Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

106 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Samtliga Kvinnor Män Antal anställda 1–19 (ref) 1 1 1 20–99 0,97 0,98 0,92 100 eller fler Antal arbetade timmar/vecka 1,14 1,04 1,48 < 35 timmar/vecka 0,67*** 0,65** 1,22 35–40 timmar/vecka (ref) 1 1 1 > 40 timmar/vecka Arbetstidens förläggning på dygnet 1,35 1,25 1,62 Dagtid (ref) 1 1 1 Kvällstid/nattid/skift Flexibel arbetstid 0,66*** 0,68*** 0,60 Ja 1,11 1,11 1,08 Nej (ref) Krav/kontroll 1 1 1 Aktivt arbete (höga krav/hög kontroll) 1,17 1,20 1,06 Avspänt arbete (låga krav/hög kontroll) (ref) 1 1 1 Passivt arbete (låga krav/låg kontroll) 0,79 0,93 0,22 Anspänt arbete (höga krav/låg kontroll) Socialt stöd 1,32 1,19 1,90 Bra 1,23 1,20 1,40 Dåligt (ref) Fysisk arbetsmiljö 1 1 1 Bra (ref) 1 1 1 Dålig Diagnos 0,75** 0,80 0,65 Sjukdomar i rörelseorganen 1,63*** 1,88*** 1,05 Psykiska sjukdomar 1,27* 1,27 1,45 Graviditetskomplikationer 4,83*** 4,88*** (..) Övriga sjukdomar (ref) Sjukskrivningslängd senaste sjukfallet 1 1 1 Inget tidigare sjukfall (ref) 1 1 1 15–59 dagar 1,14 1,02 1,66* 60–179 dagar 1,65*** 1,52** 2,18** 180 dagar eller längre 2,04*** 1,91*** 2,47* Antal observationer 3 667 2 514 1 153 Anm. (..) anger att observationer saknas. *** Signifikant på 1-procentnivån ** Signifikant på 5procentnivån * Signifikant på 10-procentnivån 1 Med ensamstående avses ogift/separerad/änka/änkling. Resultaten visar att kvinnor har ungefär dubbelt så hög risk som män att sjukskrivas på deltid (oddskvot = 2,09). Detta gäller således då hänsyn deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa 107 tagits till andra förklaringsfaktorer, exempelvis ålder, inkomst, arbetsgivare och olika arbetsplatsförhållanden. Om detta är ett tecken på att sjukförsäkringen tillämpas olika för kvinnor och män är svårt att avgöra. I motsats till de ojusterade oddskvoterna i föregående avsnitt visar de justerade oddskvoterna från den multivariata analysen att det inte är någon signifikant skillnad i sjukskrivningsgrad mellan personer i olika åldrar. Individens civilstånd och förekomsten av hemmaboende barn i åldern 0–6 år visar sig inte heller ha någon betydelse för om en individ blir hel- eller deltidsjukskriven i början av ett sjukfall. Detta beror sannolikt på att yngre, gifta/sammanboende samt personer med hemmaboende småbarn sammanfaller med gruppen kvinnor med graviditetskomplikationer, vilka i hög utsträckning blir sjukskrivna på deltid. En individs inkomst inverkar på om han eller hon sjukskrivs på deltid. Risken att deltidssjukskrivas är nästan 80 procent högre för dem som har en årsinkomst som överstiger 300 000 kronor jämfört med dem som har en inkomst på högst 200 000 kronor. Skillnaderna kan bero på att dessa personer har olika typer av yrken, men i viss mån har materialet kontrollerats för detta. Höginkomsttagare har ofta yrken där arbetsförhållanden är bra och där det finns goda möjligheter att anpassa arbetssituationen efter den enskildes förmåga och därmed arbeta på deltid. När kvinnor och män studeras separat visar sig inkomsten endast vara av betydelse för kvinnors risk att deltidssjukskrivas. Detta kan möjligen tolkas som att kvinnor med relativt höga inkomster i större utsträckning än män tar hänsyn till inkomstbortfallet då hel- eller deltidssjukskrivning diskuteras. För offentligt anställda är risken att bli deltidssjukskriven väsentligt högre, jämfört med dem som är anställda inom privat sektor. Risken är i det närmaste dubbelt så hög att sjukskrivas på deltid för kvinnor som arbetar inom staten och landstinget, jämfört med privatanställda kvinnor. Även kommunanställda kvinnor har en förhöjd risk att sjukskrivas på deltid, vilket inte framgick av den bivariata analysen. När man kontrollerar för andra faktorer är det endast landstingsanställda män som har en överrisk att deltidssjukskrivas, jämfört med män i den privata sektorn. Om den låga andelen deltidssjukskrivna inom privat sektor beror på en ovillighet hos dessa arbetsgivare att anpassa arbetssituationen efter den anställdes förmåga eller om det är ett tecken på att yrken inom den privata
