Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

202 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
31. Lahelma E, Arber A, Martikainen P, Rahkonen O, Silventoinen K. The
myth of gender differences in health: Social structural determinants
across adult ages in Britain and Finland. Current Sociology
2001;49(3):31-54.
32. Danielsson M. Jämställdhet och mäns medellivslängd. Kvinnovetenskaplig
tidskrift 2002(2-3):19-44.
33. RFV analyserar 2002:4. Långtidssjukskrivningar för psykisk sjukdom
och utbrändhet – Vilka egenskaper och förhållanden är utmärkande
för de drabbade? Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2002.
34. Söderberg E, Alexanderson K. Försäkringsmedicinsk forskning – en
litteraturgenomgång. Rapport 2000:1. Linköping: Försäkringsmedicinskt
centrum, Linköpings universitet; 2000.
35. MacIntyre S, Hunt K, Sweeting H. Gender differences in health: Are
things really as simple as they seem? Soc Sci Med 1996;42(4):617-24.
36. Sandanger I, Nygard JF, Brage S, et al. Relation between health
problems and sickness absence: Gender and age differences – a
comparison of low-back pain, psychiatric disorders, and injuries.
Scand J Public Health 2000;28(4):244-52.
37. Messing K, Punnett L, Bond M, Alexanderson K, Pyle J, Zahm S, et al.
Be the fairest of them all: Challenges and recommendations for the
treatment of gender in occupational health research. American Journal
of Industrial Medicine 2003;43(6):618-29.
38. Sydsjö A, Sydsjö G, Alexanderson K. Influence of pregnancy-related
diagnoses on sick-leave data in women aged 16–44. Journal of
Womens Health & Gender-Based Medicine 2001;10(7):707-14.
39. Alexanderson K, Sydsjö A, Hensing G, Sydsjö G, Carstensen J. Impact
of pregnancy on gender differences in sickness absence. Scand J Soc
Med 1996;24(3):169-76.
40. Sydsjö A, Sydsjö G, Wijma B, Kjessler B. Changes in sick leave rates
and the use of pregnancy-associated social benefits among pregnant
Swedish women: An outcomes study. Journal of Womens Health
1998;7(2):249-60.
varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 203
41. Sydsjö G, Sydsjö A, Wijma B. Variations in sickness absence and use of
social benefits among pregnant women in a Swedish community
1978–1997. Acta Obstetrica Et Gynecologica Scandinavica
1999;78(5):383-7.
42. RFV Analyserar 2003:7. Gravida kvinnors situation. Stockholm:
Riksförsäkringsverket; 2003.
43. RFV analyserar 2003:3. Psykosocial arbetsmiljö och långvarig sjukskrivning.
Stockholm: Riksförsäkringsverket 2003.
44. Vingård E, Lindberg P. Hälsa, arbetsförhållanden, sjukfrånvaro och
sjuknärvaro bland män och kvinnor födda 1945, 1955 och 1965. I:
SOU 2000:121 Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag.
Stockholm: Socialdepartementet; 2000.
45. Vikenmark S, Andersson A. Arbetsmiljöbelastning som orsak till
förtidspensionering och sjukersättning – en pseudoprospektiv studie.
Bilaga 2:7. I: SOU 2002:5. Stockholm: Socialdepartementet; 2002.
46. Vogel J. Multivariat analys. I: Vogel J, Kindlund H, Diderichsen F,
editors. Arbetsförhållanden, ohälsa och sjukfrånvaro 1975–1989.
Stockholm: Statistiska centralbyrån; 1992.
47. Bastin M, Fredriksson K, Andersson A. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad
sjukfrånvaro. Bilaga 4. I: SOU 2003:13 AHA – utredningsinstitut och
mötesplats: Slutbetänkande. Stockholm: Socialdepartementet; 2003.
48. Väänänen A, Toppinen-Tanner S, Kalimo R, et al. Job characteristics,
physical and psychological symptoms, and social support as antecedents
of sickness absence among men and women in the private
industrial sector. Soc Sci Med 2003;57(5):807-24.
49. Eklund M. Arbetsförhållanden – orsak till sjukskrivning? RFV
analyserar 2003:10. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2003.
50. Ahlberg G, Marklund S, Stenlund C, Torgén M. Anställdas arbetssituation,
hälsa och attityder till pensionering. Bilaga 2:2. I: SOU
2002:5 Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet: Mål, ansvar och
åtgärder med utgångspunkt från ett övergripande mål för människor
i arbete. Stockholm: Socialdepartementet; 2002.