Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
182 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
cirka 7 procent är deltidsarbetande. Vidare finns hos i synnerhet yngre<br />
kvinnor en högre andel med tidsbegränsat arbete – en grupp med generellt<br />
sett lägre sjukfrånvaro, vilket både kan bero på en disciplinerande effekt av<br />
ett osäkert anställningsförhållande samt att tid i yrket och därmed exponeringen<br />
för olika arbetsmiljöförhållanden är mindre (15).<br />
Dessa faktorer talar snarare för att kvinnor borde ha lägre sjukfrånvaro<br />
än män. Samtidigt har undersökningar av arbetsmiljön länge pekat på en<br />
utveckling mot allt sämre psykosocial arbetsmiljö i kvinnodominerade<br />
yrken parat med ständiga omorganiseringar på kvinnodominerade<br />
arbetsplatser inom kommun- och landsting. Analyser av Arbetsmiljöundersökningen<br />
visar att det skett en polarisering mellan män och kvinnor och<br />
mellan den privata och offentliga sektorn vad gäller arbetsmiljö under<br />
1990-talet (16). Nedskärningarna i offentlig sektor har också inneburit en<br />
omfördelning av åldersstrukturen, det vill säga de som fick gå var de yngre<br />
och de som utsatts för de ökande kraven är äldre kvinnor med ett långt<br />
arbetsliv bakom sig. Män har fortfarande större fysisk belastning, men<br />
skillnaderna mellan könen präglas sedan länge av viss utjämning snarare<br />
än polarisering (17, 18).<br />
Förhållanden på arbetsplatsen är naturligtvis inte den enda faktorn<br />
bakom sjukskrivning. Kvinnors ökande arbetskraftsdeltagande och<br />
minskande deltid bör ses i ljuset av att den traditionella arbetsdelningen<br />
inom familjen i stort består. En hypotes är att nedskärningarna i den offentliga<br />
sektorn även kan påverka kvinnors totala arbetsbörda genom att<br />
obetalt omvårdnadsarbete ökar (2). Utvecklingen av det obetalda arbetet är<br />
sämre dokumenterat men SCB:s tidsanvändningsstudie visar inte på en<br />
ökning av det totala omsorgsarbetet. Enligt studien har en viss omfördelning<br />
av det obetalda arbetet skett sedan 1990/1991 eftersom den tid kvinnor lägger<br />
ned på hushållsarbete har minskat (19). Kvinnor förvärvsarbetar i<br />
genomsnitt lika många timmar nu som för tio år sedan, medan männens förvärvsarbete<br />
har minskat något, i synnerhet för småbarnspapporna. 4 Fortfarande<br />
är skillnaderna mellan män och kvinnor stora, i synnerhet vad gäller<br />
sammanboende med småbarn, där kvinnor står för över 40 tim obetalt arbete<br />
per vecka i jämförelse med mäns under 30 tim (20). Ensamstående<br />
4 Detta tycks stämma dåligt med kvinnors ökande heltidsarbete, men genomsnittet här refererar<br />
till alla kvinnor, dvs. inkluderar även de utanför arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet var som<br />
högst 1990 så antalet arbetstimmar 2000/2001 härrör från en mindre grupp kvinnor.<br />
kvinnor i samma situation lägger ner mindre tid på obetalt arbete men har<br />
längre arbetstid totalt. Samtidigt som allt fler i det svenska samhället säger<br />
sig vara för jämställdhet så har män generellt sett inte förändrat sitt beteende<br />
– kvinnornas minskade hemarbete motsvaras inte av någon ökning av männens<br />
insatser och resultatet kan vara en ökande diskrepans mellan förväntningar<br />
och realitet. Upplevelsen av en ojämn arbetsbörda som orättvis kan<br />
innebära att sambandet mellan obetalt arbete och ohälsa förstärks (21, 22).<br />
Alla ovanstående faktorer kan sammanfattas i termen könssegregering<br />
av arbete. <strong>Den</strong>na arbetsdelning mellan könen speglar på samhällelig nivå<br />
den symboliska uppdelningen mellan maskulint/feminint och är en del av<br />
ett genussystem som karaktäriseras av dikotomi (isärhållande) och<br />
asymmetri (det maskulina dominerar) (23). Könssegregeringen av arbete<br />
gäller dels uppdelning av betalt och obetalt arbete, dels könssegregering på<br />
arbetsmarknaden både horisontellt (olika yrken och sektorer är kvinnooch<br />
mansdominerade) och vertikalt (med få kvinnor på ledande positioner).<br />
Arbetsdelningen efter kön tenderar att producera ojämlikhet till<br />
kvinnors nackdel – exempelvis innebär kvinnors lägre inkomster att många<br />
är ekonomiskt beroende av sina partners, samt att de förlorar ekonomiskt<br />
även på lång sikt (lägre bidrag, lägre pension) (24). Kvinnor som arbetar<br />
heltid riskerar att drabbas av en ”dubbel arbetsbörda”, medan deltidsarbetande<br />
har sämre möjligheter till utveckling i yrket. Kvinnor är koncentrerade<br />
till ett fåtal traditionella kvinnoyrken (detta är delvis en statistisk<br />
artefakt då traditionellt mansdominerade yrken kodas betydligt mer<br />
detaljerat på yrkesnivå), vilket kan innebära svårigheter att hitta ersättningsarbete<br />
för den som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan fortsätta<br />
i sitt ordinarie yrke (2) liksom att finna en alternativ arbetsgivare när<br />
löner och arbetsförhållanden försämras (25).<br />
Sjukskrivning och hälsa<br />
varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 183<br />
Behov av sjukfrånvaro uppstår när det av ett eller annat skäl finns en<br />
minskad arbetsförmåga (26). Sjukskrivning kan inte enkelt tolkas som ett<br />
mått på ohälsa – exempelvis finns tillstånd där arbetsförmågan är nedsatt<br />
utan att det är fråga om sjukdom liksom kroniska sjukdomar i andra fall<br />
inte har någon inverkan på arbetsförmågan. I engelsk terminologi finns en