Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

12 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens förknippas med färre långa sjukskrivningsfall och en mindre risk för utslagning genom förtidspensionering. Detta bör studeras. Sjuklöneperioderna förefaller hittills inte ha stimulerat arbetsgivarna till förbättringar som minskat sjukfrånvaron. Sjukskrivningen i Sverige visar en klar tendens att gå ner under perioder med låg tillväxt och stigande arbetslöshet samt att gå upp under perioder med högre tillväxt och sjunkande arbetslöshet. De tänkbara sambanden är flerfaldiga och komplexa att tolka. Personer med nedsatt hälsa och förhöjd sjukskrivning rationaliseras bort i ökad utsträckning i samband med konjunkturnedgångar. Dessutom kan den arbetslösas hälsa påverkas av arbetslösheten. Arbetslösa har i genomsnitt betydligt längre sjukskrivningar än anställda. Däremot tycks inte det höga antalet långtidssjukskrivna till någon stor del kunna förklaras av att tidigare arbetslösa återinträtt på arbetsmarknaden och därefter blivit långtidssjukskrivna. Det finns stora regionala skillnader i sjukfrånvaron men majoriteten av Sveriges befolkning bor inom storstadsområdena och därför spelar dessa skillnader ganska liten roll för landets totala statistik. Sedan mitten av 1990-talet har sjukskrivningen ökat proportionellt i samtliga kommuner i Sverige, även inom de friskaste kommunerna. Det hindrar inte att det likafullt kan finnas värdefulla lärdomar att dra från kommuner och branscher som lyckats begränsa sjukfrånvaroökningen mer än andra. Den fysiska arbetsmiljön har genomsnittligt förbättrats under det senaste decenniet, men det har skett främst på mansdominerade arbetsplatser inom den privata sektorn. Mycket tyder på att sambandet mellan försämrad psykosocial arbetsmiljö och sjukskrivning har blivit starkare över tid och att brister i den psykosociala arbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning än för mäns. Utvecklingen under senare år tyder på att det finns betydande organisationsproblem på många arbetsplatser som ökat sjukfrånvaron, särskilt inom den offentliga sektorn. Studier av rationaliseringar och utökningar av personalstyrkan har visat att upprepade, kraftiga ökningar i personalstyrkans storlek (ofta centralisering av arbetsplatser) leder till påtaglig ökning av såväl sjukhusinläggningar som långtidssjukskrivningar. Det tycks också vara så att människor med begränsat handlingsutrymme på arbetsplatsen påverkas mer av de ökande kraven än andra. Det sammanfattning 13 är också i dessa grupper man främst hittar den ökande sjukfrånvaron. Det är uppenbart att små möjligheter för en arbetstagare att påverka arbetet leder till svårigheter i rehabiliteringsprocessen. Om arbetet inte kan anpassas och ändras blir det svårt för arbetstagaren att återvända. Om det finns goda kontrollmöjligheter behöver en period av sjukdom inte leda till långvarig sjukskrivning. Det är inte klarlagt hur den ökande kunskapen om utmattning och andra tillstånd som är relaterade till långvarig stress hanteras i sjukskrivningsprocessen, men det vore rimligt att förvänta sig förlängd sjukskrivning. Tyvärr är kunskapen om och resurserna för en aktiv rehabilitering vid utmattning otillräcklig, men att sjukskriva under lång tid utan att vidta andra åtgärder kan motverka syftet och förlänga lidandet. Det har under de senaste åren skett ett betydande flöde ut ur arbetslivet genom ökande långtidssjukskrivning och förtidspensioneringar. Samtidigt har det skett en mer permanent utsortering ur arbetslivet av många människor med krämpor och besvär. Arbetslivet tycks i allt mindre grad vara anpassat till deras förutsättningar. Det vetenskapliga stödet för att företagshälsovården skulle kunna påverka sjukskrivningssituationen i stort är tills vidare svagt, även om framgångar rapporterats från några företag. Ett ökat engagemang från företagshälsovården torde kräva bättre samordning med försäkringssystemet och offentlig delfinansiering. Det svenska arbetslivet är starkt könssegregerat. En potentiellt viktig skillnad i mäns och kvinnors arbetsmiljö, som kan mediera sambandet mellan ohälsa och sjukskrivning, är graden av anpassningsmöjligheter vid ohälsa liksom graden av närvarokrav. De studier som undersökt olika kombinationer av arbete och familjeansvar kan inte påvisa något klart stöd för att multipla roller skulle vara en bidragande orsak till könsskillnader i sjukskrivning. Att män och kvinnor i samma yrke och sektor i de flesta fall har liknande sjukskrivningstal understryker arbetets betydelse. Deltidsjukskrivna anger ett sämre hälsotillstånd och uppger också i högre grad att de inte tror sig kunna återgå i arbete i normal omfattning, jämfört med heltidssjukskrivna. Därutöver anger deltidssjukskrivna i högre utsträckning en önskan om att gå i förtidspension. Trots att deltidssjukskrivning också kan tänkas ha den positiva innebörden att individen inte helt förlorar kontakten med arbetet, är det ett komplext fenomen. Det
