Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

180 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens En jämförelse av sjukskrivningsmönstret mellan slutet av 1980-talet, 1999 och 2002 visar att andelen långtidssjukskrivna för psykiska sjukdomar har ökat. För kvinnor har ökningen skett under hela perioden, men för män enbart mellan 1999 och 2002 (3, 9). Ökningen är betydligt större för kvinnor; från 13 till 28 procent, medan motsvarande siffror för män är 16 och 22 procent. Den andra stora diagnosgruppen, rörelseorganens sjukdomar, har i stället minskat sin andel med ungefär lika stor andel för både män och kvinnor, men är fortfarande den största diagnosgruppen för båda könen. För män har också skador och förgiftningar minskat, medan övriga skillnader mellan åren är små. Ingen skillnad över tid i andelen av en viss diagnos betyder dock i detta sammanhang en absolut ökning, eftersom de långa sjukskrivningarna ökat generellt. Graviditetsrelaterade diagnoser kan vara ett skäl till att en relativt högre andel av de långtidssjukskrivna kvinnorna finns i åldersgruppen 25–34 år; 21 procent mot 16 procent för männen. Andelen av alla långtidssjukskrivna kvinnor med graviditetskomplikationer har nästan halverats sedan slutet av 1980-talet, då födelsetalen var betydligt högre, men är ändå en relativt vanlig diagnos (7 % år 2002). Ofta redovisas andel med olika diagnoser inom gruppen långtidssjukskrivna män respektive kvinnor separat. Därmed kan man jämföra diagnospanoramat men inte absoluta könsskillnader inom diagnosgrupperna. Bland långtidssjukskrivna (minst 60 dagar) har män avsevärt högre andel sjukskrivna för cirkulationsorganens sjukdomar liksom skador och förgiftningar (tabell 1). Kvoten mellan män och kvinnor inom varje diagnosgrupp visar dock att kvinnor antalsmässigt dominerar för alla diagnoser utom cirkulationsorganen samt endokrina systemet och ämnesomsättning, vilket är en mycket liten diagnosgrupp. Bland de stora diagnosgrupperna har kvinnor en särskilt stor andel av psykiska sjukdomar. Tabell 1. Diagnosfördelning bland långtidssjukskrivna män och kvinnor (avrundat i hela procent) samt kvoten mellan kvinnors och mäns totala antal fall inom diagnosgruppen 2002 Diagnos Samtliga Män Kvinnor Kvot kvinnor/män Infektioner 1 1 1 1,78 Tumörer 3 3 3 1,78 Endokrina systemet och ämnesomsättning 1 2 1 0,89 Psykiska sjukdomar 26 22 28 2,26 varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 181 Diagnos Samtliga Män Kvinnor Kvot kvinnor/män Nervsystem och sinnesorgan 4 4 4 1,78 Cirkulationsorganen 5 8 3 0,67 Andningsorganen 2 2 2 1,78 Matsmältningsorganen 2 3 2 1,19 Hudsjukdomar 1 1 1 1,78 Rörelseorganen 35 38 33 1,54 Urin och könsorgan 1 1 1 1,78 Graviditetskomplikationer 4 – 7 – Symtom 4 3 4 2,37 Skador och förgiftningar 8 11 7 1,13 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet 3 3 4 2,37 – varav utbrändhet 1 1 1 1,78 Totalt 100 102 101 1,78 Källa: RFV Redovisar 2003:4 samt egna beräkningar av RFV-LS 2002. Arbetskraftsdeltagande, arbetsmiljö och fördelning av det obetalda arbetet Vid analys av könsskillnader i sjukfrånvaro är det viktigt att beakta några skillnader mellan mäns och kvinnors arbetskraftsdeltagande (10). Arbetskraftsdeltagandet kan antas ha ett positivt samband med de långa sjukskrivningarna, då högre arbetskraftsdeltagande ökar sannolikheten att individer med svag hälsa deltar i arbetslivet (11). Huvuddelen av kvinnors ökande sjukfrånvaro mellan 1970- och 1980-talen kan förklaras av deras kraftigt ökande förvärvsfrekvens (12). Både män och kvinnor hade den högsta sysselsättningen 1990 och sedan 1993 har gapet mellan män och kvinnor varit konstant cirka 5 procent. Kvinnornas ökande andel av sjukskrivningarna under 1990-talet kan alltså inte förklaras av ett högre arbetskraftsdeltagande. Deltidsarbete bör å andra sidan minska behovet av sjukskrivning, både på grund av minskad exponering för belastning i arbetsmiljön och en minskad total arbetsbörda. Studier visar att detta stämmer åtminstone för korttidsfrånvaro (12, 13) samt att deltid kan verka skyddande särskilt för dem med fysiskt tunga jobb (14). Deltidsarbete bland kvinnor var tidigare högre i de äldre åldersgrupperna, men har minskat mest bland äldre (50–64 år) sedan 1990 och är i dag ungefär lika vanligt i alla åldersgrupper 20–64 år (källa: AKU). Andelen med deltid har gradvis minskat – i dag arbetar 34 procent deltid mot 40 procent 1990 och 46 procent 1980. Detta är dock en stor skillnad mot män av vilka enbart
