Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

86 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens i arbete och sjukskrivningslängd. Slutligen diskuteras slutsatser och tolkningar av resultaten. Bakgrund I detta avsnitt redovisas regeringens förslag om en ökad användning av deltidssjukskrivning. Då reaktioner, synpunkter och farhågor på det lagda förslaget har varit omfattande från olika myndigheter och andra aktörer inom arbetslivsområdet följer därefter en sammanställning av remissinstansernas yttranden. Därefter görs en genomgång av tidigare studier som handlar om deltidssjukskrivning. Avsnittet avslutas med en översikt av hur antalet och andelen hel- och deltidssjukskrivna på riksnivå förändrats över tid. Regeringens förslag om ökad användning av deltidssjukskrivning En del av regeringens åtgärder för ökad hälsa i arbetslivet har varit att föra trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Resultatet presenterades i ett handlingsprogram i februari 2003, Ett arbetsliv för alla. 6 I detta program lades ett förslag om att deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkt vid sjukskrivning. Syftet med att öka andelen deltidssjukskrivna är att arbetstagaren håller kontakt med arbetslivet under sjukskrivningsperioden, vilket i sin tur antas främja en återgång i arbete. Trepartssamtalens grundidé är att sjukskrivning från arbetet inte alltid minskar en patients ohälsa. Nedsättning av arbetsförmågan ska ställas i relation till den försäkrades arbete och till möjligheterna att med olika former av stöd ändå kunna utföra arbetet, antingen det ordinarie eller något annat på arbetsplatsen. Tanken är att om arbetsplatsen erbjuder sådana förändringar och lättnader att den anställde delvis kan utföra arbete på sin arbetsplats skulle många långvariga och isolerande sjukskrivningar kunna förkortas eller till och med elimineras. Som incitament för deltidssjukskrivning föreslås i handlingsprogrammet att arbetsgivaren, utöver gängse sjuklöneperiod, ska svara för 25 procent av ersättningen vid sjukdom 6 Regeringskansliet (2003a). 7 Regeringens proposition (2002/03:89). deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa 87 endast vid heltidssjukskrivning. Vid deltidssjukskrivning föreslås den allmänna sjukförsäkringen svara för hela sjukpenningen. Regeringens proposition, Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet 7 , bygger vidare på de förslag som lades i trepartssamtalens handlingsprogram. Regeringen menar att heltidssjukskrivning inte längre ska vara ett förstahandsalternativ vid sjukskrivning. Sjukskrivningsprocessen bör innehålla aktiva moment för den sjukskrivne och på olika sätt främja kontakten med arbetsplatsen. Arbete i viss omfattning bör ses som en del av tillfrisknandet. Regeringen menar vidare att deltidssjukskrivning ska vara en rehabiliteringsåtgärd och således del av arbetstagarens rehabiliteringsplan. Förhoppningen är att arbetsgivarna ska stimuleras att vidta åtgärder som verkar förebyggande och som underlättar för sjukskrivna att arbeta deltid. I budgetpropositionen 2003/2004 betonas fortsatt förslaget om att deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkt vid sjukskrivning. Förslaget saknar däremot en diskussion om förutsättningar för att utöka användningen av deltidssjukskrivning. Synpunkter på regeringens förslag 8 Många remissinstanser påpekar att arbetsförmåga alltid måste betraktas relativt de arbetsuppgifter som ska utföras. Detta är både en organisationsoch utbildningsfråga som bland annat handlar om att i samverkan och dialog med arbetsplatsens aktörer kunna förbättra arbetsplatsernas förmåga att utveckla och anpassa befintliga arbeten. En diagnos som för en person innebär en nedsättning av arbetsförmågan i förhållande till dennes arbetsuppgifter behöver inte innebära nedsättning av arbetsförmågan för en annan person med samma diagnos med andra arbetsuppgifter. Diagnos är alltså inte liktydigt med nedsättning av arbetsförmåga. I regeringens proposition framhålls att ett av målen med deltidssjukskrivning är att bättre kunna hantera det ökade antalet fall med så kallade diffusa symtomdiagnoser. Många remissinstanser menar dock att det är tveksamt om deltidssjukskrivning är det rätta medlet att komma till rätta med dessa diagnoser. I de fall diffusa symtomdiagnoser handlar om en olust och ovilja att återgå till ordinarie arbetsgivare riskerar deltidssjukskrivning 8 För en sammanfattning av respektive aktörs yttrande av förslaget, se Statens folkhälsoinstitut, ärendenummer 39-03-0740, SAFIR, Remissammanställning över socialdepartementets PM Åtgärder för ökad precision vid sjukskrivning, S2003/541/SF, avseende deltidssjukskrivningar.