108 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens sektorn är särskilt svåranpassade är svårt att uttala sig om utifrån denna studie. Arbetsplatsens storlek har inte någon betydelse för om en individ blir hel- eller deltidssjukskriven. 24 Däremot har det betydelse om individen arbetar heltid eller deltid. Risken att bli sjukskriven på deltid är lägre för dem som arbetar deltid (mindre än 35 timmar per vecka). Att främst arbeta på kvällen, natten och/eller skift minskar risken att deltidssjukskrivas för kvinnor, jämfört med att arbeta dagtid. En möjlig förklaring kan vara svårigheten att organisera deltidsarbete. Risken att sjukskrivas på deltid är 32 procent lägre för kvinnor som i huvudsak arbetar obekväma arbetstider, i jämförelse med kvinnor som främst arbetar dagtid. I motsats till vad den bivariata analysen visat spelar det ingen roll om den sjukskrivne har möjlighet till flexibel arbetstid när kontroll görs för samtliga faktorer i modellen. 25 Resultaten visar att krav och kontrollmöjligheter i arbetet inte har någon betydelse för om en individ blir deltidssjukskriven. Det sociala stödet på arbetsplatsen har inte heller någon betydelse sedan man kontrollerat för andra faktorer . Detta gäller både när kvinnor och män studeras gemensamt och separat. Vidare är risken att sjukskrivas på deltid lägre för personer som har fysiskt tunga arbeten jämfört med personer som har bra fysiska arbetsförhållanden. Detta innebär att personer som är utsatta för exempelvis buller, vibrationer och olycksfallsrisker i arbetet främst blir sjukskrivna på heltid. Vid separat analys av könen visar sig däremot den fysiska arbetsmiljön inte ha någon statistiskt säkerställd betydelse. När man tar hänsyn till andra faktorer är risken att deltidssjukskrivas högre för kvinnor som sjukskrivits för besvär i rörelseorganen och för graviditetskomplikationer, i jämförelse med kvinnor som är sjukskriva för ”övriga” besvär (exempelvis tumörer, hjärt-kärlsjukdomar samt sjukdomar i andningsorganen). Det är ingen signifikant skillnad i sjukskrivningsgraden vid sjukfallets början (det vill säga hel- eller deltidssjukskrivning) 24Det finns en viss förhöjd risk att vara sjukskriven på deltid den senaste ersatta dagen för personer som arbetar på stora arbetsplatser (fler än 100 anställda), jämfört med dem som arbetar på mindre arbetsplatser (1–19 anställda). 25 Det finns en förhöjd risk att vara sjukskriven på deltid den senaste ersatta dagen för personer med flexibel arbetstid, jämfört med anställda utan denna möjlighet. deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa 109 mellan kvinnor som blir sjukskrivna för någon psykisk sjukdom och kvinnor som sjukskrivs för ”övriga” besvär. För män med olika diagnoser tycks det inte finnas någon signifikant skillnad i sjukskrivningsgrad. 26 Avslutningsvis har sjukskrivningslängden i tidigare sjukfall (räknat från 1996) betydelse för om en individ blir sjukskriven på hel- eller deltid. Risken att deltidssjukskrivas är högre om individen har haft långa tidigare sjukfall (60 dagar eller längre) jämfört med om individen inte varit sjukskriven tidigare. Sammanfattningsvis har såväl individfaktorer, arbetsplatsspecifika faktorer, diagnos som tidigare sjukskrivningslängd betydelse för risken att sjukskrivas på deltid i början av ett sjukfall. För män är det endast två av de studerade faktorerna som har betydelse för sjukskrivningsgraden i början av sjukfallet, medan det för kvinnor är betydligt fler. Påfrestningar, hälsa och sjukskrivning Idealt utgör deltidssjukskrivning ett exempel på ett mer precist utnyttjande av individens arbetsförmåga vid sjukdom. Det förutsätter därför en noggrann bedömning av arbetsförmågan, där både hälsosituation och arbetssituation ingår. Denna bedömning kräver en tydlig rollfördelning mellan framför allt den sjukskrivande läkaren och Försäkringskassan för att undvika de inlåsningseffekter av långa eller permanenta sjukskrivningsfall som i dag är utmärkande för ett stort antal sjukskrivna personer. En tydligare rollfördelning torde även förutsätta en aktiv arbetsgivarroll för att fungerande rehabiliteringsplaner ska kunna upprättas i önskad omfattning. En begränsning för ett ökat samarbete mellan sjukskrivningsaktörerna kan dock vara konflikten mellan arbetsgivarens behov av insyn i sjukfallet visavi den sjukskrivnes rätt till integritet. De två föregående avsnitten har behandlat faktorer som har betydelse för om en individ sjukskrivs på hel- eller deltid i början av ett sjukfall. I detta avsnitt kompletteras bilden genom faktorer som belyser deltidsjukskrivningens roll i sjukskrivningsprocessen. Här behandlas skillnader 26Det finns en förhöjd risk att vara sjukskriven på deltid den senaste ersatta dagen för personer med psykiska besvär, jämfört med personer med ”övriga” besvär.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13 and 14: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15: 24 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 108 and 109:
200 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?