Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

310 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens betydelse i vissa sammanhang eller för vissa slag av arbeten. Arbetskraven kan innebära varierande krav på fysisk eller mental prestation eller kognitiva funktioner (syn, hörsel, förståelse med mera) under olika förhållanden vad gäller miljö och organisation och under olika tider på dygnet. Arbetsförmåga är således ett begrepp som kan ges konkret innebörd endast under beaktande av alla dessa bestämningsfaktorer och det sammanhang där bedömningen görs. Se Cox, Edwards och Palmer, 2000 (6). Det är dock viktigt att inte stanna vid detta. En persons arbetsförmåga beror inte bara på arbetsuppgiften och dess karaktäristika. Den är även avhängig av uppgiftens organisatoriska och sociala inramning. Detta perspektiv är mycket tydligt i den definition av arbetsförmågebegreppet som under senare år lanserats inom ramen för Finlands program för äldre arbetskraft, FinnAge. Se till exempel Ilmarinen 2001 (7). I detta begrepp beskrivs den individuella arbetsförmågan som en process av individens resurser i relation till arbete. Resurserna kan sammanföras under nyckelorden: • Hälsa och funktionell kapacitet – fysisk, psykisk, social • Utbildning och kompetens • Värderingar och attityder • Motivation. Dessa individresurser ses som relaterade till: • Arbetskrav – fysiska och psykiska • Arbetsorganisation och arbetsledning • Arbetsmiljö. Utfallet av en interaktion mellan dessa individ- och omgivningsfaktorer utgör den enskilda individens arbetsförmåga. Det är viktigt att observera att begreppet är dynamiskt så till vida att det är både påverkbart och föränderligt över tid och under olika omgivningsbetingelser. Arbetsförmåga är med andra ord ett både relationistiskt och mångdimensionellt begrepp. Medicinska bedömningar av arbetsförmåga inriktas vanligen på den givna arbetsuppgiften och de individfaktorer som i form av hälsotillstånd och eventuella handikapp eller funktionsdefekter kan ha betydelse för bedömningen. I läroböcker i försäkringsmedicin finns ofta rekommendationer och vägledande tips om hur olika slag av medicinska hälsostörningar kan påverka arbetsförmågan och hur bedömningar kan göras av dessa. Allmänna rekommendationer, inriktade mot förhållanden i Sverige, om tillämpningen av regelsystem, innefattande intygsskrivande med mera ges kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 311 till exempel i läroboken Försäkringsmedicin (8). Vid Västra Götalands allmänna försäkringskassa respektive Västra Götalands företagshälsovård har S-O Krafft och medarbetare nyligen utarbetat ett handledningsdokument SASSAM (Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredning och SAMordnad Rehabilitering), inriktat mot bland annat bedömningar av arbetsförmåga inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, företagshälsovård, försäkringsmedicin och rehabilitering (9). Se även preciseringar givna av Lindenger respektive Blennow, 2001, utgående från kraven i socialförsäkringen (10, 11) . På engelska finns i tidigare nämnda textbok redigerad av Cox, Edwards och Palmer (6) både principiella överväganden och detaljerad diskussion av många slag av ohälsotillstånd, funktionsstörningar och handikapp. I Finland har en lärobok getts ut av Aro och medarbetare 1999 (12) innehållande detaljerat utarbetade anvisningar med läkarkåren som främsta målgrupp. Det är viktigt att notera att en bedömning av arbetsförmågan – enligt definitionen ovan – med anspråk på precision, måste med nödvändighet grundas på information om både individens hälsotillstånd och bedömning av dennas utveckling och arbetsplatsens eller arbetsuppgifternas karaktäristika. Arbetsuppgifter och hithörande arbetskrav är viktig information. Häri ingår uppgifter om ergonomiska förhållanden, förhållanden vad gäller belysning och buller med mera samt arbetets organisation. Listan kan göras lång. En aspekt som ofta glöms bort är förutsättningarna att ändra arbetsuppgifter eller förhållanden på en arbetsplats, så att även personer med funktionsinskränkningar eller hälsodefekter kan komma i fråga för att utföra arbetet. I den retorik som är ett återkommande inslag i den offentliga arbetsmiljödebatten sägs ofta att målsättningen ska vara att inte acceptera arbetsförhållandena som givna. En strävan ska i stället vara att anpassa arbetet till människornas förutsättningar. Trots detta vägs arbetsförmåga, i den vardagliga praktikens verklighet, vanligen mot arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som de är. Avståndet mellan retorik och verklighet är betydande. Det är under alla omständigheter viktigt att vara medveten om att begreppet arbetsförmåga och dess yttre avgränsning är oklar. Vare sig ”arbete” eller en persons hälsa i vid mening är några oföränderliga naturkonstanter. Ju mer perspektivet inskränks till att gälla en given
