Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
212 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
grupp män och kvinnor utan arbetslöshet under den aktuella perioden.<br />
Varje individ har alltså följts dels under ”exponeringsåren” 1991–1996<br />
med avseende på personalsituationen vid det företag som de arbetade i<br />
under vart och ett av åren, dels under ”uppföljningsåren” 1997–1999.<br />
Antal år av exponering för: Relaterat till:<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
Figur 1. Studiens upplägg.<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
▲<br />
1991 1992 1993 1994 19951996 1997 1998 1999<br />
● Expansion<br />
● Downsizing<br />
● Avknoppning<br />
● Fusioner<br />
1991–1996<br />
● Långtidssjukskrivning<br />
● Sjukhusinläggning<br />
1997–1999<br />
Exponeringen beräknades som det antal år under vilka en person arbetat<br />
på en arbetsplats som personalmässigt expanderat kraftigt, expanderat<br />
måttligt, skurit ner måttligt respektive skurit ner kraftigt. Även antal år då<br />
arbetsplatsen fusionerats eller knoppat av togs med som förklarande variabler.<br />
Materialet har således inte delats in i olika exponeringsgrupper, utan<br />
varje person har en kombination av exponeringar, vilka för varje typ kan<br />
anta värden från 0 till 6 år. En detaljerad beskrivning av detta förfarande<br />
finns i Westerlund et al. (3). 2<br />
Utfallet bestod av tecken på ohälsa i form av långtidssjukfrånvaro<br />
respektive sjukhusinläggning. Långtidssjukfrånvaro under 1997–1999<br />
definierades som sammanlagd sjukfrånvaro under minst 90 dagar under<br />
perioden. Längden på <strong>sjukfrånvaron</strong> beräknades genom att man lade antalet<br />
dagar av arbetsgivarinträde till antalet av försäkringssystemet ersatta<br />
1 Fortsättning på not 1 från föregående sida.<br />
perioden 1997–1999 uteslöts också eftersom arbetslösheten kan ha effekter på sjukskrivningsmönstret.<br />
Likaså uteslöts individer som varit bosatta utomlands under perioden. För att undvika<br />
svårtolkade effekter av ”blandad exponering” uteslöts sådana som haft mer än två år i olika<br />
exponeringskategorier. En individ kan efter denna ”rensning” endast förekomma i en grupp.<br />
24 036 individer återstod nu i studien.<br />
2 Alla arbetsplatser indelades i offentlig (statliga, landstingskommunala och kommunala verksamheter)<br />
och privat (privata företag, offentligt ägda företag och icke klassificerbara organisationer)<br />
sektor. Socialgruppsindelning gjordes med hjälp av 1990 års folkbokföring vilket innebär att social<br />
rörlighet uppåt inte har kunnat beaktas och även att de yngsta i arbetskraften är underrepresenterade<br />
i undersökningen. Fem socialklasser definierades.<br />
dagar. Sjukbidrag och förtidspensionering räknades också in. Sjukhusinläggning<br />
definierades som åtminstone en sjukhusperiod under åren<br />
1997–1999 för sjukdom 3 med etablerade samband med psykosociala<br />
arbetsförhållanden.<br />
Analyserna gjordes med multipel logistisk regression under kontroll för<br />
arbetsmarknadssektor samt socialklass. Även tidigare sjukskrivning<br />
användes i analyserna, men då detta inte påverkade sambanden mellan<br />
personalförändring och ohälsa (trots ett starkt oberoende förklarande<br />
bidrag) togs detta inte med i de redovisade resultaten.<br />
I figur 2 redovisas effekterna av ackumulerad exponering för personalförändringar<br />
i hela gruppen. Siffrorna på y-axeln är oddskvoter mellan den<br />
största möjliga exponering för respektive förändringstyp, nämligen 6 år,<br />
och ingen exponering alls, det vill säga med stabil personalstyrka under<br />
perioden (0 år).<br />
Oddskvot<br />
2,4<br />
2,2<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
*<br />
*<br />
Stora<br />
expansioner<br />
*<br />
Medelstora<br />
expansioner<br />
Figur 2. Resultat, alla grupper.<br />
sjukskrivningsmönster vid strukturella förändringar 213<br />
Långtidssjukskrivningar<br />
Sjukhusinläggning<br />
**<br />
Stabilitet Medelstora<br />
nedskärningar<br />
*p < .05<br />
**p < .01<br />
***p < .001<br />
Stora<br />
nedskärningar<br />
Huvudfyndet var att upprepad kraftig personalökning hade starkt samband<br />
med ökad risk för både långtidssjukskrivning och sjukhusinläggning<br />
under uppföljningsperioden. Måttliga nedskärningar hade också, som<br />
väntat, samband med ökad risk för långtidssjukskrivning men inte med<br />
risk för sjukhusinläggning. Måttliga expansioner hade däremot samband<br />
3 Någon av huvuddiagnoserna (ICD-10) cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99), musculoskeletala<br />
sjukdomar (M00-M99), gastrointestinala sjukdomar (K00-K93) och psykiatriska<br />
sjukdomar (F00-F99).