Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

300 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
Tabell 11. Risk för dödlighet (HR) bland sjukskrivna och förtidspensionärer, jämfört med gruppen
utan sjukskrivning. Modell 2 är justerad för ålder. Modell 6 är justerad för ålder, socioekonomisk
grupp, daglig rökning, ekonomiska svårigheter, social isolering, civilstånd samt självrapporterade
sjukdomar i kategorier (psykiska, cirkulation, muskuloskeletala, yttre våld/förgiftningar, tumörer
och övriga sjukdomar). XF (explained fraction) anger riskreduktion i procent mellan modellerna
för varje kategori
Män 1981–1991 Kvinnor 19981–1991
Sjukskrivningstid Modell 2 Modell 6 XF Modell 2 Modell 6 XF
0 dagar 1 1 1 1
1–90 1,78*** 1,27 65 % 1,68* 1,61 10 %
91–180 3,55*** 2,65** 35 % 5,99*** 5,98*** 0 %
181–366 5,31*** 4,12*** 28 % 3,85*** 4,08***
Förtidspension 8,52*** 4,56*** 53 % 6,14*** 5,57*** 11 %
Män 1992–2000 Kvinnor 1992–2000
Sjukskrivningstid Modell 2 Modell 6 XF Modell 2 Modell 6 XF
0 dagar 1 1 1 1
1–90 1,67* 1,21 69 % 1,81* 1,47 42 %
91–180 6,05*** 3,41*** 52 % 6,24*** 4,48*** 34 %
181–366 4,21*** 1,97* 70 % 4,64*** 3,44*** 33 %
Förtidspension 5,94*** 2,96*** 60 % 5,83*** 3,91*** 40 %
*= p < 0,05 **= p < 0,01 ***= p < 0,001
Trots en i de flesta fall betydande riskreduktion kvarstår betydande överrisker
för de långvarigt sjukskrivna och förtidspensionärerna. Lägsta riskreduktionen
uppvisar kvinnor under perioden 1981–1991.
Sammanfattning och slutsatser
Resultatet visade som förväntat att dödligheten är högre bland sjukskrivna
än bland sysselsatta utan sjukskrivning. Den högre risken för död före 65 års
ålder bland de sjukskrivna kvarstår efter att hänsyn tagits till ålder, självrapporterad
sjukdom och sociala faktorer som kan påverka risken för förtidig
död. Ålder är den faktor som påverkar risken mest både bland män och kvinnor.
Det gäller båda tidsperioderna främst för personer med längre sjukskrivningstider
och förtidspension. När hänsyn tas till den självrapporterade
dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 301
sjukdomen finns fortfarande en hög överrisk för dödlighet, vilket tyder på att
självrapporterad sjukdom och dödsorsak inte överensstämmer och/eller att
det finns andra faktorer som påverkar risken för förtidig död och som vi i
denna studie inte fångat.
Män med och utan sjukskrivning har högre dödlighet före 65 års ålder än
jämnåriga kvinnor i båda tidsperioderna. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom,
som har varit den största dödsorsaken särskilt bland män, kraftigt minskat.
Dödlighet i tumörsjukdomar har dock ökat. Dödlighet bland individer med
olika sjukskrivningstider har förändrats över åren och då främst bland män.
Resultatet indikerar att förändringar i dödsorsak är en av orsakerna. Sociala
faktorer som rökning, civilstånd, socioekonomisk grupp, ekonomiska
svårigheter och social isolering har större betydelse bland sjukskrivna män
än bland sjukskrivna kvinnor för att minska risken för död före 65 år.
I jämförelser mellan socioekonomiska grupper brukar arbetare ha
sämre hälsa och högre risk för sjukdom och död. I denna studie visar sig
tjänstemän utan sjukdagar och tjänstemän med förtidspension ha högre
dödlighet än arbetare 1981–1991. Det kan, som nämndes tidigare, vara ett
uttryck för en ”healthy-worker-effekt”. Denna effekt tycks inte finnas kvar
1992–2000, då arbetare har den högsta dödligheten utom bland personer
sjukskrivna 181–366 dagar.
Något man måste beakta i sammanhanget är att de data vi haft tillgängliga
i viss mån begränsar tolkningen av resultaten. Sjukpenningdagarna
registreras bara för det år individen blivit intervjuad. Vi vet inte om en sjukperiod
började före detta år eller fortsatte året efter, vilket kan underskatta
antalet sjukpenningdagar. Då detta är en öppen kohortstudie har individerna
olika längd på uppföljningstiden. Dödsfallen kan inträffa allt mellan
samma år som individen blev intervjuad och den maximala tiden för uppföljning
(10 år). Vi känner heller inte till sjukskrivningssituationen vid
dödstillfället. Dessa begränsningar kan göra att sambandet mellan sjukskrivning
och dödlighet överskattas bland dem med kortare sjukskrivningsperiod
och underskattas bland dem med längre sjukskrivningsperiod.
Dödligheten bland sjukskrivna och förtidspensionärer har minskat över
tid, vilket indikerar att det under 1990-talet är en mindre andel dödliga
sjukdomar som orsakat sjukskrivning. Utvecklingen från 1980- till 1990talet
tycks ha gett en selektion av allvarligare sjukdomstillstånd bland sjukskrivna
arbetare än bland sjukskrivna tjänstemän.