Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

136 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens från arbetet när de är lediga. Utvecklingen för deras del startar visserligen från en lägre nivå med mindre svårigheter, men kurvan är monotont stigande hela tiden och visar inte någon avflackning de senaste åren. Tendensen är svagare för övriga grupper. Endast för de med högsta handlingsutrymmet saknas en tydlig tidstrend. (Dessa tendenser illustreras inte med något diagram.) Det visar sig också vara de som har lägst handlingsutrymme som alltmer misströstar över svårigheter i arbetet (vilket framgår av figur 5). Ökade svårigheter i arbetet och bristande handlingsutrymme tycks hänga samman. Ytterligare analyser visar att det är grupper med lågt handlingsutrymme, som med tiden blir allt mer missnöjda med sina arbeten och som också i allt större utsträckning misströstar över svårigheter i arbetet. Deras problemsituation tycks förvärras. Kanske återstår för dem att som enda alternativ söka sig från arbetet, och i vissa fall att sjukskriva sig. Procent 25 20 15 10 5 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 Mycket litet handlingsutrymme Litet handlingsutrymme Högt handlingsutrymme Mycket högt handlingsutrymme Figur 5. Andelen som misströstar som följd av svårigheter i arbetet 1989–1999. Efter handlingsutrymme. Särredovisningar av det här slaget är intressanta därför att de ger en fördjupad förståelse för hur förhållandena i arbetslivet utvecklas. Inom konventionell arbetsvetenskaplig teori tänks kombinationen av hög belastning och låg kontroll vara en väsentlig riskfaktor för ohälsa. Karasek, Theorell och många andra har fokuserat på denna kombination när de studerat orsaker bakom hjärtsjuklighet (14). I figur 6 har vi kombinerat de båda dimensionerna med varandra, det vill säga handlingsutrymme (mätt som den minst gynnsamma positionen i vårt index) och påfrestande arbetssituation (mätt som svårigheter att åtminstone någon gång i veckan inte kunna koppla tankarna från arbetet när man är ledig). Vi finner att andelen med sådana ogynnsamma kombinationer ökar högst påtagligt över åren. Ökningen finns såväl för män som för kvinnor, även om den förefaller att vara starkast för kvinnornas del. Handlingsutrymme och sjukfrånvaro Inom arbetslivsforskningen användes länge en relativt enkel grundmodell som i princip kopplade samman två dimensioner. Den ena rörde exponeringen och den andra ohälsan. Man tänkte sig att risken för ohälsa på ett relativt entydigt sätt ökade eller minskade med exponeringen. På en viss nivå kunde risken bli orimligt stor. Det gällde att hitta denna nivå och lokalisera i vilka sammanhang den främst uppträdde. Risker karaktäriserades främst som verksamhetsrisker eller betecknades som yrkesrisker. Bland annat som följd av att arbetsskadebegreppet kommit att problematiseras alltmer och diskussionen kommit att röra ett ökat antal förhållanden, har perspektiven blivit mer komplexa. Risker tänks nu på ett mer avgörande sätt vara beroende av hur verksamheten är upplagd, inte bara av verksamhetens innehåll. Konstanthåller man för verksamhetsinriktning, kvarstår en hel del variation i de risker som finns att förklara. Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 Figur 6. Andel med kombinationen: kan inte koppla tankarna från arbetet när man är ledig och lågt handlingsutrymme. 1989–2001. arbetsliv och sjukfrånvaro 137 Kvinnor Män