88 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens att minska förutsättningarna för återgång. Vid en ökad press på läkare att vara mer restriktiv i att sjukskriva på heltid, anses det föreligga en ökad risk att personer med diffusa sjukdomsbilder ifrågasätts. Vidare menar flertalet remissinstanser att grundproblemet med det lagda förslaget om en ökad användning av deltidssjukskrivning är att det inte löser problem med arbetsplatsanpassning och svårigheterna för företagen att ha anställda i produktion på deltid. Både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan menar att förslaget medför praktiska svårigheter, då vissa branscher har svårt att erbjuda arbete på deltid. Denna svårighet kan bero på verksamhetens och/eller arbetsplatsens karaktär, antalet anställda samt svårigheter att finna ersättare vid en deltidssjukskrivning. Ett flertal remissinstanser menar att det finns behov av att göra en analys av hur deltidssjukskrivningar avslutas. Det finns en risk att deltidssjukskrivningar kan skapa inlåsningseffekter, med vilket i detta fall menas att sjukfallet avslutas med en partiell sjukersättning (tidigare kallat partiell förtidspension/sjukbidrag) och att den partiella arbetsoförmågan därmed permanentas. Det befaras också att deltidssjukskrivning kommer att ske lika slentrianmässigt som heltidssjukskrivning görs i dag i alltför många fall. Deltidssjukskrivning får inte heller bli ett sätt att kompensera anställda som egentligen inte har för avsikt att återgå till heltidsarbete och därmed subventionera en arbetstidsförkortning. Farhågor finns, framför allt från arbetsgivarsidan men även från myndigheter, att en ökad användning av deltidssjukskrivning möjliggör en av sjukförsäkringssystemet finansierad deltidstjänst. Främst arbetstagarsidan har påpekat att det kan finns negativa attityder till deltidssjukskrivna som behöver ändras inte bara hos patienter och behandlande läkare, utan även hos arbetsgivare. De måste vara beredda att anpassa arbetsplatserna så att deltidssjukskrivna kan utföra meningsfulla arbetsuppgifter. För att verkligen ge möjligheter till deltagande i arbetslivet anses det också viktigt att det skapas möjligheter för de deltidssjukskrivna att arbeta med reducerat tempo, inte bara reducerad tid. Flera menar att nuvarande regelsystem, där sjukskrivning är möjlig endast till 25, 50, 75 eller 100 procent, innebär en låsning i förhållande till hur arbetet är organiserat på den enskilda arbetsplatsen. En glidande skala vore möjligen mer relevant så att det är möjligt att utgå från den enskilda individens behov och de arbetsmässiga förutsättningarna. Framför allt från myndighetshåll påpekas att de senaste årens statliga deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa 89 utredningar som behandlar ohälsan i arbetslivet inte tillräckligt beaktar den kompetenssatsning som behövs för alla sjukskrivningsaktörer i syfte att stärka de rehabiliterande insatserna. Detta anses nödvändigt för att åstadkomma en ökad fokusering på hur individernas resterande arbetsförmåga ska tillvaratas. Arbetsgivarens möjlighet att delta i diskussionen om den anställdes arbetsförmåga, och i förlängningen arbetsplatsanpassning, behöver förstärkas. För detta krävs särskild kunskap som rimligtvis bör ligga inom företagshälsovården. Denna anses kunna utvecklas till en av huvudaktörerna i fråga om att få fram förbättrade medicinska underlag för bedömning av rätt till sjukpenning, arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Ett antal instanser pekar här på de otydligheter som finns om arbetsgivarens rehabiliterings- och kostnadsansvar, vilket torde få konsekvenser för företagshälsovårdens roll. Behovet av att tydliggöra och utveckla rollfördelningen mellan sjukskrivande läkare, företagshälsovården/företagsläkaren och Försäkringskassan är stort. En kritik som framförts är att regeringens förslag inte är tillräckligt konkreta och realistiska för att läkarnas ansvar ska begränsas till att endast omfatta medicinska bedömningar. Instanserna framhåller att en ökad användning av deltidssjukskrivning kommer att innebära en ökad tidsmässig belastning på den sjukskrivande läkaren, då det krävs att denne sätter sig in i den enskildes arbetssituation betydligt mer för att kunna motivera och stödja vederbörande till en sjukskrivning på deltid. De sjukskrivande läkarna har i de allra flesta fall inte själva de kunskaper om den sjukskrivnes arbetsuppgifter för att kunna avgöra i vilken mån dennes resterande arbetsförmåga kan tillvaratas genom deltidssjukskrivning. Information om alternativa arbetsuppgifter finns främst hos arbetsgivaren. Ett samspel mellan dessa aktörer torde därför vara avgörande för om läkaren ska kunna sjukskriva en patient på deltid. Ett viktigt verktyg för detta samspel är att rehabiliteringsplaner tas fram av arbetsgivaren, men dessa görs i dag i alltför begränsad utsträckning. Ökade incitament för upprättande av rehabiliteringsplaner anses behövligt för att förslaget ska uppnå önskad effekt på sjuktalen. Tidigare studier Trots de fördelar regeringen tycks se i deltidssjukskrivning och de synpunkter remissinstanserna påpekar har få studier eller utvärderingar
Page 1 and 2: År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6: Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13 and 14: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15: 24 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
180 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?