Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

330 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens kartlägga, upprätthålla och främja arbets- respektive funktionsförmåga och kompetensutveckling. Åtgärdsprogrammen engagerar i regel arbetsgivare, arbetstagare och skyddskommittéer. I den offentligt tillgängliga avrapporteringen framkommer exempel på hur personalekonomiska redovisningar visar gynnsamma resultat i kostnads- och nyttoanalyser. Se Räsänen, 2002 (33), Ahonen, 2003 (38), Laitinen och Saari, 2000 (39) samt Näsman och Ahonen, 1999 (40). Finlands FinnAge-program Det är befogat att i detta sammanhang också nämna det FinnAge-program, som sedan 20 år på frivillig basis bedrivs i ökande omfattning i företag och organisationer. Det syftar till att främja hälsan hos den äldre arbetskraften och att skapa en kunskapsbas för hur man kan sätta in preventiva och hälsofrämjande åtgärder. Grunden utgörs av ett mätinstrument benämnt Work Ability Index (WAI), som sammanställs av uppgifter från en rigoröst strukturerad enkät/intervjusituation avseende: • Subjektivt uppfattad aktuell arbetsförmåga jämförd med då den var som bäst • Subjektivt uppfattad arbetsförmåga i relation till arbetets krav • Antal sjukdomar diagnostiserade av läkare • Skattad nedsättning av arbetsförmågan orsakad av sjukdom • Sjukfrånvaro under senaste året • Bedömd arbetsförmåga vid tidpunkt om två år • Psykiska resurser. Sammanställningar och uppföljningar av WAI över tid har visat att WAI kan användas dels som prognosinstrument för grupper och enskilda personer, dels som utgångspunkt för fördjupade undersökningar och interventionsstudier. Hittills offentligt redovisad dokumentation beskriver programmen så som de genomförts och anvisar möjligheter att utnyttja resultaten i uppföljningar och interventionsprojekt. FinnAge-programmet har utgjort en viktig inspirationskälla i de ovan nämnda TYKY-programmen. Det föreligger tills vidare sparsam redovisning av effekter av interventioner utförda inom ramen för FinnAge-programmet. Sannolikt kommer vi dock redan under 2004 att se mer av dokumenterad erfarenhet av FinnAge och TYKY-interventioner. Se Ilmarinen, 1997, 1999 (41, 42, 43) och Tuomi et al., 1997 (44). kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 331 Nederländerna I Nederländerna har utgifterna för socialförsäkringarna för sjukpenning och förtidspensioner under de senaste 20 åren utgjort ett stort ekonomiskt och politiskt problem. I en jämförande studie av Beljaars och Prins, 2001 (45) kunde observeras att antalet nya förtidspensioneringar år 1998 fortfarande låg på en dubbelt så hög nivå som motsvarande svenska tal. Denna skillnad föreligger inte längre vid granskning av uppgifter för år 2001. Från statsmakternas sida vidtogs åtgärder för att komma till rätta med förhållandet genom främst fyra strategier: • Sänkning av ekonomisk ersättningsnivå vid sjukdom och permanent arbetsoförmåga • Motverka utträden från arbetsmarknaden genom stimulans av aktiv rehabilitering och deltidsanställningar • Obligatorisk FHV • Effektivisering av socialförsäkringarnas administration. Den lagstadgade, för alla arbetsgivare obligatoriska, företagshälsovården har till uppgift att stödja arbetsgivaren i alla frågor om sjukfrånvaro. Efter sex veckors sjukskrivning görs en undersökning av personens hälsa och FHV föreslår åtgärder för att återskapa arbetsförmåga respektive underlätta återgången till arbetet eller – vid behov – remittera till kompetent institution eller organisation för rehabilitering. Efter åtta veckors sjukfrånvaro upprättar arbetsgivaren en rehabiliteringsplan på basis av underlag framtaget av FHV. Rehabiliteringsprocessen styrs av ett särskilt institut – Institute of Employee Benefit Schemes (UWV) – som granskar alla rehabiliteringsplaner och följer utvecklingen via lägesrapporter. Vid utdraget förlopp ska ansökan om förtidspension inges till UWV av den försäkrade, varvid berörd företagsläkare gör bedömning av restarbetsförmågan. Beslut om förtidspension fattas efter en undersökning av UWV:s egna läkare. I den politiska debatt som föregick bildandet av institutet UWV betonades från flera håll vikten av att framtagandet av underlag för beslut om betalning (förtidspensionering) med allmänna medel är en samhällsfunktion som lämpligen inte överlåts åt marknadsberoende organ. Inom Nederländernas FHV har frågan om företagsläkarnas medverkan i övervakningen av sjukfrånvarande anställda blivit en kontroversiell debattfråga. Många inom FHV är missnöjda med rollen som kontrollant och granskare av de anställdas frånvaro från arbetet där övervaknings
