Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
110 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
mellan hel- och deltidssjukskrivnas uppfattningar i ett antal avseenden när<br />
det har gått en tid i sjukfallet.<br />
De faktorer som studeras är: i vilken utsträckning hel- och deltidssjukskrivna<br />
varit med om olika påfrestningar i arbetsliv och privatliv, hur de<br />
båda grupperna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd, när de tror att de<br />
kommer att återgå i arbete samt i vilken utsträckning de önskar gå i förtidspension.<br />
Därutöver studeras även sjukskrivningsgraden vid den senaste<br />
ersatta dagen, det vill säga i vilken utsträckning hel- respektive deltidssjukskrivna<br />
avslutar sin sjukskrivning på hel- respektive deltid. Slutligen undersöks<br />
huruvida det är någon skillnad i sjukskrivningslängd mellan de som<br />
blir sjukskrivna på heltid och de som blir sjukskrivna på deltid i början av<br />
sjukfallet.<br />
I figur 7a och 7b nedan redovisas andelen hel- och deltidssjukskrivna<br />
personer som det senaste året varit med om olika påfrestningar i arbetsliv<br />
och privatliv, som är kända att orsaka stress.<br />
För många timmar<br />
Omorganisation på<br />
arbetsplatsen<br />
Nedskärningar på<br />
arbetsplatsen<br />
Skilsmässa/separation<br />
Allvarlig konflikt med<br />
familjen eller vän<br />
0 10 20 30<br />
Procent<br />
40 50 60<br />
Heltidssjukskrivna<br />
Deltidssjukskrivna<br />
Figur 7a. Andel hel- respektive deltidssjukskrivna kvinnor i början av sjukfallet som har varit med<br />
om olika påfrestningar i arbetsliv och privatliv. Procent.<br />
För många timmar<br />
Omorganisation på<br />
arbetsplatsen<br />
Nedskärningar på<br />
arbetsplatsen<br />
Skilsmässa/separation<br />
Allvarlig konflikt med<br />
familjen eller vän<br />
deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa 111<br />
0 10 20 30<br />
Procent<br />
40 50 60<br />
Heltidssjukskrivna<br />
Deltidssjukskrivna<br />
Källa: Samkörning av<br />
RFV-HALS 2002, RFV-LS<br />
2003 och RFV:s sjukfallsregister<br />
2003.<br />
Figur 7b. Andel hel- respektive deltidssjukskrivna män i början av sjukfallet som har varit med om<br />
olika påfrestningar i arbetsliv och privatliv. Procent.<br />
Det är en signifikant högre andel deltidssjukskrivna än heltidssjukskrivna<br />
kvinnor som varit med om omorganisation eller nedskärningar på arbetsplatsen<br />
under det senaste året. Det är även en högre andel bland deltidssjukskrivna<br />
män, jämfört med heltidssjukskrivna män, som varit med om<br />
dessa arbetsplatsförändringar det senaste året, även om skillnaden inte är<br />
statistiskt säkerställd. En av flera tolkningar kan vara att de anställda vid<br />
sjukdom inte vågar vara borta på heltid när arbetsplatsen genomgår en<br />
större förändring.<br />
Vidare är det en signifikant lägre andel av de kvinnor som blir deltidssjukskrivna<br />
som varit med om en allvarlig konflikt med någon i familjen<br />
eller med en nära vän. Detta kan bero på att individer sjukskrivs på heltid<br />
som en så kallad coping-strategi vid denna typ av händelse i privatlivet. Det<br />
är däremot ingen signifikant skillnad i andelen hel- och deltidssjukskrivna<br />
av de kvinnor som genomgått skilsmässa eller separation det senaste året.<br />
För hel- och deltidssjukskrivna män är det inte någon signifikant skillnad<br />
när det gäller händelser i arbetsliv och privatliv.<br />
I RFV-HALS 2002 fick de sjukskrivna även göra en bedömning av sitt<br />
hälsotillstånd såväl vid enkättillfället i maj 2002, ett år tidigare som ett år<br />
framåt från undersökningstillfället.