Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
90 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
som rör deltidssjukskrivning genomförts. Ett par studier har dock gjorts.<br />
Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap har<br />
belyst deltidssjukskrivning ur den försäkrades perspektiv och analyserat<br />
läns- och könsskillnader. 9 Resultatet visar att 80 procent av de deltidssjukskrivna<br />
är kvinnor. Många visar sig vara deltidssjukskrivna under relativt<br />
långa perioder, ett faktum som pekar på vikten av att betrakta varje fall av<br />
deltidssjukskrivning som potentiellt långvarigt och som sätter behovet av<br />
rehabilitering i fokus. Även om flertalet av de intervjuade framstår som<br />
nöjda framkommer problem som handlar om arbetsplatsanpassning.<br />
Studien begränsas av att inga heltidssjukskrivna personer ingår, vilket medför<br />
att jämförelser mellan hel- och deltidssjukskrivna inte varit möjliga.<br />
RFV publicerade år 2001 en rapport som handlar om förekomsten av<br />
partiell sjukskrivning bland personer med rygg- och nackbesvär. 10 Resultatet<br />
visar att för individer som var heltidssjukskrivna under hela sjukskrivningsperioden<br />
pågick denna i genomsnitt 5,5 månader. För de som övergått<br />
till deltidssjukskrivning var sjukskrivningsperioden längre, närmare 7<br />
månader. Även denna studie pekar på att deltidssjukskrivna är sjukskrivna<br />
under en lång tid. Deltidssjukskrivning och successiv återgång i arbete följdes<br />
däremot av färre återfall året efter friskskrivningen. <strong>Den</strong>na studie<br />
avgränsas till personer med en viss typ av besvär samt personer i fem län.<br />
För att ingå i urvalet skulle personerna ha varit heltidssjukskrivna i 28<br />
dagar i början av sjukfallet.<br />
Därutöver har RFV under våren 2003 gjort en undersökning kring attityder<br />
till deltidssjukskrivning. 11 Undersökningen belyser vilka hinder som<br />
finns för att utnyttja deltidssjukskrivning och om det finns skillnader i attityder<br />
hos olika aktörer. Resultatet visar att en övervägande del av de tillfrågade<br />
uppfattar att deltidssjukskrivning leder till en snabbare återgång i<br />
arbete. I stort sett samtliga av respektive aktörer menar att det är viktigt att<br />
individen håller kontakt med arbetsplatsen under sjukskrivningen. När det<br />
gäller förslaget om deltidssjukskrivning som huvudalternativ vid sjukskrivning<br />
ställer sig i synnerhet Försäkringskassan bakom förslaget.<br />
Av de hinder som nämns menar en stor andel av aktörerna att möjligheten<br />
till individuell anpassning av arbetstiden är begränsad och att det är svårt att<br />
9 Annerblom M-L & Sjöström S (2000).<br />
10 Bergendorff S (2001).<br />
11 En preliminär rapport från RFV (2004).<br />
deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa 91<br />
organisera deltidsarbete på arbetsplatsen. Därutöver anger nästan 40<br />
procent av arbetsmarknadens parter att det finns fackliga avtal som skapar<br />
svårigheter för de anställda att byta arbetsuppgifter. Vidare menar ungefär<br />
var tredje arbetsgivare och två av tre handläggare på Försäkringskassan att<br />
de sjukskrivna föredrar heltidssjukskrivning framför sjukskrivning på deltid.<br />
I en studie från RFV 12 , baserad på RFV-HALS, har undersökts när sjukskrivna<br />
i allmänhet tror att de kan återgå i arbete. Resultaten visar att 58 procent<br />
av de sjukskrivna anser sig kunna arbeta till viss del under förutsättning<br />
att de får bestämma över sin arbetssituation. Sjukskrivna kvinnor anger i<br />
högre grad än sjukskrivna män att de skulle kunna arbeta åtminstone en del<br />
av sin normala arbetstid. Vidare anser personer som är sjukskrivna för psykiska<br />
besvär i högre grad än andra att de skulle kunna arbeta partiellt om de<br />
själva skulle kunna påverka arbetssituationen. I åldersgruppen 55–64 år är<br />
det en betydligt högre andel som inte tror att de kommer att återgå i arbete,<br />
jämfört med yngre. I studien särskiljs dock inte deltidssjukskrivna.<br />
Sammanfattningsvis tyder studierna på att arbetsförhållandena är<br />
betydelsefulla för om en individ kan bli deltidssjukskriven och huruvida<br />
sjukskrivna successivt återgår i arbete eller förblir sjukskrivna. Många<br />
individer hänvisar till att deras resterande arbetsförmåga är beroende av<br />
inflytande över sin arbetssituation. Givet att den enskilde i större utsträckning<br />
kan påverka sin situation skulle deltidssjukskrivning kunna användas<br />
i större omfattning än det görs i dag. Samtidigt tenderar deltidssjukskrivnas<br />
sjukskrivningsperioder att vara långvariga och verkar sålunda inte för en<br />
snabb återgång i arbete.<br />
Sjukskrivningsutveckling<br />
Från och med 1997 har antalet sjukfall med såväl hel- som partiell ersättning<br />
ökat kraftigt. I början av år 1997 var cirka 139 000 personer heltidssjukskrivna,<br />
medan 43 000 var sjukskrivna på deltid. Vid halvårsskiftet<br />
2003 hade det totala antalet sjukskrivna ökat till cirka 350 000. De flesta<br />
av dem, cirka 239 000, var sjukskrivna på heltid, medan cirka 111 000 var<br />
sjukskrivna på deltid. I figur 1 redovisas det totala antalet sjukfall med helrespektive<br />
partiell ersättning från sjukförsäkringen för perioden januari<br />
1995 till och med juni 2003.<br />
12 Eklund M m.fl. (2002).