312 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens arbetsuppgift under givna betingelser och en individ med givna hälsomässiga svagheter, desto mer ojämlik görs relationen mellan arbete och individ. Det blir individen som har att anpassa sig till förhållandena som de är, helt lösgjort från den vision som säger att arbetet ska anpassas till den enskildes förutsättningar. Möjligheten till anpassning eller utrymmet för flexibilitet i arbetet som bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro respektive närvaro har studerats av bland andra Johansson och Lundberg, 2004 (13) och observerades ha visst begränsat förklaringsvärde i den kvinnliga delen av ett studerat populationsurval i Stockholms läns landsting. Motsvarande utfall erhölls inte hos den manliga delen i den studerade populationen. Men ansatsen är principiellt intressant då den söker kvantitativa mått på arbetsorganisatoriska faktorer, i detta fall flexibilitet och närvarokrav. När det gäller prövning av arbetsförmågan i på arbetsmarknaden förekommande ”normala” arbeten, något som enligt gällande försäkringsregler ska göras vid sjukbidrag och förtida pensionsuttag, är detta medicinskt sett och av lättförstådda skäl mycket svårt. Man nödgas i sådana situationer helt lösgöra sig från definitionen av arbetsförmåga enligt ovan och göra en bedömning utan att veta vilket arbete som avses. Det kan på allvar ifrågasättas om en seriös medicinsk bedömning som svarar mot ett professionellt kvalitetskrav – eller ens krav svarande mot yrkesmässig eller mänsklig värdighet – kan åstadkommas under sådana betingelser. Begreppet arbetsförmåga har då tappat sitt idéinnehåll. Till FHV söker sig människor för att rådgöra om hälsofrågor och för att få sjukintyg där detta upplevs som befogat. En konsultation hos en företagsläkare om sjukskrivning har stor betydelse för den enskilde. Sjukersättningen från arbetsgivaren eller försäkringskassan kompenserar i stor utsträckning individen för det inkomstbortfall som orsakas av arbetsfrånvaron. De överväganden och de utbyten av information som sker mellan läkaren och den som söker råd och hjälp är i stor utsträckning okända för oss, eftersom de inte varit föremål för forskning eller tillsyn av försäkringskassan eller annat offentligt organ. kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 313 FHV:s bedömning av arbetsförmåga – syftet Syftena med en FHV-bedömning kan gälla frågor om: • Personens hälsotillstånd innebär en begränsning av arbetsförmågan eller utgör rent av hinder för effektivt utförande av arbetsuppgifter. • Hälsotillståndet kan försämras av det aktuella arbetet. • Hälsotillståndet innebär hälsorisk för arbetskolleger. • Hälsotillståndet innebär hälsorisk för allmänheten eller ”tredje man”. Det bör alltså observeras att två av ovanstående syften gäller den berörda personen direkt. Det tredje syftet avser risker som kan uppstå även för andra på arbetsplatsen och syfte fyra avser allmänheten eller ”tredje man”. Bedömning av arbetsförmåga – på vems begäran? I följande typsituationer kan frågor om bedömning av arbetsförmåga aktualiseras: • Läkarkonsultation om hälsofråga som föranleder diskussion om arbetsförmåga • Läkarkonsultation om sjukdom som föranleder sjukintyg • Medicinsk undersökning i samband med nyanställning • Medicinsk undersökning i samband med återgång i arbetet efter kortare eller längre tids sjukfrånvaro • Upprättande av rehabiliteringsplan respektive plan för rehabiliteringsutredning. En viktig frågeställning gäller vem som begär bedömningen. Den vanligaste typsituationen är att en enskild anställd i samband med en medicinsk konsultation tar upp frågan om sin arbetsförmåga. Den medicinska bedömningen och därtill hörande rådgivning utgör då en transaktion mellan den anställde och den som konsulteras – som oftast är en läkare, men också kan vara sjuksköterska, sjukgymnast eller beteendevetare/psykolog. Syftet bestäms av den som söker konsultationen och situationen är från etisk synpunkt oproblematisk. I det fall där det inte är den enskilde anställde eller arbetssökande som begär en bedömning av arbetsförmågan utan den initieras av någon annan, exempelvis arbetsgivaren, försäkringskassan eller annan intressent, uppkommer frågor om vem som behöver veta vad samt för vilka syften och på vilka villkor bedömningen görs. Upplysningar om enskilda personers hälsotillstånd och andra hälsorelevanta uppgifter är i princip
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118: 216 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167: 308 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?