Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

144 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens kan uppbära sjukersättning. Härefter sker ett utbyte mot andra alternativ. Långsiktigt förefaller det som det i europeisk arbetskraft under de senaste decennierna skapats en allt större grupp av människor med hälsoproblem, som inte tycks finna någon plats i arbetslivet. Personer som finns som långtidssjukskrivna, som arbetslösa eller som helt ”inaktiva”, det vill säga helt utanför arbetskraften. Tendensen tycks finnas i många länder. Figur 9 redovisar den grupp som i den svenska AKU-statistiken benämns ”inaktiva arbetsoförmögna”. 1 Gruppen har ökat mycket kraftigt såväl bland kvinnor som bland män. Ökningen är framför allt stor bland de äldsta, det vill säga de mellan 55 och 64 år, men går också att iaktta längre ned i åldrarna. Det är knappast troligt att sjukligheten i befolkningen ökat på detta dramatiska sätt. Det verkar mer troligt att arbetslivet blivit allt sämre på att ge plats åt människor som inte klarar av att arbeta hundraprocentigt effektivt. Procent 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Kvinnor Figur 9. Antal arbetsoförmögna personer utanför arbetskraften (25–64 år) 1976–2002. 1 000-tal. Att vi finner allt fler personer med hälsoproblem utanför arbetskraften (liksom allt fler långtidssjuka), kan alltså tolkas som en konsekvens av en 1 Inaktiva (det vill säga människor utanför arbetskraften) får frågan om de betraktar sig som studerande, hemarbetande, arbetssökande, värnpliktiga, lediga, ålders-/tjänstepensionärer, förtidspensionärer av arbetsmarknadsskäl, om de arbetar eller vistas utomlands, samt om de är sjuka eller långvarigt sjuka (1 år framåt eller mer), intagna för vård kort tid resp. lång tid (mer än 1 år framåt). Med arbetsoförmögna menas personer som är långvarigt sjuka eller långvarigt intagna för vård och utan arbete. Män allt mindre förmåga hos arbetsmarknaden att generera arbetsuppgifter åt människor med vissa krämpor och besvär. Ändå är det så att den svenska arbetskraften fortfarande har en förhållandevis stor andel människor (inte minst äldre) i arbetskraften jämfört med många andra länder. I många länder är arbetslösheten större än i Sverige, liksom antalet ”inaktiva” utanför arbetskraften. Problemen är alltså sannolikt större på annat håll, till exempel i Storbritannien, där andelen som försörjs med någon form av sjukbidrag ökat mycket kraftigt under 1980- och 1990-talen. Typiskt nog verkar den här gruppen vara störst i regioner med stora arbetsmarknadsproblem. Möjligheten att i sådana områden hitta alternativa arbeten är självklart mindre (19). Rörelser in i och ut ur sysselsättning arbetsliv och sjukfrånvaro 145 För att skapa möjlighet att utförligare beskriva hur människor rör sig ut ur sysselsättning och anställning, har vi sammanställt ett datamaterial utgående ifrån samtliga drygt 270 000 personer som tillhört SCB:s undersökning om Arbetsorsakade besvär 1991–2000 och kompletterat med registeruppgifter från SCB:s LOUISE-register åren 1990–2000. LOUISE omfattar bland annat information från kontrolluppgifterna. Det innebär att individens totala försörjningssituation kan beskrivas. Där finns uppgifter om förvärvsinkomster, eventuell arbetslöshetsersättning, sjukersättningar, sjukbidrag, förtidspensioner med mera. Till systemet är också kopplat uppgifter om arbetssökande enligt Arbetsmarknadsstyrelsens sökanderegister HÄNDEL. Materialet ger möjlighet att över åren ganska detaljerat följa vad som händer med människor med vissa typer av besvär. I figur 10 redovisas utvecklingen över tid för: • dels de som i SCB:s Undersökning om Arbetsorsakade besvär sagt sig ha besvär av arbetet och samtidigt varit sjukskrivna någon gång för sådana besvär år 1991 eller 1992 • dels de som i samma undersökning 1991 eller 1992 inte varit sjukskrivna för besvär av arbetet. Figuren redovisar procentandelen med inslag av arbetslöshet inom respektive grupp framåt i tiden. Observera att vi endast låtit personer i åldern 35–57 år ingå i redovisningen, för att minimera inflytandet från mer
