Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

292 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Tabell 7. Dödsorsak bland män och kvinnor 20–64 år samt i de två socioekonomiska grupperna under perioden 1981–1991 samt 1992–2000. Procent (antal) Hjärt- Skador, förgiftning, Tumör- Övriga kärlsjukdom våld och psykisk sjukdom sjukdomar % (n) sjukdom % (n) % (n) % (n) 1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992– 1991 2000 1991 2000 1991 2000 1991 2000 Män 41,6 (156) 29,2 (66) 11,5 (43) 7,5 (17) 26,9 (101) 34,5 (78) 20,0 (75) 28,8 (65) Kvinnor 16,6 (31) 18,3 (22) 9,6 (18) 1,7 (2) 52,9 (99) 53,3 (64) 20,9 (39) 26,7 (32) Arbetare 33,1 (110) 23,9 (44) 11,1 (37) 5,5 (10) 33,4 (111) 40,2 (74) 22,3 (74) 30,4 (56) Tjänstemän 34,4 (72) 27,8 (40) 9,6 (20) 5,6 (8) 39,2 (82) 44,4 (64) 16,7 (35) 22,2 (32) Källa: ULF 1981–2000 samt dödsorsaksregistret. Drygt 40 procent av dödsorsakerna bland män i arbetsför ålder utgjordes av hjärt-kärlsjukdomar 1981–1991. Bland kvinnorna utgjorde dessa sjukdomar 17 procent av dödsorsakerna. Tumörsjukdomar orsakar hälften av dödligheten bland kvinnor i båda tidsperioderna. Ökningen i dessa sjukdomar återfinns bland män. Tumörsjukdomar utgjorde 27 procent av dödsorsakerna 1981–1991 och 35 procent 1992–2000. Skillnaden i dödsorsaker är större mellan män och kvinnor än mellan socioekonomiska grupper med undantag av ”Övriga sjukdomar”. En andra fråga är om variationerna i dödlighet mellan olika längd på sjukskrivning förklaras av skillnader i dödsorsakerna. I tabell 8 visas de två största sjukdomsgrupperna, hjärt-kärlsjukdomar och tumörer, som dödsorsak bland individer med olika långa sjukskrivningsperioder. Resultatet måste tolkas med försiktighet då antalet är litet och säkerheten därför låg. Med fet stil har de två sjukskrivningstider markerats vilka har högst andel avlidna i sjukdomen. Tabell 8. Hjärt-kärlsjukdom respektive tumörer som dödsorsak bland män och kvinnor med olika sjukskrivningstider perioderna1981–1991 respektive 1992–2000. Procent Hjärt- Hjärt- Tumörer Tumörer kärlsjukdom kärlsjukdom män kvinnor män kvinnor 1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992– 1981– 1992– 1991 2000 1991 2000 1991 2000 1991 2000 n = 156 n = 66 n = 31 n = 22 n = 101 n = 78 n = 99 n = 64 Totalt Sjukskrivningstid 42 % 29 % 17 % 18 % 27 % 35 % 53 % 53 % 0 sjukdagar 48 32 13 24 2835 61 60 1–89 dagar 34 22 18 12 23 33 53 47 90–180 dagar 22 27 13 0 33 47 63 82 181–366 dagar 21 11 7 0 58 50 73 75 Förtidspension 50 35 29 28 19 27 26 32 Källa: ULF 1981–2000 samt dödsorsaksregistret. dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 293 Högst andel individer med hjärt-kärlsjukdomar som dödsorsak finns bland individer utan sjukskrivning och bland förtidspensionärer med undantag för kvinnor 1981–1991. Av dessa fanns den högsta andelen hjärtkärlsjukdom som dödsorsak bland individer som varit sjukskrivna 1–89 dagar. Det finns även en kraftig minskning bland män i antal och andel förtidspensionärer avlidna i hjärt-kärlsjukdom. Resultatet indikerar en ökning av dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar bland kvinnor utan sjukskrivning men minskning för kvinnor i övriga grupper. Antalet är dock så litet att det får bedömas som mycket osäkert. Individer sjukskrivna 90–180 och 181–365 dagar har högst andel tumörsjukdomar som dödsorsak. I kategorin 90–180 sjukskrivningsdagar har tumörer som dödsorsak ökat både bland män och bland kvinnor. För kvinnor är dödsorsakerna relativt lika över åren, medan hjärt-kärlsjukdom som dödsorsak bland män