Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

9.
STRESSMEKANISMER
OCH SJUKSKRIVNING Töres Theorell
Introduktion
I diskussionen om sjukskrivningstalen betonas ofta kostnaderna och de förhållanden
som gör att det ekonomiska incitamentet att vara sjukskriven
ökar eller minskar. I den här boken diskuteras också effekterna av ersättningsnivåer,
möjligheterna att få förtidspension, förhållandet mellan
arbetslöshetsersättning och sjukpenning, karensdagar och arbetsgivarinträde
etc. Man måste emellertid ständigt också återkomma till de mekanismer
som kan göra att människor blir så sjuka att de inte kan fungera i
sitt arbete, vilket ändå är kärnpunkten. I diskussionen om försämrad
arbetsmoral i Sverige glömmer man ofta bort att när arbetsvolymerna ökar
och möjligheten att påverka minskar, finns det de som går till jobbet även
när de känner sig dåliga. Vi brukar säga att dessa har en hög ”sjuknärvaro”
(1). Om man försämrar sjukersättningen eller på annat sätt försvårar för
denna grupp att utnyttja sin rätt till sjukfrånvaro kan resultatet på sikt bli
ökad långtidssjukfrånvaro hos dem. Att belysa denna fråga vetenskapligt
är svårt. Forskning pågår på området.
I det här kapitlet vill vi ge en allmän bild av hur långvariga påfrestningar
kan påverka fysiologin så att långvarig mental och kroppslig sjukdom kan
uppstå. Först och främst diskuteras några centrala stressbegrepp. Därefter
relateras stress till kroppsliga processer och några centrala stressrelaterade
sjukdomsbegrepp. Till sist diskuteras de två för närvarande mest använda
teoretiska modellerna för studium av stress i arbetet – krav-kontrollstödmodellen
och ansträngnings-belöningsmodellen – i relation till hälsa och
ohälsa. Till sist diskuteras stressmekanismerna i relation till sjukskrivning.