332 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens rutiner reglerats i kontrakt mellan kundföretagen och berörd FHV-organisation. Samtidigt har arbetsgivaren anledning att söka medicinsk sakkunnig assistans. Under det första året stod arbetsgivaren för alla sjukfrånvarokostnader. Varje förtidspensionering efter ett år av sjukskrivning där UWV bedömer att otillräckliga åtgärder vidtagits för rehabilitering innebär att arbetsgivaren blir skyldig att betala ytterligare 70 procent av en årslön till den försäkrade. Numera finns även ett incitamentssystem för att stimulera företagen att anställa personer med handikapp och partiell arbetsförmåga. Man kan förutse att övervakning av sjukfrånvaro i någon form kommer att finnas med framöver i utbudet av tjänster vid nederländska FHV-organisationer. Samtidigt söker FHV bredda sitt utbud även kompetensmässigt, genom att i ökande utsträckning knyta till sig personer med annan utbildning än den medicinska. Se översiktsartikel av van Dijk, 1995 (46). Det finns för närvarande ingen publicerad dokumentation som möjliggör en bedömning av FHV:s inverkan på sjukfrånvaro i Nederländerna. Finland och Nederländerna – sammanfattande kommentar Vår sammanfattande kommentar om dessa två exempel, Finland respektive Nederländerna, är att erfarenheterna från länderna förtjänar att även fortsättningsvis följas uppmärksamt i alla frågor som gäller sambanden mellan organiserad FHV och sjukfrånvaro i arbetslivet. De skiljer sig dock i olika avseenden från Sverige och man bör därför vara försiktig med att dra slutsatser om Sverige på basis av de observationer som där görs. I Finland har man sedan 25 år inriktat sig mot att bygga upp en FHV som kan utnyttjas för uppgifter i samhällets tjänst. Den har konstruerats i en bred samverkan av närmast unikt slag mellan samhälle och näringsliv innefattande arbetsmarknadens organisationer, FHV:s yrkesföreningar, landets arbetsvetenskapliga institution(er) och försäkringsväsende – allt under ledning av social- och hälsovårdsministeriet i Helsingfors. Arbetet har hittills inte inriktats mot just sjukfrånvaro – i Finland upplevs inte detta som något prioriterat problem – men systemet ger statens aktörer stora möjligheter till utveckling och styrning av FHV i ett läge där detta kan bedömas påkallat. I Nederländerna gäller sedan 1994 ordningen med en lagstadgat obligatorisk skyldighet för arbetsgivare att anordna FHV och införandet av ett obligatoriskt system för kvalitetscertifiering av FHV-enheter. En intressant aspekt ligger i att motiven att inrätta FHV som ett obligatorium vid alla kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 333 företag var en sjukfrånvaro som på politisk nivå betraktades som bekymmersam i början av 1990-talet. Erfarenheten har visat att sjukfrånvaron inte minskat efter införandet av denna organisation. Snarare har den ökat och Nederländerna hade 2002 en sjukfrånvaro och en nivå av förtidspensionering från arbetslivet som låg i samma klass som Sverige. Sambanden mellan FHV och sjukfrånvaro är alltså inte enkla och raka, utan snarare mångfasetterade och komplexa. Framtidens FHV i en aktörsroll – en diskussion Vi har nu redovisat vår syn på FHV:s förutsättningar att ta på sig en aktörsroll och driva program som påverkar både hälsobeteende och hälsa i vid mening bland anställd personal. Dokumentationen av sådana projekt är synnerligen mager. Vi har i det föregående diskuterat orsaker till detta förhållande. Man skönjer konturerna av bilden att FHV helt visst kan initiera och bedriva sådana program. Förutsättningarna för att nå resultat i hälsofrämjande och förebyggande arbete tycks grundas på ett gediget engagemang av alla parter, från FHV och högsta ledningsnivå till all personal på de avdelningar och andra i organisationsenheter där arbetet bedrivs. FHV ingår då som en medverkande aktör som getts ett mandat för detta och besitter kompetens, motivation och har ett målmedvetet förhållningssätt till det man medverkar i. När det gäller påverkan av sjukfrånvaro som isolerad företeelse finns dokumenterad erfarenhet som talar för att en tidig och varaktigt upprätthållen kontakt – av FHV alternativt av företagets arbets- eller personalledning – med anställda som är sjuka möjliggör att en minskning av såväl kort som längre tids sjukdom. Men det är ändå inte detta som vi ser som problemets kärna. Den centrala frågan är om vi ska betrakta FHV som en marknadsbaserad och kommersiellt verksam företeelse, som förser den som vill betala med de tjänster som efterfrågas, eller som ett samhällssystem i folkhälsans tjänst. Om det första alternativet gäller finns det, som vi ser saken, ingen anledning för staten att allokera resurser för forskning eller utveckling av företagshälsovård. FHV har visat att den kan, som bransch av företag som levererar hälsotjänster, skapa sina egna förutsättningar för att överleva. Den är helt visst förmögen att producera nyttigheter. Men att under dessa betingelser
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130: 238 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 177: 328 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?