146 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens normala flöden in i och ut ur arbetskraften. (De som var 57 år 1992 blev 65 år 2000.) Det framgår klart av figuren att människor med besvär och sjukskrivning löper större risk att hamna i arbetslöshet under lågkonjunkturen fram till 1997 jämfört med övriga. Arbetslösheten ökar visserligen också för dessa övriga, men inte lika mycket. Så småningom minskar dock arbetslösheten igen i båda grupperna, samtidigt som kurvorna närmar sig varandra. Vid slutet av sifferserien ligger besvärsgruppen ungefär lika mycket över övriga som vid början av serien. Slutsatsen måste bli att människor med besvär (och tendenser till sjukskrivning) löper större risk att hamna utanför, när tiderna är dåliga än annars. Under lågkonjunkturen ”rensas” arbetslivet mer från människor med krämpor och besvär. Procent 14 12 10 8 6 4 2 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Hade viss sjukskrivning 1991/1992 för problem från arbetet Hade ingen sjukskrivning för sådana problem Figur 10. Inslag av arbetslöshet 1992–2000 för personer med respektive utan sjukskrivning (för problem från arbetet 1991/1992). Ursprungsålder 35–57 år. Åldersstandardiserade värden. I figur 11 ges en liknande bild. Här fokuserar vi på flöden, inte ut i arbetslöshet, utan ut ur arbetskraften helt och hållet, till studier, värnplikt, deltids- och förtidspension. Analysen bygger på samma material, men i detta fall redovisas oberoende tvärsnitt år för år. Uppgifter är hämtade från Arbetsorsakade besvär insamlade under en tidig period respektive år och uppgifter från LOUISE för hela året. Vi ser att utflödet är förhållandevis högt mellan 1992 och 1997 för de som angivit besvär och varit sjukskrivna (även om vi också kan iaktta markerade toppar 1992 och 1997). Härefter sjunker andelen högst påtagligt. Observera framför allt den tydliga vändpunkten i kurvorna år 1997, just det år då sjukfrånvaron var särskilt låg, strax innan den började öka så starkt. Övriga ligger på en lägre nivå och uppvisar inte heller lika tvära kast. Återigen illustrerar resultaten hur lågkonjunkturen rensar arbetslivet från människor med besvär eller, annorlunda uttryckt, personer med problem tenderar under tidens gång att dyka upp i olika registrerade positioner genom att de hanterats olika av marknaden och regelsystemen. De ratas mer permanent under ekonomiskt svåra tider. Under konjunkturella uppgångar har de lättare att hålla sig kvar i arbetslivet, även om arbetsinsatsen ibland varvas med perioder av sjukskrivning. Procent 25 20 15 10 5 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Figur 11. Utflöde ur arbetskraften (till studier, värnplikt, deltids- och förtidspension). Andelar av fortlöpande tvärsnitt 1992–2000. 35–64 år. Slutsatser arbetsliv och sjukfrånvaro 147 Viss sjukskrivning för problem av arbetet Ingen sjukskrivning av sådana problem Även under goda tider finns numera en stark tendens för människor med hälsoproblem att befinna sig utanför arbetslivet, vilket bland annat framgår av statistiken över ”inaktiva arbetsoförmögna”. Denna grupp växte kraftigt i antal under de svåra åren i början och mitten av 1990-talet, men fortsatte också att växa härefter även om ökningstakten inte var lika markerad. Under senare år har också allt fler människor med anställningar hamnat i sjukskrivning, kortare eller längre perioder. Människor med problem tenderar vidare att vara sjukskrivna allt längre tid för samma problem. Vid vissa tider dominerar långtidssjukskrivningen, vid andra tider
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29: 48 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 77: 142 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
238 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?