Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

52 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Sjukskrivningens varaktighet Om man utgår ifrån att en sjukskrivning i stort sett alltid påbörjas med nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa, kan man ändå fråga sig om det finns andra faktorer än hälsa som avgör när sjukfallet avslutas. Exempelvis framgår det av det föregående avsnittet att ”trivsel” på arbetsplatsen är en faktor som kan vara viktig. Forskningen har visat att även några andra faktorer är viktiga. Dessa resultat sammanfattas här. Andrén (2001b) har analyserat 4 430 sjukfall tillhörande ett urval av 3 000 personer som hade minst ett fall på 60 dagar eller mer under perioden 1986–1991 (från RFV:s LS-databas). Det är intressant att notera att de flesta, 2 666 personer, enbart hade ett långt fall. Samtidigt stod de som hade fler än ett fall (cirka 11 %) för en stor andel (40 %) av samtliga långa fall i urvalet. Motsvarande information finns inte publicerad för senare år. Resultaten från Andréns så kallade överlevnadsanalys av fall som pågått under perioden 1986–1991 sammanfattas i tabell 3, tillsammans med resultat från studier av en senare period. De visar flera intressanta förhållanden. Kvinnors fall är signifikant längre än männens, fallängden ökar med ålder, personer som blivit svenska medborgare har något längre fall än personer som är födda i Sverige eller som föddes i utlandet men som inte blivit svenska medborgare, och personer med högre utbildning avslutar fall senare än personer med låg utbildning. Fall som påbörjas under vintern avslutas tidigare än fall som påbörjas under sommaren och hösten – tydligen har våren och sommaren en välgörande effekt. Det framkommer också att fallen hade en större risk att bli längre allteftersom åren gick, från 1986 till och med 1991, att tidigare långa fall inte hade någon effekt på det pågående sjukfallets längd och att sannolikheten att fallet avslutades minskade ju mindre individens ekonomiska förlust var av att vara sjukskriven. Högre regional arbetslöshet minskade sannolikheten för att fall skulle avslutas på en viss dag. Att vara bosatt i Kronoberg eller Värmland ökade (och att vara bosatt i Bohuslän minskade) sannolikheten för att fall skulle avslutas på en viss dag – annars fanns inte signifikanta skillnader mellan regioner. Två grupper av diagnoser skilde sig från varandra. Å ena sidan fanns respiratoriska besvär, muskuloskeletala besvär, hjärt-kärlsjukdomar samt mentala besvär och å andra sidan olycksfall samt övriga diagnoser. Diagnoser inom den senare gruppen avvecklades snabbare än diagnoser inom den förra. sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 53 Det har nästan varit en forskningstradition i Sverige att inte skilja ut de som är arbetslösa och sjukskrivna (samt andra som har rätt till sjukpenning såsom egenföretagare och studenter) från dem som är sjukskrivna från en anställning. En anledning till det är att denna distinktion inte görs i den officiella statistiken – som är uppbyggd från administrativa register där det för det mesta inte spelar någon roll för själva utbetalningen vilken grupp man tillhör. Därför bygger de flesta analyser av sjukskrivningen i Sverige på en statistik som inkluderar samtliga grupper, trots att deras försäkringsvillkor skiljer sig väsentligt – och kanske även deras beteende. Exempelvis, som diskuteras i ett särskilt avsnitt, har inte de arbetslösa ekonomiska drivkrafter att avsluta en sjukskrivning, och de har per definition ingen arbetsplats att återgå till vid friskskrivning. Därmed kan man förvänta sig att fall för arbetslösa blir längre än fall för anställda, allt annat lika. Dessutom är försäkringsvillkoren annorlunda för egenföretagare. De tecknar ofta en särskild försäkring som kan ha en karensperiod på 30 dagar. Andrén och Palmer (2004a, b), som använder RFV-LS. RFV:s årliga urvalsundersökningar från 1999, tar bort de arbetslösa från undersökningsgruppen. Detta påverkar effekten av regional arbetslöshet på sjukskrivning. Om man betraktar samtliga fall med mer än 15 dagars frånvaro har inte arbetslöshet inom regionen någon signifikant effekt på fallängden, men för fall längre än 60 dagar har högre arbetslöshet vad som kan tillskrivas en ”disciplinerande” effekt på sjukfallslängderna – de blir kortare. Detta tyder på att den regionala arbetslöshetens positiva effekt på sjukfallslängder verkar genom att sjukskrivna arbetslösa är sjukskrivna längre. Däremot har effekten av regional arbetslöshet samma effekt på anställda som observeras i makrostatistiken – och utgör en del av förklaringen till varför sjukskrivningen sjunker vid hög arbetslöshet. 19 19 Detta utesluter inte möjligheten att en konkurrerande hypotes om orsaken bakom sjukskrivningens konjunkturberoende inte kan gälla – åtminstone som ytterligare en förklaring – det vill säga att mönstret beror på att relativt svaga personer rekryteras under högkonjunktur och rationaliseras bort under lågkonjunktur.
