Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

322 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens övervakning av sjukfrånvaro. På basis av detta begränsade material drog Spurgeon de preliminära slutsatserna att: • Studier av sjukfrånvaro utförda av företagsledningar eller hälsovårdsorganisationer inriktas till största del mot specifika problemområden av typ stresshantering, friskvård eller hälsofrämjande program, hantering av smärttillstånd med mera, där sjukfrånvaron kan ses som en av flera utfallsvariabler. • En solid grund för bevisning saknas till största del. Begränsad bevisning talar för att etablering av tidig och konsekvent underhållen kontakt med sjukskrivna anställda kan leda till ett förkortande av sjukfrånvaro. • I utformningen av program för att minska sjukfrånvaro är det av avgörande betydelse att klart definiera syften för vidtagna åtgärder och de målgrupper som åtgärderna riktas mot. Det kan gälla generellt tillämpliga strategier eller fokusering på anställda med hälsomässiga svagheter såsom smärtsymtom, definierade slag av arbeten med vissa slag av arbetsexponering, personal med hälsobelastande faktorer i sin personliga livsstil med mera. • En oavvisligt viktig förutsättning för undersökningar av sjukfrånvaro är tillgången till en personaldatabas och en för ändamålet utformad sjukfrånvaro-, hälso- eller närvarostatistik för företaget eller organisationen. Det är av intresse att notera att i det urval av 12 arbeten enligt ovan som befanns vara av godtagbar kvalitet återfanns två där uttryckligen FHV:s åtgärder beskrevs ha lett till minskning av sjukfrånvaron. I en av dessa bestod interventionen av en remittering till FHV av anställda med sjukskrivningstid överstigande 60 arbetsdagar, Malcolm et al., 1993 (26). I det andra fallet beskrevs effekterna av tidig kontakt med sjukfrånvarande personal inledd av FHV från och med den tionde sjukdagen av Denton et al., 2001 (27). Vi gjorde inför skrivandet av detta kapitel en litteratursökning baserad på sökbegreppen Occupational Health Service(s)/Occupational Health Care kombinerad med begreppen sickness absence/sickness absenteeism/ return to work/work attendance genom Arbetslivsinstitutets ARBLINE samt via PubMed och MESH. Sökperioden sattes till åren från och med 1991 till och med 2002. Resultatet av detta blev – efter att uppenbart irrelevant material rensats bort – ett arbete av Hamers et al., 1992 (28). De gjorde en jämförelse i Nederländerna mellan två grupper av skolpersonal kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 323 med likvärdiga arbetsförhållanden som skilde sig endast med avseende på förekomsten av en anlitad FHV-organisation. Man observerade en ökad sjukfrånvaro i experimentgruppen (med tillgång till FHV) i slutet av observationsperioden jämfört med kontrollgruppen (utan tillgång till FHV). Betydande tolkningssvårigheter infann sig och den preliminära slutsats som kunde dras var att, om någon ekonomisk vinst över huvud taget fanns för någon intressent, så var det för den pensionsinrättning som stod för skolpersonalens pensionsavtal (National Civil Pension Fund). Kontraktet med FHV innebar av allt att döma att sjukskrivna anställda blev kvar under längre tid i anställning utan att avgå med pension. Det har under senare år publicerats flera intressanta rapporter i de nordiska länderna. En nyligen utgiven bok av Johnsson, Lugn och Birke, 2003 – Långtidsfrisk – så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet (29) förtjänar en särskild kommentar, då den bidrar med viktiga erfarenheter och iakttagelser om hantering av hälso- och sjukfrånvarofrågor vid ett stort företag. Den beskriver en programmatisk ansats syftande till att förmedla förståelse för de starka inre sambanden mellan begreppen hälsa, effektivitet och lönsamhet, samt ett målmedvetet arbete grundat på denna förståelse som en förutsättning för utveckling av ett i bästa mening friskt företag. Det företag där historien och utvecklingen av detta utvecklingsarbete redovisas är Stora Enso, ett finsk-svenskt globalt inriktat exportföretag i pappersbranschen. Den idémässiga grunden i det arbete som beskrivs i boken är att de tre grundbegreppen enligt ovan är varandras förutsättningar. Ingen av dem kan lösgöras ur treenigheten. Stor vikt läggs på begrepp som motivation och ledarskap. De ekonomiska fördelar som står att vinna åskådliggörs med en lättläst pedagogik och läsaren ges konkreta rekommendationer om hur man kan gå till väga. Boken syftar inte till en vetenskaplig redovisning och ska därför inte läsas som sådan. Däremot är den viktig att nämna i detta kapitel som en öppet redovisad och idémässigt klar ansats, uppbyggd på utveckling av ett kvalitetstänkande i personalledning utgående från en grundsyn på hälsa som en strategisk resurs. På Stora Enso har andelen långtidsfriska – anställda som inte har en enda dags sjukskrivning under två år – stadigt ökat sedan interventionsprogrammet påbörjats. Man bör dock hela tiden hålla i minnet att det som beskrivs i boken utspelas i ett resursstarkt och hälsomedvetet exportföretag, där företaget disponerat en egen, inbyggd
