrken som domineras av antingen män eller kvinnor. 14 De anställdes frånvaro i olika länder mäts med hjälp av AKU, där man räknas som arbetande även om man är deltidssjukskriven. Arbetsmiljö 15 sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 49 Arbetsmiljö och arbetsrelaterade sjukdomar kan sägas vara ett ganska väl utforskat område i Sverige med början från mitten av 1980-talet. Betänkandet Tidig och samordnad rehabilitering (SOU 1988:41) uppmärksammade arbetsmiljöns betydelse och strax därefter kom Arbetsmiljökommissionen med en omfattande kartläggning av den svenska arbetsmiljön i slutet på 1980-talet. Under 1990–1995 satsades 10 miljarder kronor från arbetslivsfonderna och 20 miljarder från arbetsgivarna själva på arbetsmiljöförbättringar. Cirka 75 procent av satsningarna gjordes emellertid av privata arbetsgivare och sålunda mestadels på arbetsplatser där merparten av de anställda är män. SCB:s ULF undersökning visar också en upplevd förbättring i hur männen uppfattar sina arbetsplatser under andra hälften av 1990-talet, medan utfallet är mindre positivt för kvinnor. Under 1990-talet har fokus i större utsträckning satts på den psykosociala arbetsmiljön. Ett stort antal studier, baserade på modellen om krav och kontroll som utvecklades av Karasek och Theorell (1990), har under senare år funnit att arbetsmiljö är en viktig faktor bakom sjukskrivning, Enligt ULF-undersökningen ökade andelen kvinnor som upplever att de har ett psykiskt ansträngande arbete under 1990-talet. Samma bild ges i betänkandet Sjukfrånvaro och sjukskrivning från Sjukförsäkringsutredningen (SOU 2000:121, bilaga 7) som redovisar resultat av SCB:s Arbetsmiljöundersökningar från hela 1990-talet. Undersökningen visar att andelen personer som upplever att de har höga krav utan möjligheter till kontroll ökar. Ökningen är störst inom kommuner och landsting och särskilt bland kvinnor som är anställda inom dessa sektorer. Göransson, Aronsson och Melin (2001) undersökte personer som varit sjukskrivna 1–1,5 år och visar att 63 procent av de sjukskrivna ansåg att arbetet helt eller delvis orsakat sjukskrivningen. Detta bekräftas av Eklund et al. (2002), där drygt 50 procent angav att arbetet helt eller delvis orsakat sjukskrivningen. Resultat från European Foundation for Improvement of Living and Working Conditions, Paoli och Merllié (2002) visar att den psykosociala arbetsmiljön uppfattas vara sämre i Sverige än i många länder, och att den 15 Jfr kapitel 4 om arbetsliv och sjukfrånvaro i denna volym.
50 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens psykosociala miljön försämrats under 1990-talet i synnerhet inom områdena vård, skola och omsorg. Den senaste mer omfattande genomgången av svensk arbetsmiljö styrker också denna bild (Bastin, Fredriksson och Andersson, 2003). 16 Resultaten från samtliga kartläggningar där sådan information finns visar att i synnerhet personer med psykiskt besvär upplever arbetsplatsen som en bidragande faktor till sjukskrivningar. I Göransson et al. (2001) uppfattade 85 procent av de med psykiska besvär att arbetsplatsen helt eller delvis låg bakom deras hälsoproblem. I Eklund et al. (2002) uppger 84 procent av de som är sjukskrivna för psykiska besvär att arbetsförhållandena var helt eller delvis en bidragande orsak. Resultaten i Bastin et al. (SOU 2003:13), stämmer överens med dessa studier, men till skillnad från de två tidigare undersökningarna finner de att män i större utsträckning än kvinnor upplever att sjukskrivningen beror på arbetsmiljön. Det finns många studier av svenska data som visar att arbetsmiljön spelar en viktig roll för sjukskrivningen. Marklund (1997) innehåller en sammanställning av tidigare resultat. Exempel på senare studier är Bäckman och Edling (2000) och Lidwall (2003). Karaseks och Theorells krav-kontrollmodell ingår som ett standardverktyg i många undersökningar på senare år. Exempelvis finner Bastin et al. att såväl kvinnor och män med arbeten som kännetecknas av höga krav men en