54 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Tabell 3. Faktorer som påverkar sjukskrivningens längd Faktor Kön Ålder Nationalitet (Svensk född; utländskt född svensk medborgare; utländskt född utan svenskt medborgarskap) Utbildning Civilstånd När under året fallet började År (perioderna 1986–1991 och 1999–2001 är båda konjunkturuppgångar) Tidigare långa fall Ekonomisk förlust vid sjukskrivning Region Andrén (2001) Fall sjukskrivna 60 dagar eller mer 1986–1991 Kvinnors fall längre än mäns Fallängden ökar med ålder Född i utlandet och blivit svensk medborgare ger längre fall Personer med hög utbildning avslutar fall långsammare Inga signifikanta skillnader Vårfall avslutas snabbare (Fallen blev längre allteftersom åren gick från 1986 t.o.m. 1991.) Ingen signifikant effekt Fallängden minskar med stigande inkomster Fall avslutas snabbare i Kronoberg och Värmland, långsammare i Bohuslän Andrén och Palmer (2004 A, B) med deltidssjukskrivning som förklarande variabel. A = fall från 15 dagar, B = fall från 60 dagar 1999–2001 (A) Ingen signifikant skillnad; (B) Kvinnors fall tenderar att bli kortare Fallängden minskar med ålder men skillnaden avtar med stigande ålder Ingen signifikant skillnad Svag tendens för personer med hög utbildning att avsluta fall långsammare (A) Tendens mot fall för gifta kvinnor att bli kortare; (B) Gifta män kortare 1999 Ej med i undersökningen (Fallen blev längre allteftersom åren gick från 1999 t.o.m. 2001.) Ingen signifikant effekt Fallängden minskar med stigande inkomster (A) Fall avslutas snabbare i Småland samt Gotland och Öland 2001 Andrén och Palmer (2004 A, B) utan deltidssjukskrivning som förklarande variabel. A = fall från 15 dagar, B = fall från 60 dagar 1999–2001 (A) Kvinnors fall längre än mäns; (B) Kvinnors fall längre än mäns 1999, kortare 2001 Fallängden minskar med ålder men skillnaden avtar med stigande ålder Ingen signifikant skillnad Svag tendens för personer med hög utbildning att avsluta fall långsammare (A, B) Tendens mot fall för gifta kvinnor att bli kortare Ej med i undersökningen (Fallen blev längre allteftersom åren gick från 1999 t.o.m. 2001.) Ingen signifikant effekt Fallängden minskar med stigande inkomster (A) Fall avslutas snabbare i Småland och öarna 2001; (B) Längre fall 1999 i Syd-Sverige och Norrland Sektor Regional arbetslöshet Diagnos Ej med i undersökningen Högre arbetslöshet ökar fallängder Resp., muskuloskeletala, hjärt- och kärl samt psykiska diagnoser avslutas långsammare sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 55 Tendens för fall för kommunalt anställda att avslutas snabbare (A) Ingen signifikant effekt av arbetslöshet. (B) Tendens för hög arbetslöshet att förkorta längre fall (A) Muskuloskeletala, hjärt- och kärl samt psykiska diagnoser avslutas långsammare; (B) Psykiska fall avslutas snabbare Tendens för fall för kommunalt anställda att avslutas snabbare (A) Ingen signifikant effekt av arbetslöshet. (B) Tendens för hög arbetslöshet att förkorta sjukskrivningslängden (A) Muskuloskeletala, hjärt- och kärl samt psykiska diagnoser avslutas långsammare Fall över 15 dagar med deltidssjukskrivning för anställda har en längre varaktighet än fall utan deltidssjukskrivning (Andrén och Palmer, 2004a). Detta visas i figur 3. Skillnaden i avvecklingstakt är synnerligen stor och kan vara upp till något över 200 dagar. Studerar man fall för anställda från 60 dagar finner man att fall som börjar med hel- och slutar med deltidssjukskrivning med större sannolikhet avslutas under det första året samt att fall som börjar och slutar med deltidssjukskrivning avslutas med ungefär samma sannolikhet som fall som är heltidssjukskrivna under hela perioden (Palmer och Andrén, 2004b). Detta tyder på att deltidssjukskrivning uppfyller sin funktion att göra sjukfallen kortare i längre sjukfall, men att det är tvärtom i korta fall. Andréns och Palmers undersökning visar också att det genomsnittliga antalet nettodagar för fall med deltidssjukskrivning som börjar och slutar med deltidssjukskrivning faktiskt är färre än för fall med heltidsersättning, trots att de normalt pågår över längre tid. I Andrén och Palmer (2004a och 2004b), som studerar åren 1999–2001, har deltidssjukskrivning ingått som en bland många förklaringsfaktorer. Beräkningar har gjorts för vart och ett av åren för sig och dataunderlaget är cirka 3 000 individer per årsurval (efter borttagande av de arbetslösa, och så vidare). Resultaten sammanfattas i tabell 3. Resultaten liknar till stor del de resultat som Andrén fick för perioden 1986–1991, dock med två viktiga undantag. Det första är att fallängder för kvinnor inte är signifikant skilda från de för män när man tar hänsyn till deltidssjukskrivning som en förklarande faktor. Det beror på att det till stor del är kvinnor som är deltidssjukskrivna. För det andra blir arbetslöshetseffekten
Page 1 and 2: År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6: Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13 and 14: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15: 24 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81:
150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?