14 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens framstår som långtifrån självklart att deltidssjukskrivning skulle vara ett väsentligt bidrag till lösningen på sjukskrivningsproblematiken. Försäkringsadministrationens effektivitet har betydelse för de stora regionala skillnaderna. Detta bekräftas av erfarenheterna i Finland och Tyskland där försäkringsadministrationen arbetar på ett strukturerat sätt med arbetsgivare, företagshälsovård respektive hälso- och sjukvård. Trots det kraftigt ökade intresset för forskning kring sjukfrånvaro och ett relativt stort antal publikationer inom området finns flera viktiga aspekter som inte belysts tillräckligt. Det gäller bland annat frågan om hur sambanden mellan olika aspekter på hälsa, sjuklighet och sjukfrånvaro ser ut. En viktig fråga är om ökningen av alkoholkonsumtionen har påverkat eller kommer att påverka sjukfrånvaron. Ytterligare en fråga är hur villkoren kring de olika delarna av socialförsäkringen påverkar hur många som är sjukskrivna. Lika viktigt är att följa upp och utvärdera den stora mängden åtgärder som nyligen satts in för att minska sjukfrånvaron. Det är viktigt att analysera vilka av dessa åtgärder som varit effektiva. För att belysa dessa frågor och andra är avsikten att inom ramen för SAFIR-samarbetet publicera ytterligare minst en kunskapsbaserad antologi kring sjukfrånvaro. Den planeras utkomma våren 2005. Summary summary 15 The number of days when either people received sickness benefit or were on permanent disability pension from the workforce during the period 2000-2003 was equivalent to 14 per cent of all those in the 20-64 age group. The total cost to the state in 2003 was about SEK 110 billion (EUR 11.9 billion), an increase of nearly 50 per cent in four years. In 2003, the number of people on disability pension went beyond half a million for the first time and is expected to continue to rise dramatically over the next few years. Those transferring to disability pension from the sickness insurance system are getting younger and younger – and the rate is increasing more among women than among men. This anthology has been compiled by a working group from the National Institute of Working Life, the National Institute of Public Health, the Institute of Psychosocial Medicine and the National Social Insurance Board – known as SAFIR for short – in order to perform a knowledge inventory as to the causes of sickness absence and to present new research findings and analyses. The cooperation project is a spin-off from research efforts in previous government commissions. In general, the health of the Swedish population has not deteriorated at all in recent decades and neither has there been any radical decline in the last few years. On the contrary, all the indicators point to an improvement in the health of the working population apart from among low-skilled women. The clearest trend is towards longer life expectancy, which is due to better conditions during childhood and adolescence, less smoking, better eating habits in the adult population and improvements in medical technology. The percentage of women who felt they were in a poor state of health increased, however, at the end of the 1990s. As expected, we can also see that mortality among those on long-term sick leave and disability pension is much higher than among those who have never been on long-term sick leave. Two phenomena are central to our understanding of the relationship between working life and sickness absence. One is the morbidity either directly caused by or exacerbated by working life (even if something else caused it originally) and the other is the scope for continuing to work despite one’s morbid state.
Page 1 and 2: År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6: Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 11 and 12: 18 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13 and 14: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15: 24 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
106 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?