Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

300 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Tabell 11. Risk för dödlighet (HR) bland sjukskrivna och förtidspensionärer, jämfört med gruppen utan sjukskrivning. Modell 2 är justerad för ålder. Modell 6 är justerad för ålder, socioekonomisk grupp, daglig rökning, ekonomiska svårigheter, social isolering, civilstånd samt självrapporterade sjukdomar i kategorier (psykiska, cirkulation, muskuloskeletala, yttre våld/förgiftningar, tumörer och övriga sjukdomar). XF (explained fraction) anger riskreduktion i procent mellan modellerna för varje kategori Män 1981–1991 Kvinnor 19981–1991 Sjukskrivningstid Modell 2 Modell 6 XF Modell 2 Modell 6 XF 0 dagar 1 1 1 1 1–90 1,78*** 1,27 65 % 1,68* 1,61 10 % 91–180 3,55*** 2,65** 35 % 5,99*** 5,98*** 0 % 181–366 5,31*** 4,12*** 28 % 3,85*** 4,08*** Förtidspension 8,52*** 4,56*** 53 % 6,14*** 5,57*** 11 % Män 1992–2000 Kvinnor 1992–2000 Sjukskrivningstid Modell 2 Modell 6 XF Modell 2 Modell 6 XF 0 dagar 1 1 1 1 1–90 1,67* 1,21 69 % 1,81* 1,47 42 % 91–180 6,05*** 3,41*** 52 % 6,24*** 4,48*** 34 % 181–366 4,21*** 1,97* 70 % 4,64*** 3,44*** 33 % Förtidspension 5,94*** 2,96*** 60 % 5,83*** 3,91*** 40 % *= p < 0,05 **= p < 0,01 ***= p < 0,001 Trots en i de flesta fall betydande riskreduktion kvarstår betydande överrisker för de långvarigt sjukskrivna och förtidspensionärerna. Lägsta riskreduktionen uppvisar kvinnor under perioden 1981–1991. Sammanfattning och slutsatser Resultatet visade som förväntat att dödligheten är högre bland sjukskrivna än bland sysselsatta utan sjukskrivning. Den högre risken för död före 65 års ålder bland de sjukskrivna kvarstår efter att hänsyn tagits till ålder, självrapporterad sjukdom och sociala faktorer som kan påverka risken för förtidig död. Ålder är den faktor som påverkar risken mest både bland män och kvinnor. Det gäller båda tidsperioderna främst för personer med längre sjukskrivningstider och förtidspension. När hänsyn tas till den självrapporterade dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 301 sjukdomen finns fortfarande en hög överrisk för dödlighet, vilket tyder på att självrapporterad sjukdom och dödsorsak inte överensstämmer och/eller att det finns andra faktorer som påverkar risken för förtidig död och som vi i denna studie inte fångat. Män med och utan sjukskrivning har högre dödlighet före 65 års ålder än jämnåriga kvinnor i båda tidsperioderna. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom, som har varit den största dödsorsaken särskilt bland män, kraftigt minskat. Dödlighet i tumörsjukdomar har dock ökat. Dödlighet bland individer med olika sjukskrivningstider har förändrats över åren och då främst bland män. Resultatet indikerar att förändringar i dödsorsak är en av orsakerna. Sociala faktorer som rökning, civilstånd, socioekonomisk grupp, ekonomiska svårigheter och social isolering har större betydelse bland sjukskrivna män än bland sjukskrivna kvinnor för att minska risken för död före 65 år. I jämförelser mellan socioekonomiska grupper brukar arbetare ha sämre hälsa och högre risk för sjukdom och död. I denna studie visar sig tjänstemän utan sjukdagar och tjänstemän med förtidspension ha högre dödlighet än arbetare 1981–1991. Det kan, som nämndes tidigare, vara ett uttryck för en ”healthy-worker-effekt”. Denna effekt tycks inte finnas kvar 1992–2000, då arbetare har den högsta dödligheten utom bland personer sjukskrivna 181–366 dagar. Något man måste beakta i sammanhanget är att de data vi haft tillgängliga i viss mån begränsar tolkningen av resultaten. Sjukpenningdagarna registreras bara för det år individen blivit intervjuad. Vi vet inte om en sjukperiod började före detta år eller fortsatte året efter, vilket kan underskatta antalet sjukpenningdagar. Då detta är en öppen kohortstudie har individerna olika längd på uppföljningstiden. Dödsfallen kan inträffa allt mellan samma år som individen blev intervjuad och den maximala tiden för uppföljning (10 år). Vi känner heller inte till sjukskrivningssituationen vid dödstillfället. Dessa begränsningar kan göra att sambandet mellan sjukskrivning och dödlighet överskattas bland dem med kortare sjukskrivningsperiod och underskattas bland dem med längre sjukskrivningsperiod. Dödligheten bland sjukskrivna och förtidspensionärer har minskat över tid, vilket indikerar att det under 1990-talet är en mindre andel dödliga sjukdomar som orsakat sjukskrivning. Utvecklingen från 1980- till 1990talet tycks ha gett en selektion av allvarligare sjukdomstillstånd bland sjukskrivna arbetare än bland sjukskrivna tjänstemän.
302 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Referenser 1. Kivimäki M, Head J, Ferrie JE, Shipley MJ, Vahtera J, Marmot MG. Sickness absence as a global measure of health: Evidence from mortality in the Whitehall II prospective cohort study. BMJ 2003;327:papers. 2. Geyer S, Peter R. Occupational status and all-cause mortality. A study with health insurance data from Nordrhein-Westfalen, Germany. European Journal of Public Health 1999;9:114-8. 3. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen; 2001. 4. Sjukfrånvarons diagnoser och avslutningsanledningar 1990. RFV redovisar 1996:3. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 1996. 5. Långtidssjukskrivna – diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 1999 och 2000. RFV redovisar 2001:11. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2001. 6. Levnadsförhållanden. Rapport nr 1. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 1976. 7. Socioekonomisk indelning (SEI). MIS 1982:4. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 1982. 8. Rothman K, Greenland S. Modern Epidemiology. Philadelphia: Lipincott-Raven; 1998. 9. Östlin P. Occupational career and health. Methodological considerations on the healthy worker effect. Doktorsavhandling. Institutionen för socialmedicin. Uppsala universitet; 1989.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116: 212 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 161: 298 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?