kraftigt minskat samtidigt som tumörer ökat som dödsorsak 1992–2000. Hur skiljer sig sjukskrivna från sysselsatta utan sjukpenningdagar? Givetvis är det så att sjukskrivna och förtidspensionärer i högre grad lider av sjukdom som kan leda till förtidig död än personer utan någon sjukskrivning. Detta borde också vara den viktigaste orsaken till högre dödlighet i dessa grupper. Det kan också finnas andra skillnader som gör att dödligheten är högre. Om andelen rökare är högre bland sjukskrivna och förtidspensionärer kan det vara en bidragande orsak. I tabellerna
294 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens nedan redovisar vi skillnader i förekomst av olika riskfaktorer mellan de olika sjukskrivningskategorierna i studien. De faktorer som redovisas är andelen arbetare, andelen dagligrökare, andelen med ekonomiska svårigheter, andelen socialt isolerade och andelen ensamstående. Dessutom redovisas skillnader i sjukdomsförekomst uppdelad i följande kategorier: psykiska sjukdomar, sjukdomar i muskler och skelett, yttre våld/olycksfall/förgiftningar, cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och övriga sjukdomar. Samtliga dessa faktorer är självrapporterade vid intervjutillfället. Således behöver inte den självrapporterade sjukligheten vara densamma som sjukskrivningsdiagnosen, vilken vi inte känner till. Tabell 9a. Förekomst av olika riskfaktorer uppdelat på sjukskrivningstider. Män perioden 1981–1991. Andelar i procent 1981–1991 Sjuk- Sjuk- Sjuk- Sjuk- Förtids Män penning- penning- penning- penning- pension dagar dagar dagar dagar 0 1–89 90–180 181–366 Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Arbetare 46,9 70,1 71,9 71,3 81,5 Daglig rökare 28,1 39,6 49,9 39,9 41,9 Ekonomisk kris 10,5 22,2 20,2 16,9 12,9 Socialt isolerad1,1 1,6 2,7 3,5 5,6 Ensamstående 25,9 32,5 35,3 28,2 37,5 Psykiska sjukdomar Muskuloskeletala 0,7 1,9 6,5 9,1 13,4 sjukdomar Olycksfall, våld, 7,4 17,1 33,5 43,6 43,4 förgiftning mm Cirkulationsorganens 0,4 1,1 1,3 4,2 1,7 sjukdomar 6,6 9,5 18,4 29,9 37,9 Tumörsjukdomar 0,2 0,1 1,3 4,4 2,1 Övriga sjukdomar 11,5 16,8 23,4 18,9 18,3 Källa: ULF 1981–1991. Tabell 9b. Förekomst av olika riskfaktorer uppdelade på sjukskrivningstider. Kvinnor perioden 1981–1991. Andelar i procent 1981–1991 Sjuk- Sjuk- Sjuk- Sjuk- Förtids Kvinnor penning- penning- penning- penning- pension dagar dagar dagar dagar 0 1–89 90–180 181–366 Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Andel i % Arbetare 44,3 58,2 64,3 68,6 77,6 Daglig rökare 29,1 38,1 40,3 41,5 31,3 Ekonomisk kris 10,7 20,2 23,4 22,2 10,5 Socialt isolerad0,7 0,6 0,8 1,4 3,7 Ensamstående 22,9 26,9 25,1 30,1 33,4 Psykiska sjukdomar 0,8 2,3 4,8 9,0 13,1 Muskuloskeletala sjukdomar 7,1 16,0 35,5 54,2 56,4 Olycksfall, våld, förgiftning m.m. 0,2 0,6 1,7 2,3 1,0 Cirkulationsorganens sjukdomar 5,1 7,6 13,9 16,4 30,5 Tumörsjukdomar 0,5 1,1 3,1 4,1 4,4 Övriga sjukdomar 11,8 17,5 18,7 19,3 16,7 Källa: ULF 1981–1991. dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 295 Det kan noteras att andelen arbetare är betydligt högre bland sjukskrivna och ökar med längden på sjukskrivningen. Daglig rökning och ekonomisk kris uppvisar ett liknande mönster. Detta gäller även social isolering även om andelen är mycket låg i alla kategorier. Som väntat ökar andelen som rapporterar olika sjukdomar med längden på sjukskrivningen. Förtidspensionärerna är allra sjukast. Resultaten gäller både män och kvinnor.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109: 200 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?