Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

196 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens för cirka hälften av all graviditetsrelaterad sjukskrivning, samtidigt som en närmare granskning av sjukskrivningsintygen visar att en överväldigande majoritet av sjukfallen har ett samband med graviditeten (39, 68). Yrke och arbetsmiljön i det betalda arbetet framstår i de inkluderade studierna som den troligaste orsaken till de ökade skillnaderna mellan män och kvinnor. Mycket tyder på att den psykosociala arbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning samt att sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och sjukskrivning har ökat över tid. Att män och kvinnor i samma yrke och sektor har liknande sjuktal understryker arbetets betydelse. Den refererade norska studien (62) skiljer sig från de svenska då den visar att män och kvinnor med samma yrke och arbetsplats ändå har olika sjuktal. Studien visar dock också att kvinnodominerade yrken var förknippade med högre sjukskrivning i psykiska diagnoser, den diagnosgrupp som har de största könsskillnaderna. En potentiellt viktig skillnad i mäns och kvinnors arbetsmiljö som medierar sambandet mellan ohälsa och sjukskrivning är graden av anpassningsmöjligheter vid ohälsa liksom graden av närvarokrav. Även positiva incitament att närvara liksom frånvaroincitament är viktiga i sammanhanget (6). Kristensen (6) fokuserar på frånvaro relaterat till individens totala arbets- och familjesituation, samt betydelsen av inflytande på arbetssituationen betraktat inte som en bestämningsfaktor för ohälsa utan som brist på coping-möjligheter på arbetet. Detta visar på ett nytt sätt att se på samspelet mellan individ, arbetsplats och ohälsa som kompletterar den normalt förekommande exponeringsmodellen och som kan ge insikter i skillnader mellan mäns och kvinnors sjukfrånvaro vid samma typ av symtom. De studier som undersökt olika kombinationer av arbete och familjeansvar ger inte något starkt stöd för att multipla roller skulle vara en bidragande orsak till könsskillnader i sjukskrivning. Den ökade andelen kvinnor i heltidsarbetande bör teoretiskt ha lett till en större betydelse för dubbelarbete för könsskillnader, men de här inkluderade studierna kan inte stödja denna tolkning. Vissa studier har onekligen visat på en ökad sjukskrivning hos småbarnsmammor, men dessa brister tyvärr då de inte har kontrollerat för graviditetsrelaterade sjukskrivningar, alternativt har tillgång till kunskap om arbetsmiljö eller civilstånd. Ett ytterligare problem med dessa studier är att obetalt arbete inte kvantifierats på något sätt. När kunskap om både obetalt arbete och arbetsmiljö finns tycks bägge aspekterna varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 197 onekligen viktiga för hälsotillståndet (66). Det är möjligt att ett flertal roller i normalfallet är positivt, och enbart i sådana fall där arbetsbördan blir övermäktig blir det en negativ effekt på hälsan. Det vore alltså en fördel om man kunde skilja på roll och arbetsbörda. En längre uppföljningsperiod kan också tänkas visa på samband som inte upptäcks i tvärsnittsstudier, vilket ger möjlighet att komma till rätta med selektionseffekter. Även i studier som enbart undersökt förhållanden i det betalda arbetet hänvisas ofta till kvinnors familjeansvar som en förklaring när kvinnor och män tycks reagera olika på liknande situationer (som en kombination av höga krav/hög kontroll), men detta görs utan kunskap om den faktiska ansvars- /arbetsbördan. Det vore av fördel om obetalt hushålls- och omvårdnadsarbete inkorporerades i studier om arbetsförhållanden så att dessa hypoteser kan prövas. Om vi återknyter till den diskussion om könssegregering av arbete som inledningsvis fördes är det tydligt att de inkluderade studierna i huvudsak visar att segregering inom det betalda arbetet är viktigare för könsskillnader i sjukskrivning än fördelningen av det betalda och obetalda arbetet. Detta kan som nämnts delvis bero på brister i studiedesign och inkluderade mått på obetalt arbete. Att kvinnor i åldersgruppen 30–39 år har lika hög sjukskrivning som 50–59-åringar kan knappast ensamt förklaras av effekten av graviditetsrelaterad sjukskrivning (RFV:s offentliga statistik). Det finns totalt sett få studier med fokus på könsskillnader i sjukskrivning, trots sedan länge ökande skillnader till kvinnors nackdel. I synnerhet saknas studier som undersöker sambandet mellan ohälsa och sjukskrivning, samt studier som täcker en längre tidsperiod. Tidigare studier visar att kvinnors ökande sjukfrånvaro mellan 1970- och 1980-talen kan förklaras av deras kraftigt ökande förvärvsfrekvens (12), men kvinnors ökande andel av sjukskrivningarna under 1990-talet kan inte förklaras av ett högre arbetskraftsdeltagande. Att ålderseffekten var särskilt stark för förändringar i kvinnors sjukskrivningar under 1990-talet kan delvis peka på en kohorteffekt, då de kvinnor som nu närmar sig pensionsåldern är den första generationen med en lång obruten yrkeskarriär bakom sig (11). Samtidigt finner vi i dag de största könsskillnaderna i de yngre åldersgrupperna där psykiska diagnoser är vanligast (RFV:s offentliga statistik). Studier som specifikt undersökt könsskillnader i olika åldersgrupper och för olika diagnosgrupper, vid sidan av graviditetsrelaterad sjukskrivning,
198 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens har inte kunnat identifieras. Vidare finns en stor brist på longitudinella studier, inte minst sådana som undersöker betalt och obetalt arbete i ett livsloppsperspektiv. En sådan studie planeras att genomföras inom ramen för SAFIR, och kommer att ha fokus på de som i dag är 45 år och äldre. Till sist bör nämnas att det skulle vara en fördel om studier av klasskillnader och könsskillnader kunde integreras och inte som nu hållas isär. Detta skulle ge en större förståelse av de sociala processer som leder till ohälsa och sjukskrivning hos både män och kvinnor. Referenser varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 199 1. Nyman K, Bergendorff S, Palmer E. Den svenska sjukan – sjukfrånvaron i åtta länder. Ds 2002:49. Stockholm: Finansdepartementet. 2. Alexanderson K. Varför har kvinnor högre sjukfrånvaro? I: SOU 2000:121 Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag. Stockholm: Socialdepartementet; 2000. 3. RFV redovisar 2003:4 Långtidssjukskrivna – egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2003. 4. Gjesdal S, Bratberg E. The role of gender in long-term sickness absence and transition to permanent disability benefits – results from a multiregister based, prospective study in Norway 1990–1995. Eur J Public Health 2002;12(3):180-6. 5. RFV redovisar 2001:5. Kvinnor, män och sjukfrånvaro. Om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2001. 6. Kristensen TS. Sygefraever som coping. Socialmedicinsk tidskrift 1995;72(1):12-7. 7. Alexanderson K. Sickness absence: A review of performed studies with focus on levels of exposures and theories utilized. Scandinavian Journal of Social Medicine 1998;26(4):241-9. 8. RFV redovisar 1998:1. En socialförsäkring för kvinnor och män – en kartläggning ur ett genderperspektiv. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 1998. 9. RFV redovisar 2000:11. Långtidssjukskrivna – bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2000. 10. RFV redovisar 2003:5. Kvinnor, män och sjukfrånvaro – om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2001.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 157 and 158:
290 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?