138 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens En typisk exponent för detta senare synsätt är Karaseks modell inom området psykosocial miljö. Modellen säger att ohälsan inte bara är beroende av alltför höga krav i arbetet utan också av det kontrollutrymme som individen har över sin egen situation. En belastning kan, tänker man sig, uppfattas som positiv och snarast ses som en utmaning, om individen känner att han har kontroll över förhållandena. Samma belastning kan å andra sidan skapa negativ stress om individen saknar denna kontroll. Liknande perspektiv finns också inom den sociologiska och psykologiska diskussionen kring handlingsutrymme, där människor inte enbart ses som objekt som påverkas av yttre krafter, utan också som subjekt som själva strävar efter att (och ibland också kan) hantera olika problem (15, 16). Belastningen tänks inte vara det enda avgörande. Viktigt är också vilka möjligheter individen har att hantera påfrestningar och svårigheter av olika slag när de börjar bli alltför belastande för honom eller henne. Människor kan, enligt detta senare perspektiv, ha möjlighet att skapa stabilitet i sin miljö genom att balansera olika företeelser emot varandra och påverka deras förlopp. Perioder av anspänning kan efterföljas av perioder av avspänning/återhämtning. Arbetstoppar under vissa delar av dagen kan växla med perioder av rejäla pauser. Arbetstoppar under vissa dagar (då kanske mycket får läggas åt sidan) kan ersättas av perioder med lugnare förhållanden (då vad som blivit eftersatt kan hämtas igen). Människor kan, när trycket är för högt, bidra till en omfördelning av arbetsuppgifter med andra, så att en avstämning sker efter vad han eller hon klarar. Samtidigt är det möjligt att vissa skador som individen drar på sig inte behöver vara särskilt invalidiserande, om arbetsuppgifterna fortlöpande kan anpassas efter vad han eller hon faktiskt förmår. Bortfaller möjligheter till balansering eller påverkan av detta slag kan situationen däremot bli problematisk och problemen kan tänkas tillväxa och bli allt större. Förändras sjukfrånvaron kan det vara en konsekvens av att sjukligheten och besvären ökar i befolkningen. Det kan också vara en konsekvens av att arbetslivet förändras, så att personer med problem och besvär får större svårigheter att finna sig till rätta i arbetslivet och kunna påverka och anpassa arbetet efter egna förutsättningar. Även en sämre anpassning kan leda till högre sjukfrånvaro. Figur 7 kan användas för att illustrera denna senare möjlighet. Bakom diagrammet ligger en analys som utgår från Arbetsmiljöstatistiken och från statistiken över Arbetsorsakade besvär. Vartannat år från 1991 till 2001 har beräknats hur stor andel av personer med besvär som också är sjukskrivna 14 dagar eller längre. Andelen ökar uppenbarligen allteftersom. Men ökningen är inte lika för alla. Det finns ett tydligt samband mellan möjlighet till påverkan, det vill säga handlingsutrymme, och ökad sjukfrånvaro. Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 Figur 7. Andel sjukfrånvarande (minst 14 dagar) bland personer med arbetsorsakade besvär efter olika grad av handlingsutrymme 1991–2001. Handlinsutrymmet redovisas i figuren återigen i fyra nivåer. För individer som, med dessa mått mätt, har störst påverkansmöjligheter, finns endast en svag ökning i sjukskrivningarna. Ökningen intensifieras uppenbarligen högst påtagligt med brister i handlingsutrymme. Av bilden får man intrycket att det händer något med arbetslivet som framför allt personer med begränsat handlingsutrymme inte kan hantera. Med vissa problem och med bristande manövreringsmöjligheter tycks det bli allt svårare att delta i arbetslivet. ”Exit” eller ”voice” arbetsliv och sjukfrånvaro 139 Mycket litet handlingsutrymme Litet handlingsutrmme Högt handlingsutrymme Mycket högt handlingsutrymme I vissa situationer kan anställda påverka sin situation genom att ge uttryck för kritik eller komma med förslag till förbättringar. I andra situationer kan anställda som upplever arbetsmiljön som problematisk snarast ge upp och välja att lämna arbetet eller kanske sjukskriva sig. En ofta utnyttjad och i grunden mycket väsentlig distinktion är den
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25: 40 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 73: 134 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 125 and 126:
232 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?