324 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens FHV med möjlighet, motivation och kompetens att uppträda som aktör i samverkan med andra lika väl utrustade och starka aktörer inom företaget. Det som beskrivs är alltså en ansats med fokus satt på ledningsstrategier och där FHV haft en uppenbar aktörsroll. Den externa validiteten och allmängiltigheten för all landets FHV i övrigt av de erfarenheter som gjorts vid Stora Enso förhåller vi oss tills vidare avvaktande till. Där motsvarande materiella, kompetensmässiga och kontextuella förutsättningar i övrigt kan skapas för en FHV-enhet kan dock de beskrivna strategierna mycket väl vara tillämpbara och effektiva. Vi räknar oss som anhängare av idén att FHV under sådana förhållanden kan bidra till både ett förbättrat hälsoläge och en minskning av sjukfrånvaron vid ett företag. Ett annat exempel utgör det norska Statoil, ett stort företag som i stor skala utvinner och förädlar olja och gas. Vid Statoil har en aktiv och kompetent Human Resource Management-avdelning kunnat knyta till sig och rekrytera en kompetent FHV-enhet (Bedriftshelsetjenst) och med dess aktiva medverkan initierat förebyggande aktiviteter, parade med aktivt arbete inriktat mot inträffade sjukfall. Man har kunnat registrera en gynnsam utveckling av sjukfrånvaro parallellt med detta program. Se rapport av Mia Bauer och Joseph Odijk, 2003 (30). Medan programmet vid Stora Enso lagt fokus på ledning, ledarskap och härtill hörande strategier har Statoil närmat sig frågan om sjukfrånvaro utgående från golvplanet, med organisering av ”nærværsarbeid” (närvaroarbete) med inriktning mot att skapa en ”inkluderende arbeidsplass”, där dialog och process i hanteringen av miljö- och ledningsfrågor satts i fokus med stödjande inslag av utbildning. Även i denna rapport ges konkreta rekommendationer om praktiska förfaringssätt. Ansatsen skiljer sig väsentligen i sitt fokus från programmet på Stora Enso. De yttersta målen att förbättra personalekonomi och hälsa har de dock gemensamt. Vi ser dessa rapporter från Stora Enso och Statoil som exempel på vad FHV kan göra och medverka i för att utveckla och förbättra hälsa och livskvalitet i ett företag. Det är fråga om ett grundläggande folkhälsoarbete vid dessa företag för deras anställda. En viktig observation vid läsning av programmen vid Stora Enso respektive Statoil är den aktiva uppföljningen av inträffade sjukfall och upprätthållandet över tid av en strukturerad personlig kontakt. Den utgör en central programkomponent och det är FHV (för Statoil BHT) som står för detta. kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 325 Vi har i en egen enkätstudie frågat företagsledare och fackliga förtroendemän i cirka 1 000 företag om vilka arbetsmiljöproblem de såg som viktigast och deras syn på sitt utnyttjande av FHV-kompetens inom olika sakområden. Materialet bestod av ett statistiskt urval av företag med minst 50 anställda från hela landet. Det empiriska materialet insamlades åren 1999–2000 och redovisas i en av Luleå tekniska universitet redigerad antologi som är under utgivning 2004 (31). I en av enkätfrågorna efterhörde vi uppfattningarna hos företagens VD och skyddsombud (SO) eller huvudskyddsombud (HSO) respektive FHVbefattningshavare om utnyttjandet av FHV:s tjänster. I tabell 1 presenteras en sammanställning av data från just denna enkätfråga. För att tydliggöra skillnaderna i uppfattning mellan representanter för företagen respektive FHV har svaren från företagens representanter (VD, SO och HSO) här lagts samman. Tabell 1. Hur ofta nyttjas företagshälsovårdens tjänster för att få hjälp med följande arbetsmiljöfrågor. Procent. Första siffran i sifferkombinationen anger svaren från företagens representanter (n =1 486), andra siffran FHV-befattningshavarnas svar (n = 1 659) Någon Ofta/ Vet ej/ Aldrig gång Mycket ofta Ej svar a) Ergonomiska problem och belastningsskador 7/260/9 28/85 5/2 b) Belysning, buller och vibrationer 19/1 59/36 14/54 8/6 c) Inomhusluftens kvalitet, ventilation och liknande 30/251/40 12/48 7/8 d) Kemiska hälsorisker, överkänslighet och allergi 33/1 48/44 10/45 9/8 e) Livsstilsfrågor som kost, motion, rökavvänjning m.m. 24/1 53/27 15/65 8/4 f) Frågor om rehabilitering 11/1 57/16 25/79 7/2 g) Psykisk arbetsmiljö som t.ex. trivsel, stress, samarbetsfrågor, hot om våld m.m. 28/1 51/18 11/77 9/2 h) Frågor som rör arbetets organisation 61/8 24/54 4/29 11/7 i) Missbruksfrågor (alkohol eller droger) 23/2 36/57 4/32 36/6 j) Frågor om förebyggande och omhändertagande av olycksfall 29/8 52/58 10/24 9/7 k) Allmänna sjukvårdsinsatser som exempelvis allmän mottagning och hälsoundersökningar 10/6 45/18 40/50 5/4
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124: 228 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 173: 320 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?