låg grad av kontroll i större utsträckning anger att de haft fysiska eller psykiska besvär till följd av arbetet. I samma undersökning visar Bastin et al. 17 samband mellan att människor uppger att sjukskrivingen beror på arbetet enligt SCB:s Arbetsmiljöundersökning och förekomsten av tunga lyft, en dålig arbetsställning, upprepade arbetsrörelser samt monotont arbete. Göransson et al. 18 (2002), fann att individens uppfattning om att arbetet är fysiskt eller psykiskt ansträngande har signifikant betydelse för långvarig sjukskrivning. Lidwall (2003), finner att ett bra socialt stöd i form av 16 Observera att Ilmarinens (1999) bearbetning av resultat från den andra europeiska undersökningen visar att arbetsmiljön för de äldre i de flesta avseenden är bättre i Sverige än i resten av Europa. En motsvarande bearbetning av den tredje undersökningen finns inte ännu. Denna bearbetning omfattade inte mått på krav och kontroll, men fokuserade snarare på flexibilitet i arbetsvillkor för äldre, möjligheter till träning och kompetensförbättring och så vidare. 17 Op.cit. 18 Op.cit. sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 51 en bra sammanhållning på arbetsplatsen ger en lägre risk för långvarig sjukskrivning. I samma studie finner Lidwall också att risken att bli långvarigt sjukskriven är lägre för män som upplever att arbetsgivaren har en generös inställning till olika grupper på arbetsplatsen. En hypotes är sålunda att det är många arbetsplatser i Sverige, i synnerhet inom den offentliga sektorn där kvinnor arbetar, som inte fungerar väl för de anställda. Är det så måste detta återspegla sig i ett sämre verksamhetsresultat och en miljö som ger mindre stimulans till att befinna sig på arbetsplatsen när möjligheten finns att vara sjukskriven. Samtidigt måste vi erinra oss om att dessa markanta skillnader inte uppträder i grannlandet Finland. Detta gör inte att man kan förkasta hypotesen om att vård, omsorg och skola i för stor utsträckning är dåliga arbetsplatser i Sverige – men kanske tyder på att det finska socialförsäkringssystemet med dess nära samarbete med arbetsgivare bidrar till att skapa bättre arbetssituationer. Effekten av en dålig arbetsmiljö ökar också inslaget av moral hazard, som redan diskuterats. Motivationen för att vara på arbetet försvagas av en dålig arbetssituation, där sjukskrivning blir en bekväm lösning för individen. Slutligen kan det konstateras att Sverige sedan början av 1990-talet har haft en mycket stram arbetsmiljölagstiftning. Den lägger stort ansvar på arbetsgivaren att tillhandahålla en god arbetsmiljö. Denna lag verkar dock sakna kraft vad beträffar effekt på orsaker till sjukfrånvaro – kanske på grund av att organisations- och ledningsproblem ligger bakom arbetsmiljöproblemen. Sådana problem kan vara svårt att komma åt med lagstiftning som instrument. Vad som behövs är uppföljningar av sjukskrivning på arbetsplatsen som syftar till att göra missförhållanden kända, och tjänar som ett underlag för förbättringar. Sammanfattningsvis har samband mellan sämre arbetsmiljö och sjukfrånvaron kartlagts i ett flertal vetenskapliga studier. Vad beträffar den fysiska arbetsmiljön har mycket positivt skett under det senaste decenniet, men det har skett främst på mansdominerade arbetsplatser inom den privata sektorn. Det har inte gått att helt eliminera alla arbetsmoment som är fysiskt ansträngande, men det har gått att förbättra arbetssituationen för dem som utför dessa arbeten. Statistiken kring den psykosociala arbetsmiljön tyder på att det finns betydande organisationsproblem på många arbetsplatser i Sverige och att dessa är mer framträdande på arbetsplatser inom den offentliga sektorn.
Page 1 and 2: År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6: Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13 and 14: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15: 24 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 79 and 80:
146 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?