182 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens cirka 7 procent är deltidsarbetande. Vidare finns hos i synnerhet yngre kvinnor en högre andel med tidsbegränsat arbete – en grupp med generellt sett lägre sjukfrånvaro, vilket både kan bero på en disciplinerande effekt av ett osäkert anställningsförhållande samt att tid i yrket och därmed exponeringen för olika arbetsmiljöförhållanden är mindre (15). Dessa faktorer talar snarare för att kvinnor borde ha lägre sjukfrånvaro än män. Samtidigt har undersökningar av arbetsmiljön länge pekat på en utveckling mot allt sämre psykosocial arbetsmiljö i kvinnodominerade yrken parat med ständiga omorganiseringar på kvinnodominerade arbetsplatser inom kommun- och landsting. Analyser av Arbetsmiljöundersökningen visar att det skett en polarisering mellan män och kvinnor och mellan den privata och offentliga sektorn vad gäller arbetsmiljö under 1990-talet (16). Nedskärningarna i offentlig sektor har också inneburit en omfördelning av åldersstrukturen, det vill säga de som fick gå var de yngre och de som utsatts för de ökande kraven är äldre kvinnor med ett långt arbetsliv bakom sig. Män har fortfarande större fysisk belastning, men skillnaderna mellan könen präglas sedan länge av viss utjämning snarare än polarisering (17, 18). Förhållanden på arbetsplatsen är naturligtvis inte den enda faktorn bakom sjukskrivning. Kvinnors ökande arbetskraftsdeltagande och minskande deltid bör ses i ljuset av att den traditionella arbetsdelningen inom familjen i stort består. En hypotes är att nedskärningarna i den offentliga sektorn även kan påverka kvinnors totala arbetsbörda genom att obetalt omvårdnadsarbete ökar (2). Utvecklingen av det obetalda arbetet är sämre dokumenterat men SCB:s tidsanvändningsstudie visar inte på en ökning av det totala omsorgsarbetet. Enligt studien har en viss omfördelning av det obetalda arbetet skett sedan 1990/1991 eftersom den tid kvinnor lägger ned på hushållsarbete har minskat (19). Kvinnor förvärvsarbetar i genomsnitt lika många timmar nu som för tio år sedan, medan männens förvärvsarbete har minskat något, i synnerhet för småbarnspapporna. 4 Fortfarande är skillnaderna mellan män och kvinnor stora, i synnerhet vad gäller sammanboende med småbarn, där kvinnor står för över 40 tim obetalt arbete per vecka i jämförelse med mäns under 30 tim (20). Ensamstående 4 Detta tycks stämma dåligt med kvinnors ökande heltidsarbete, men genomsnittet här refererar till alla kvinnor, dvs. inkluderar även de utanför arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet var som högst 1990 så antalet arbetstimmar 2000/2001 härrör från en mindre grupp kvinnor. kvinnor i samma situation lägger ner mindre tid på obetalt arbete men har längre arbetstid totalt. Samtidigt som allt fler i det svenska samhället säger sig vara för jämställdhet så har män generellt sett inte förändrat sitt beteende – kvinnornas minskade hemarbete motsvaras inte av någon ökning av männens insatser och resultatet kan vara en ökande diskrepans mellan förväntningar och realitet. Upplevelsen av en ojämn arbetsbörda som orättvis kan innebära att sambandet mellan obetalt arbete och ohälsa förstärks (21, 22). Alla ovanstående faktorer kan sammanfattas i termen könssegregering av arbete. Denna arbetsdelning mellan könen speglar på samhällelig nivå den symboliska uppdelningen mellan maskulint/feminint och är en del av ett genussystem som karaktäriseras av dikotomi (isärhållande) och asymmetri (det maskulina dominerar) (23). Könssegregeringen av arbete gäller dels uppdelning av betalt och obetalt arbete, dels könssegregering på arbetsmarknaden både horisontellt (olika yrken och sektorer är kvinnooch mansdominerade) och vertikalt (med få kvinnor på ledande positioner). Arbetsdelningen efter kön tenderar att producera ojämlikhet till kvinnors nackdel – exempelvis innebär kvinnors lägre inkomster att många är ekonomiskt beroende av sina partners, samt att de förlorar ekonomiskt även på lång sikt (lägre bidrag, lägre pension) (24). Kvinnor som arbetar heltid riskerar att drabbas av en ”dubbel arbetsbörda”, medan deltidsarbetande har sämre möjligheter till utveckling i yrket. Kvinnor är koncentrerade till ett fåtal traditionella kvinnoyrken (detta är delvis en statistisk artefakt då traditionellt mansdominerade yrken kodas betydligt mer detaljerat på yrkesnivå), vilket kan innebära svårigheter att hitta ersättningsarbete för den som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan fortsätta i sitt ordinarie yrke (2) liksom att finna en alternativ arbetsgivare när löner och arbetsförhållanden försämras (25). Sjukskrivning och hälsa varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 183 Behov av sjukfrånvaro uppstår när det av ett eller annat skäl finns en minskad arbetsförmåga (26). Sjukskrivning kan inte enkelt tolkas som ett mått på ohälsa – exempelvis finns tillstånd där arbetsförmågan är nedsatt utan att det är fråga om sjukdom liksom kroniska sjukdomar i andra fall inte har någon inverkan på arbetsförmågan. I engelsk terminologi finns en
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49: 86 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 149 and 150:
276 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?