Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

306 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens utsträckning uppbyggd på ett 1960-talskoncept, utgör den bästa förutsättningen för en hållbar utveckling av en arbetsmarknads förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande funktioner. En annan och lika central fråga gäller hur FHV på bästa sätt ska kunna tjäna flera uppdragsgivare – företagen, de anställda och det omgivande samhället – och samtidigt överleva som verksamhet bedriven på kommersiell basis. I en diskussion om FHV som aktör i frågor som gäller sjukfrånvaro i arbetet är det viktigt att vara medveten om FHV:s existentiella villkor. Bakgrund Svensk företagshälsovård är i ett internationellt perspektiv en stor organisation. Det finns drygt 660 FHV-enheter av olika storlek. Personalens sammantagna numerär är 5 100–5 500, utgörande 50 procent medicinsk personal, 20–25 procent beteendevetare, arbetsmiljöingenjörer och friskvårdskonsulenter med mera och 20–25 procent administrativ personal. Täckningsgraden varierar från 90 procent (kommuner), 85 procent (stora privata företag), 80 procent (landsting och statliga organ), 70–75 procent (medelstora företag) till 25–30 procent (små företag). Sammanlagd ekonomisk årsomsättning var år 1999 cirka 3 miljarder kronor. Årsavgiften per anställd vid anslutna företag varierar avsevärt. Privata företag betalar i genomsnitt 1 800 kronor och medelstora företag i genomsnitt 1 850 kronor per anställd och år. Kommunerna har ett genomsnitt på cirka 800 kronor med en lägsta notering på 130 kronor (Danderyds kommun) och en högsta notering på 1 400 kronor (Gällivare). Inom privat företagsamhet finns företag som betalar 3 000 kronor eller däröver. Arbetsförutsättningarna för FHV kan alltså variera avsevärt, se vidare Statskontorets kartläggning 2001 (1). FHV har sedan slutet av 1980-talet genomgått omfattande förändringar. Schematiskt kan detta beskrivas som att FHV gått från ett fokus på implementering av regelverk till ett kundorienterat arbetssätt utgående från en marknadssituation. Vidare har man eftersträvat att gå från ett individorienterat arbetssätt till att mer fokusera på organisationen. På en del håll tycks detta tills vidare vara mer retorik än praktik, men den generella tendensen är omisskännlig. FHV har också bytt samarbetspartner, från ett nära samarbete med de fackliga organisationerna och den lokala kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 307 skyddsorganisationen över till fokus på kontakterna med företagens ledningsnivåer/arbetsgivarens företrädare. Sedan år 1992 har FHV därutöver genomgått en omfattande strukturomvandling. FHV-enheter har tenderat, genom sammanslagningar och uppköp, att bli större, samtidigt som gränserna mellan olika typer av FHV lösts upp. En bidragande orsak till detta har varit att de centrala avtal som tidigare styrde kundföretagen mot vissa branschorgan för FHV har upphört att gälla, till exempel det avtal som tidigare kollektivt anslöt byggbranschens arbetstagare till den dåvarande Bygghälsan. Samtidigt har FHV blivit praktiskt taget helt marknadsberoende efter indragningen av det tidigare statliga finansiella stödet, motsvarande cirka 25 procent av årsomsättningen. Det kollektiva arbetsmiljöavtalet LO-SAF-PTK sades upp 1992 och FHV förlorade därmed det stöd och existensvillkor som detta avtal utgjorde. En viktig ny faktor är konkurrens på hälsomarknaden, vilket innebär att FHV-organisationer ställs mot varandra i tävlan om goda (= betalningsvilliga) kundföretag. Omvärlden har också ändrats under denna tid. Sedan 1997 har sjuktalen dramatiskt ökat i Sverige, se figur 1 (2). Detta har lett till nya förväntningar på att FHV nu träder fram som en problemlösare. I utredningsrapporten Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, SOU 2002:5 (3) återfinns en rad förslag syftande till en stärkning av FHV:s arbetsförutsättningar. I korthet föreslås skärpning av arbetsgivarens skyldighet att svara för att FHV finns att tillgå, obligatorisk certifiering av FHV, registrering av FHV-organisationer hos Arbetsmiljöverket, utökning av vårdavtalen syftande till samarbete mellan landsting och FHV och en hel del därtill. Förslagen vilar fortfarande i avvaktan på ställningstaganden på politisk nivå. Under hösten 2003 har en ny offentlig utredning tillsatts med uppdrag att överväga frågor om lagstiftat obligatorium för arbetsgivare att anlita FHV, hithörande frågor om FHV:s kvalitet, utbildning och personalförsörjning. Utredningsarbetet förutses ta hela år 2004 i anspråk.
308 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Båda können Män Kvinnor Källa: SCB – AKU (2). Figur 1. Sjukfrånvarande 1987–2002. Hel vecka i procent av sysselsatta. Statistik hämtad från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Den legala förutsättningen för landets FHV är 3 kap. § 2b arbetsmiljölagen (AML), som säger att FHV är: …”en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. FHV ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa”. Det är värt att en stund betrakta denna preciserade vägvisning från Sveriges riksdag. Det är ingen liten eller oväsentlig samhällsuppgift som ansvarsmässigt lagts på en huvudsakligen privat bransch, som just haft att anpassa sig till nya existentiella förutsättningar. Lagtexten uttrycker en uppgift för FHV i folkhälsans tjänst. Skrivningen är befriande tydlig, det vill säga den anger en riktning för utvecklingen och även förståeliga mål. Vad gäller arbetsgivarens skyldighet beträffande FHV fastslår samma lag att ”Arbetsgivaren ska svara för att den FHV som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå”. Det är alltså i första hand en fråga om arbetsgivarens bedömning om arbetsförhållandena som motiverar organiserad tillgång till FHV. I dagens läge träffas fortfarande avtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer om FHV:s innehåll. Vi har gett denna breda beskrivning av bakgrunden för att påminna om den distinktion som är nödvändig att göra mellan ett samhällssystem respektive en marknadsaktör. Detta är viktigt att hålla i minnet vid diskussion om FHV som aktör i frågor som gäller den höga sjukfrånvaron i arbetslivet. Arbetsförmåga kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 309 Ett centralt spörsmål i praktiskt taget alla frågor som gäller legitimering av arbetsfrånvaro av hälsoskäl är om individens arbetsförmåga ska uppfattas som normal eller i någon mening nedsatt. Bedömningen av arbetsförmåga är därvid av stor vikt. Det är därför motiverat att närmare förklara innebörden i detta begrepp. Vi begränsar oss till ett antal principiella utgångspunkter för en diskussion om FHV:s roll och förutsättningar. För en mera uttömmande litteraturgenomgång om begreppet arbetsförmåga se Ludvigsson 2003 (4). Som grundläggande faktorer som bestämmer arbetsförmåga ses vanligen: • Arbetsorganisation – arbetsmiljö • Kompetens • Motivation. Arbetsförmågan hos enskilda individer och även grupper av individer kan definieras som: …”förmåga att fullgöra en definierad arbetsuppgift under givna förhållanden och under definierad tid.” Se till exempel Keravel 1997 (5). I sin kvantifierbara dimension kan arbetsförmågan beskrivas som en bedömning av en individs förutsättningar att prestera ett preciserat produktionsmål eller resultat, eller att på ett tillfredsställande sätt utföra en preciserad uppgift. Det är viktigt att observera den fasta koppling som finns i denna definition av arbetsförmågan till en definierad uppgift under preciserade förhållanden och även den tidsbestämning som ofta – men inte alltid – anses höra till definitionen. Arbetsförmåga är ingen ovillkorligt binär egenskap som finns eller inte finns. Om man ser arbetsuppgiften som en given och stabil förutsättning bestäms arbetsförmågan – eller snarast dess grad – av uppgiftens natur, de omständigheter som råder vid dess utförande respektive de krav – innefattande funktions-, kompetens- och färdighetskrav – som ställs på individen för att fullgöra uppgiften. Arbetsförmågan är på individnivå beroende av – utöver de grundläggande bestämningsfaktorerna för prestation enligt ovan – individfaktorer såsom hälsotillstånd, funktionsdefekter eller eventuellt förekommande handikapp. Därtill kan finnas förhållanden av typ trötthetstillstånd och kondition, belastning av stressorer under kortare eller längre tid och andra faktorer såsom livsstil, eventuella missbruk med mera. Ålder kan ha
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116: 212 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?